Kontakt

Skara Kommun

Adress
Stortorget 2
532 88, Skara

Telefon
Telefon 0511-320 00

Fax
Faxnummer 0511-320 02

E-post
skara.kommun@skara.se

< >

Frågor och svar om Informationsförordningen 1169/2011

Allmänt om Informationsförordningen

Vilka berörs av den nya förordningen?

Det gör de som har ett livsmedelsföretag.

Vad innebär den nya förordningen för förändringar eller nyheter?

Mycket är sig likt. Men en nyhet är att information om maten till matgästen/ kunden ska finnas tillgänglig på fler sätt än tidigare. Är du exempelvis allergisk mot ett födoämne ska det nu bli lättare att få information om allergener i maten. Samtidigt kan detta innebära att du som livsmedelsföretagare inte alltid måste märka din färdigförpackade mat med information om maten.

Andra nyheter är att det nu ställs större krav på teckenstorlek i märkningen, näringsdeklaration blir obligatoriskt för de flesta förpackade varor och det finns nu ursprungskrav för fler köttslag än tidigare. Läs mer om vad EU-förordningen innebär på www.slv.se.

Märkning

Ett livsmedelsföretag ska dela ut en påse med reklamblad samt liten chokladpralin i. Behöver företaget märka upp påsen med information om pralinen?

Nej, men vid fråga kring allergen ska den som delar ut påsen, kunna uppge om där finns allergener i pralinen.

Behöver allergenet ”mjölk” skrivas ut och framhävas, i ingrediensdeklaration för smör?

Det bör vara allmänt vedertaget att smör härrör från mjölk och därmed behöver inte ordet mjölk skrivas ut. Däremot ska ordet smör framhävas.

En cateringfirma säljer kalla och varma matlådor enstaka tillfällen. Behöver dessa vara märkta på något sätt?

Kunden ska kunna få information om eventuella allergener i maten vid köptillfället. Kunden ska även kunna få information om beteckning (namn) på maten. Hur företaget väljer att ge information om allergener kan variera. Exempelvis kan en uppmaning om att fråga om allergener i maten, finnas på en skylt där maten säljs. När mat säljs över disk har kunden en möjlighet att fråga efter innehåll.

Informationen skulle även kunna stå skriven på en meny, eller på förpackningen.

En butik säljer förpackade charkprodukter på begäran från kund. Behöver dessa förpackningar vara märkta?

Nej, de behöver inte vara märkta, men kunden ska kunna få information om eventuella allergener i maten vid köptillfället. Kunden ska även kunna få information om beteckning (namn) på maten och därför är det viktigt att personal finns lätt tillgänglig för att fråga.

Förpackade produkter inom 10 m från försäljningsdisken – är det ok att inte märka dem?

Det blir en bedömning från fall till fall, det måste finnas en rimlig chans för kunden att få informationen innan han/hon bestämmer sig för ett köp. Däremot ska kunden upplysas om hur den får reda på vilka eventuella allergener som produkterna innehåller. Detta kan göras muntligt eller via t.ex. en skylt.

Vilken teckenstorlek krävs på förpackningen?

På förpackningar vars största yta är 80 kvadratcentimeter eller större krävs en teckenstorlek där höjden på lilla x är lika med eller större än 1,2 mm. I bilaga IV definieras x-höjden och förhållandet till teckenstorleken.

På förpackningar vars största yta är mindre än 80 kvadratcentimeter krävs att x-höjden är minst 0,9 mm. Se artikel 13.2 och 13.3.

Största ytan på förpackningar, är det fram och baksida eller endast en sida? Vad gäller för runda burkar, är det endast runt om eller är det topp och botten med?

Det är ytan på den ena sidan av förpackningen som räknas. För runda burkar räknas inte topp och botten utan ytan runt om.

Mat som blir över och fryses in – måste den märkas enligt den nya förordningen?

När maten serveras/säljs till en kund måste kunden kunna få upplysning om allergener, innehåll etc. Hur man håller reda på det är upp till varje livsmedelsföretagare.

Finns det en nedre gräns för när man kan slippa att uppge att maten innehåller allergenet svaveldioxid? Eller ska det alltid märkas ut oavsett vilken mängd det förekommer i?

