Lok nr 13, byggt i Trollhättan år 1930. I bakgrunden stationshuset som uppfördes år 1900.
Foto: Västergötlands museum.

< >

2020-04-24

Perspektiv på Stationsområdet i Skara

DEL 1

Stationsområdet i Skara bröt ny mark för stadens utveckling. Det pekade ut riktningen för kommande stadsutvidgning söder ut och påverkade även den medeltida stadskärnan genom att Järnvägsgatan anlades. Med tiden blev dessutom Skara station en av Europas största smalspårsstationer.

När järnvägen kom till Sverige i mitten av 1800-talet och stambanorna rullades ut gjordes det efter principen att ny mark skulle brytas. Det betydde att orter som redan hade en gynnsam utveckling och hade andra kommunikationsmöjligheter inte skulle prioriteras som stationsorter utmed stambanorna. Genom denna princip fick vi många så kallade stationssamhällen, som en efterföljare till de äldre kyrkbyarna, varav en del utvecklades kraftigt under 1900-talet och blev en del av de regionala centralorter vi idag är vana vid. Ett bra exempel är Skövdes expansion i relation till stiftsstaden Skara.

Så när någon stambana nu inte drogs genom Skara – trots stadens framförda protester till staten – kom snart lokala initiativ som genom eget spår ville att anknyta Skara till stambanan. Stambanan förbi Skövde hade invigts 1859 och i början av 1870-talet togs ett förslag på en järnväg från Lidköping via Skara och Axvall till Stenstorp (på Västra stambanan) fram. Järnvägen skulle bli smalspårig, vilket underlättade byggandet och sparade pengar, men det skulle förstås också föra med sig vissa begränsningar i hur mycket gods som kunde fraktas på banan.

Stationshuset och bangården i Skara placerades utanför stadsgränsen, på dåvarande Kämpagårdens mark. Eftersom detta var utanför stadens mark krävdes en markbytesaffär med Kämpagårdens ägare. Stadens första stationshus uppfördes i trä och 1874 kunde trafiken mellan Lidköping och Stenstorp komma igång.

Slutet av 1800-talet och början av 1900-talet innebar omvälvande förändringar i samhället genom övergången från det agrara jordbrukssamhället till det urbana industrisamhället. Människor flyttade in till städerna och fick arbete i de gryende industriföretagen. Järnvägens otroliga restidsförkortningar och underlättande av förflyttning för såväl människor som gods eldade på utvecklingen.

Järnvägslinjen Lidköping-Stenstorp fick i Skara sällskap av nya järnvägar till Hönsäters hamn vid Vänern 1887, Göteborg 1900 och Timmersdala 1909. Genom en ny linje från Axvall fick Skara 1904 också direktförbindelse till Skövde.

Ett stationshus värdigt en stor järnvägsknut

Med järnvägslinjer i fem olika riktningar hade Skara blivit en stor järnvägsknut. Bangården byggdes ut och det gamla stationshuset i trä ersattes av en ny mer monumental byggnad år 1900. Det nya stationshuset byggdes bakom det gamla och en kort period fanns det därför två stationshus i Skara. Det gamla stationshuset ska sedan ha monterats ned och flyttats till en tomt på Skaraborgsgatan. 1914 uppfördes det lokstall, i bangårdens östra del, som ännu finns kvar. 1938 byggdes det till och fick sitt nuvarande utseende.

Enligt obekräftade uppgifter är det nya stationshuset ritat av stockholmsarkitekten Ragnar Östberg. Byggnadens monumentalitet avtog tyvärr med åren, framförallt genom 1941 års ombyggnad, då bland annat de ursprungliga trapphustornen stympades. Tegelfasaden målades om 1976 i en med åren mindre uppskattad kulör som då beskrevs som tegelröd. 2017 gavs putsfasaden en ny kulör som ska påminna mer om byggnadens ursprungliga utseende.

Samtidigt med det nya stationshuset byggdes ett avträdeshus med fornnordiska drag, ritat av arkitekten Ernst Torulf. Byggnaden placerades öster om stationen och hade brädfodrade fasader och plåttak. Byggnaden revs redan någon gång mellan 1930- och 1950-talet. 1919 byggdes stationshuset till vid den östra gaveln med lokaler för bagagerum och ilgods. Detta blev bland annat lokaler för Pressbyrån under många år. Idag finns där en restaurang.

Vad hände sen?

I nästa del om stationsområdet kan du läsa om Skaras stora bangård, järnvägens successiva nedläggning och tiden fram till den busstation som stationsområdet är idag.

Axel Demker
stadsantikvarie

DEL 2

Läs mer

Kommentarer
Lämna en kommentar
Lämna en kommentar




Denna sida uppdaterades 2020-07-20

Dela: