Klagomål på fåglar

Klagomål på fåglar, framförallt kajor, är ständigt återkommande från tätorterna i Skara. Klagomålen gäller:

• Nedsmutsning, under det träd som kajorna tar nattkvist
• Skrik och skrän som stör nattsömn
• Att de är många, synintryck av stora flockar upplevs som obehagligt
• Förstör frukt och plundrar fågelbord

Ansvar

Enligt miljöbalkens allmänna hänsynsregler, 2 kap 3 § ska försiktighetsmått vidtas av den som bedriver verksamhet för att förhindra olägenhet för människors hälsa. Enligt 34 § förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska åtgärder vidtas mot skadedjur som kan orsaka olägenhet för människors hälsa. Är det av särskild betydelse med hänsyn till hälsoskyddet ska kommunen sörja för att åtgärder vidtas. Det vill säga om det finns risk för sjukdom eller epidemier som inte kan knytas till särskild fastighet eller verksamhet.

Det är således i första hand ägaren eller nyttjanderättshavaren till berörd fastighet som är skyldig att vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenhet för människors hälsa.

Olägenhet

Med olägenhet för människors hälsa avses i miljöbalkens 9 kap 3 § en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Störningen kan alltså vara skadlig för människors hälsotillstånd i fysisk eller psykiskt hänseende. Bedömningen ska ske utifrån medicinska eller hygieniska utgångspunkter och hur människor i allmänhet uppfattar situationen (Regeringens proposition 1997/98:45). Dessa överväganden ska utgöra grunden för bedömningen av vad som i det enskilda fallet ska anses vara en olägenhet för människors hälsa.

Domar som fastslår att fåglar inte är en olägenhet för människors hälsa i miljöbalkens mening: M 8510-11. 2011 Mark- och miljööverdomstolen M 336-11. 2011 Växjö Tingsrätt. M 396-06. 2006 Växjö Tingsrätt.

Andra kommuners ställningstagande

Vår närmsta grannkommuner anser inte att kajorna utgör en olägenhet för människors hälsa. (Skövde, Falköping, Tibro, Hjo, Mariestad, Töreboda, Gullspång, Lidköping, Götene, Grästorp).

Åtgärder

• Var observant på bobyggande kajor.
• Hindra bobyggandet genom att täta håligheter och andra nischer.
• Attrapper som rör sig i varierad form och som flyttas runt.
• Hindra kajorna från att söka föda i sopor, fågelmatning och liknande.
• Ta ner stora träd där kajorna övernattar.
• Elektroniska skrämmor. Enstaka kommuner såsom Hässleholm har haft framgång med dessa. Det kräver dock omfattande arbete med placeringar, omplaceringar och elektronisk utrustning. Mindre områden har på detta sätt lyckats bli fria från övernattande kajor.
• Avskjutning. Flera kommuner har försökt skjuta av kajorna. Hässleholm beräknade ha cirka 6000 övernattande kajor i tätorten. Under 1 år sköts 1800 kajor. Året därpå visade räkningar på att beståndet gått ner till 500 kajor. Men året därefter, år 2008, var populationen uppe i 2000. Alla djur i Sverige är fredade. Jakttid på kaja, kråka och skata är från 1 juli – 15 april. Enligt Jaktförordningen (1987:905) § 23 a får jakt bedrivas på annan tid på gård eller i trädgård där de kan förorsaka skada eller olägenhet om ingen annan lämplig lösning finns att tillgå. Detta av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller andra tvingande skäl som har ett överskuggande allmänintresse. Skyddsjakt får också bedrivas på den enskildes initiativ för att förebygga skador. Jaktförordningen anger med vilka medel jakt får bedrivas. Icke selektiva metoder är inte tillåtna.