När det gäller svaveldioxid och värdet överstiger 10 mg/kg eller 10 mg/liter uttryckt som SO2, ska det märkas ut.

Oförpackad mat eller mat förpackad på konsuments begäran

Ett cateringföretag undrar om företaget ska räkna sin mat som levereras (i aluminiumförpackningar med lock) som oförpackad eller som mat som förpackas på konsumentens begäran?

Mat som levereras från cateringföretaget till beställaren anses vara oförpackad oavsett om den levereras i kärl med eller utan lock eller i engångstråg. För oförpackad mat gäller att kunden ska kunna få beteckning (namn) på maten samt kunna få information om eventuella allergener i maten. Upplysningar om allergener ska kunna fås vid beställning.

Cateringföretaget kan även i samband med beställningen upplysa om ett telefonnummer kunden kan ringa för att få allergeninformation om maten. Exempelvis om kunden kanske vill ha allergeninformation vid en annan tidpunkt. Om cateringföretaget vill förmedla informationen på detta sätt är det viktigt att telefonens öppettider framgår.

Upplysningar om övriga uppgifter är inget krav. Exempel på övriga uppgifter: ingredienser, nettovikt, bäst före dag, förvaringsanvisning, kontaktuppgift, ursprungsland/härkomstplats, bruksanvisning.

Ursprungsmärkning

Ingår vildsvin i kategorin svin, och ska därmed ursprungsmärkas?

Ja.

Hur anger man ursprung för vildsvin som är vilda/skjuts vid jakt? Hur gör man med uppgifterna om uppfött (och slaktat)?

Där djuret är nedlagt räknas som ursprungsland.

Ursprungsmärkning – gäller det även förädlade produkter t.ex. korv?

Nej, men tänk på att man inte får vilseleda konsumenten.

Näringsdeklaration

Hur näringsberäknar man, dvs. måste man alltid skicka maten på analys?

Antingen kan man räkna ut uppgifterna till näringsdeklarationen (manuellt eller med speciella dataprogram) eller kan man lämna in till analys.

Fetthalten gäller den för den färdiga produkten, eller för enbart ingredienserna med fett i?

Samtliga uppgifter i näringsdeklarationen gäller den färdiga produkten.

Hur bedömer man om produkten är ett undantag från näringsdeklarationen?

Se bilaga V i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 1169/2011 och tala med kontrollmyndigheten om du är osäker.

Om man blandar olika mjölsorter t.ex. havre, råg och vete måste man ha en näringsdeklaration då eller räknas det som en ingrediens?

Enligt bilaga V punkt 1 med undantag från den obligatoriska näringsdeklarationen står även ”en kategori av ingredienser” och olika mjölsorter borde höra dit.

Behövs näringsdeklaration för blandfärs?

Nej. Blandfärs räknas in i ”en kategori ingredienser” och i de livsmedel som är undantagna krav på ingrediensdeklaration. För mer information se bilaga V i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 1169/2011.

Varför finns det bara 14 allergener i Allergenlistan? Varför behöver andra allergener, t ex paprika, inte anges?

Dessa är de allergener som gett upphov till mest allvarliga reaktioner och som EU- kommissionen bestämt ska vara med.

Vad är blötdjur (som nämns bland allergenerna)?

Blötdjur är t.ex. olika sorters snäckor, musslor, ostron och bläckfiskar.

Ingrediensförteckning

Behöver råvaran ”smör” i en sammansatt vara åtföljas av en ingrediensförteckning?

Om salt har tillsatts smöret, ska detta framgå i en ingrediensförteckning. Är smöret osaltat behövs ingen ingrediensförteckning.

Samtliga ingredienser ska ingå i förteckningen. Detta inbegriper råvaror, tillsatser (se ovan vad som gäller), aromer, sammansatta livsmedel (som i sin tur ska innehållsdeklareras) samt förekomst av allergener (läs ovan vad som gäller). Ingredienserna ska mängddeklareras i en fallande skala.

Denna sida uppdaterades 2017-03-08

Dela:

Skara kommun

Stortorget 2, 532 88 Skara
Telefon: 0511-320 00
Fax: 0511-320 02
Org.nr: 212000-1702
E-post: skara.kommun@skara.se

Twitter
Facebook
Instagram