Kontakt

Skara Kommun

Adress
Stortorget 2
532 88, Skara

Telefon
Telefon 0511-320 00

Fax
Faxnummer 0511-320 02

E-post
skara.kommun@skara.se

< >

Oxbacken

Stadsdelen Oxbacken är 1860-talets by på landet, fast inne i stan, med rester av en livlig hantverksverksamhet. Men också tvåfamiljshus från 1920-talet i skuggan av Scan.

Det började bli fullt inne i staden, men förstås attraktivt att bo intill. Slapp man dessutom stadsplanens krav på hur husen skulle uppföras och frihet att hålla djur och bedriva hantverk, då var mycket vunnet för dem som på 1860-talet började flytta in i den norra delen av Oxbacken.

Bostadshusen var små stugor och på gårdarna byggdes gårdshus med fähus för djuren, vedbod för värmen, utedass för de nödvändiga behoven och brygghus för tvätten. Hantverket kunde utföras ute på tomten, sida vid sida med potatislandet. Men att bo utanför staden hade också ett pris. Staden såg Oxbacken som en enskild angelägenhet ända fram till slutet på 1800-talet och det dröjde med gatubelysning, vatten och avlopp.

Sundbärg tog hänsyn till platsens förutsättningar

Redan på 1870-talet togs stadsplaneförslag fram som syftade till att reglera bebyggelsen på Oxbacken. Men det dröjde tills arkitekt Fredrik Sundbärgs stadsplan antogs 1909 innan en plan som kom att påverka Oxbacken på allvar togs fram. Sundbärgs plan präglades av tidens nya idéer och lät nya kvarter anpassas efter områdets terräng, till skillnad från de flesta tidigare stadsplaneförslag som konsekvent lagt rutnätsmönster över stora områden.

Det befintliga gatunätet i den norra delen av Oxbacken respekterades av Sundbärg, vilket har stor påverkan på den karaktär som stadsdelen har än idag. Området väster om stadsdelen Oxbacken var en av de platser utanför staden där kreatur hållits uppställda. Sundbärg avsatte detta område för fabriksändamål och där byggdes 1916 Skara Andelsslakteris första anläggning, på en del av den plats där Scan än idag håller till. Slakteriverksamheten, dess lukter och ljud, har allt sedan dess påverkat stadsdelen.

Två klassiska Skara-hantverk

Oxbacken är också historisk hemvist för två klassiska Skara-industrier, nämligen Erik Jonssons Gelbgjuteri och Skara bryggeri. Gelbgjuteriet flyttade till den plats där lokalerna ännu finns kvar, i korsningen Filipsdals-
gatan-Vallgatan, 1903. På gelbgjuteriet arbetade gjutare med att göra föremål i så kallad gulmetall, oftast mässing. Genom åren blev det många ljuskronor och ljusstakar men i december 2013 gick det inte att driva företaget vidare och idag står lokalerna tomma. Funkisbyggnaden i två våningar med sin utförliga och stiliga skylt är ett verkligt blickfång för dem som idag kommer in i Skara via Vallgatan (förr med tåget). Den ritades 1947 av skaraarkitekten Adolf Niklasson. Funkisbyggnaden och de till verksamheten hörande träbyggnaderna har ett tydligt kulturhistoriskt värde och kan förhoppningsvis komma till ny användning.

Skara Bryggeri uppförde sin anslående byggnad i hörnet Vallgatan-Härlundagatan 1902. Byggnaden är utförd i en tegelarkitektur som blev vanlig för industribyggnader i slutet av 1800-talet. Fasaden har bottenvåning i kalksten och därovan gult och rött tegel. Sedan början av 1960-talet har byggnaden istället för bryggeri använts för en rad olika verksamheter och kallas Vallborgen. Sedan många år är det restaurang i den tidigare ölhallen.

Grusvägar och skyddad bebyggelse

Märkligt nog har Oxbacksgatan och en del av dess utlöpare, Organistgatan, förblivit grusvägar. I en av kommunens detaljplaner från 1986 tas gatornas låga standard upp som något att bibehålla av miljöskäl. Idag är detta starkt karaktärsskapande för den norra delen av stadsdelen och utgör ett unikt inslag i Skara. Bebyggelsen domineras av sekelskiftets bebyggelse med enplansvillor med förhöjt väggliv, antingen det skett i form av nybyggnad eller påtaglig ombyggnad. Några små stugor, varav en del tillbyggda genom åren, finns dock kvar och de är viktiga för att förstå hur det här området började växa fram. Grusvägen och byggnadernas placering nära gatan är viktiga faktorer för att miljön ska upplevas sammanhållen.

I ett par av detaljplanerna för Oxbacken från mitten av 1980-talet (som fortfarande gäller) betonas och regleras områdets kulturhistoriska värden, vilket säkert har bidragit till att områdets karaktär har bevarats sedan dess. Bland så väl museifolk som planeringsfolk började synen på kulturhistoriska värden vid den här tiden svänga från att handla mycket om slott och herrgårdar till att omfatta även enklare bebyggelse. Men det var också på 1980-talet som flera äldre hus revs i Skara, både i Oxbacken och andra stadsdelar. En av detaljplanerna möjliggjorde tre nya lägenhetshus vid Vallgatan som byggdes 1991. Husens skala och gruppering var tänkt att anknyta till områdets karaktär.

Storskaligt från 1920-talet

Från och med Folkungagatan och söderut breder den modernare bebyggelsen ut sig. Här byggdes egnahems- hus med två lägenheter vardera efter en ny stadsplan från 1920-talet, men som föreslagits redan genom Sundbärgs plan 1909. Området kallas för organist- jorden, eftersom detta var mark som Domkyrkans kantor fick en del av sin lön ifrån innan husen byggdes. Genom att husen var väl tilltagna har de inte behövt byggas ut i samma utsträckning som de små stugorna omkring Oxbacksgatan. Bebyggelsen utgör än idag en av stadens finaste sammanhållna 1920-talsmiljöer. Bebyggelsen har i huvudsak brutna tegeltäckta tak och fasader som ursprungligen varit putsade (reveterade) eller klädda med träpanel. En del hus har fått putsen utbytt mot tegel och mexisten och ytterligare andra har fått moderna fönster eller byggts till, vilket minskar det kulturhistoriska värdet, men i volym och skala bidrar de ändå till helheten.

Värt att värna

Stadsdelen Oxbacken bör betraktas i åtminstone tre olika delar. För det första bebyggelsen i den nordvästra delen av stadsdelen, omkring Oxbacksgatan och den norra delen av Organistgatan. Här är bebyggelsen jämförelsevis småskalig, tillbyggd och varierad. Här är det viktigt att ta vara på de äldre byggnader som finns kvar och göra nya tillbyggnader på ett traditionellt sätt för att behålla karaktären. Det betyder att en äldre byggnad kan tillåtas växa ut med en synlig tillbyggnad, så länge som uttrycket är traditionellt och/eller anpassat till huset. Den typ av oregelbundenhet som finns idag kan då förstärkas. Ett bra exempel på en modern tillbyggnad är den på Oxbacksgatan 10. De nyare huvudbyggnader som finns bör inte ges för stort utrymme eller tillåtas växa i skala; hellre flera små hus än enstaka större.

I den andra delen av stadsdelen, i huvudsak omkring västra delen av Folkungagatan, Döbelnsgatan och södra delen av Organistgatan, är karaktären mer storskalig. Byggnadernas särdrag och arkitektoniska variation är viktig att bibehålla för att värna om 1920-talskaraktären. Fina och värdefulla representanter för den här delen av stadsdelen är framförallt villorna på den södra sidan av Döbelnsgatan, Döbelnsgatan 6, Folkungagatan 18, 27 och 32-34 samt Organistgatan 12. Tillbyggnader bör här göras diskret, helst osynligt från gatan och inte minska den ursprungliga byggnadens självständiga uttryck. Det är också viktigt att du som fastighetsägare tar reda på mycket om ditt hus innan du planerar för förändringar här. Frågor att ställa sig är till exempel: Vad har min byggnad för stilelement, vilka fasadmaterial och kulörer var vanliga vid tiden då det byggdes, vem är arkitekten? Utifrån byggnadens särdrag kan du välja att återgå till ett tidigare utförande eller hitta ett nytt som passar byggnadens stil och karaktär.

Den tredje delen av stadsdelen är invid och öster om Härlundagatan. Här är bebyggelsen varierad med bland annat kvartersbebyggelse som Skara bryggeri och fler- bostadshus som det mycket välbevarade Folkungagatan 11. Mittemot 11:an finns Folkungagatan 12 som trots vissa ombyggnader är viktig för områdets karaktär. Härlundagatan 18 är ett annat speciellt inslag i den här delen av stadsdelen. Det är en liten smal stuga med en mycket dekorativ entré från Härlundagatan som ger ett mycket ålderdomligt intryck. Tyvärr är flera av de andra bostadshusen utmed Härlundagatan mindre varsamt ombyggda genom åren. Men i gengäld finns utrymme för positiva förändringar som återgång till mer autentiska fasadmaterial och fönster när det är dags för underhåll och renovering.

Axel Demker
Planarkitekt, bebyggelseantikvarie


Denna sida uppdaterades 2019-06-12

Dela:

Skara kommun

Stortorget 2, 532 88 Skara
Telefon: 0511-320 00
Fax: 0511-320 02
Org.nr: 212000-1702
E-post: skara.kommun@skara.se

Twitter
Facebook
Instagram

Cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på hemsidan. Genom att fortsätta godkänner du vår användning av cookies.