< >

Lantbruk

Miljötillsyn av lantbruk

Skara kommun kontrollerar verksamheters miljöpåverkan utifrån gällande lagstiftning genom regelbundna inspektioner, så kallad tillsyn. Vid en tillsyn kontrollerar inspektören att du som verksamhetsutövare följer aktuella miljöregler.

Lagen om tillsyn gäller även mindre lantbruk som inte är anmälningspliktiga eller behöver tillstånd från Länsstyrelsen för att driva verksamhet, till exempel mindre hästgårdar.

Klassning av verksamhet

Lantbruk med färre än 100 djurenheter, till exempel en mindre hästgård, klassas som en u-verksamhet. En u-verksamheter är inte anmälningspliktig, men kommunen kan ändå kräva åtgärder eller utredningar eftersom mindre lantbruk fortfarande omfattas av tillsynsplikt.

Mellanstora lantbruk ska anmälas till kommunen.

Ett lantbruk med minst 100 och högst 400 djurenheter klassas som c-verksamhet. En c-verksamhet är anmälningspliktig och behöver därför inkomma med en anmälan till kommunen.

Länk till blankett miljöfarlig verksamhet finns i informationsrutan på denna sida

Stora lantbruk behöver tillstånd från Länsstyrelsen.

Ett lantbruk med fler än 400 djurenheter klassas som en b-verksamhet och behöver tillstånd från Länsstyrelsen.


Tillsyn av lantbruk 

Vid ett tillsynsbesök tittar inspektören på hur miljökraven uppfylls, till exempel hantering av kemikalier och lagring av gödsel. Vid en tillsyn ska dokumentation över exempelvis sprutjournal och växtodlingsplan finnas tillgänglig.

Inför ett tillsynsbesök blir verksamhetsutövaren kontaktad av en inspektör för tidsbokning. Tillsynsbesöken är oftast föranmälda men kan också vara oanmält vid exempelvis ett befogat klagomål.

Hur ofta vi besöker din verksamhet beror på bl.a. storleken på verksamheten och hur mycket avvikelser vi upptäcker vid en inspektion. De verksamheter som bedöms ha störst risker besöks oftare än de verksamheter som utgör mindre risk. För större lantbruk är det vanligast med en tillsyn varje eller vartannat år.

Verksamhetsutövaren behöver ha kännedom om de miljölagar och bestämmelser som gäller för lantbruk i kommunen. Du behöver också arbeta aktivt med att minska riskerna för en negativ miljöpåverkan. Inför ett tillsynsbesök behövs aktuell information om

  • Egenkontroll
  • Växtodlingsplan och växtnäringsbalans
  • Andel åker- och betes areal
  • Markkartering
  • Kvitto för bortförsel/mottagning av gödsel
  • Sprutjournal
  • Besiktningsprotokoll för spruta och sprutcertifikat för växtskyddsmedel
  • Besiktnings protokoll för cistern
  • Transporttillstånd för farligt avfall alt. anlitad entreprenör
  • Avfallshantering

Tillsynen finansieras genom att du som verksamhetsutövare betalar en avgift. Generellt betalar större verksamheter en årsavgift, medan mindre verksamheter med liten miljöpåverkan betalar en timavgift.

 

Gödselhantering

Hela Skara kommun är klassat som nitratkänsligt område. Nitratkänsliga områden kräver särskild hänsyn vid lagring och spridning av stallgödsel för att minska läckage av näring till vattendrag, sjöar och hav.

Du behöver bland annat

  • följa särskilda regler för spridning av gödsel
  • följa särskilda regler för lagring av gödsel
  • beräkna behovet av växtnäring för dina grödor
  • Hur stor lagringskapacitet finns det för stallgödseln?
  • Finns det skriftliga beräkningar som visar att lagringskapaciteten är tillräcklig i förhållande till hur mycket gödsel som uppkommer?
  • Är gödselplattor och gödselbrunnar täta? Finns det täckning för brunnen?
  • Finns det en gödslings- eller växtodlingsplan?
  • Har det gjorts en markkartering?
  • Används avloppsslam eller andra organiska gödselmedel?


Avfall och farligt avfall

Beroende på om ett avfall kan skada människors hälsa eller miljön, bedöms det som icke farligt- eller farligt avfall. Avfallet från verksamheten ska återanvändas eller återvinnas. Verksamheten bör också undersöka möjligheten att minska avfallsmängden som uppkommer. Det är verksamhetens ansvar att kontrollera att avfallet hamnar hos en mottagare som har tillstånd att ta emot det.

Metallskrot och emballageplast räknas som icke farligt avfall.

Lysrör, spillolja, kemikaliedunkar räknas till farligt avfall. Dit räknas allt som kan vara giftigt, cancerframkallande, frätande med mera.

Genom att minska farliga ämnen i våra kretslopp minskas även risker för miljön och människors hälsa.

Tänk på att:

  • Märk förvaringskärl tydligt med information om innehåll och att det är farligt avfall.
  • Farligt avfall får inte spädas ut eller blandas med andra typer av avfall.

I din verksamhet ska du förvara farligt avfall så att ingen obehörig kan komma i kontakt med avfallet.

  • Förvara så att spill och läckage inte kan nå mark, vatten, golvavlopp eller dagvattenbrunnar.
  • I vattenskyddsområden gäller dessutom särskilda krav på förvaring och hantering av spillolja och brandfarliga vätskor samt hälso- och miljöfarliga ämnen.
  • Förvara flytande farligt avfall, till exempel spillolja, på en hårdgjord och invallad yta eller i tråg. Invallningen ska vara tät, beständig mot det som förvaras och rymma minst den största behållarens volym plus 10 % av summan av övriga kärls volymer.
  • Förvara farligt avfall väderskyddat.
  • Ha en regelbunden transport av farligt avfall för att undvika att förvara onödigt stora mängder av avfall.

För företag och verksamheter som producerar, transporterar, samlar in, behandlar samt mäklar eller handlar med farligt avfall gäller krav på anteckningar.

  • Anteckningarna ska innehålla information om det farliga avfallet som uppkommit eller som hanteras. I avfallsförordningen står det vad som ska ingår.
  • Avfallsproducenter ska löpande anteckna uppgifter om mängder, typ av avfall, hantering, mottagare, transportör med mera.
  • Uppgifterna ska antecknas innan transporten påbörjas och ska sparas i minst tre år.

Farligt avfall får endast lämnas till transportörer som har tillstånd från länsstyrelsen. Du måste därför kontrollera att din transportör och mottagare av avfallet har rätt tillstånd.

Om du själv vill transportera det farliga avfallet som uppkommit måste du antingen anmäla det till länsstyrelsen eller söka tillstånd.

  • Alla verksamheter där farligt avfall uppkommer ska ha en anmälan för transport av farligt avfall eller ha ett avtal med en entreprenör som har behörighet att transporteras avfallet.
  • Anmäl för transport av upp till 100 kg eller 100 liter farligt avfall per kalenderår (alla verksamheter??)
  • Sök tillstånd för transport av mer än 100 kg eller 100 liter farligt avfall per kalenderår, annat kvicksilveravfall än hela lysrör eller andra ljuskällor eller avfall som innehåller cyanid, kadmium eller PCB-produkter

Tänk på att det vid transporten ska upprättas ett transportdokument. Det ska innehålla information om bland annat avfallstyp, vikt, producent, transportör och mottagare.

Rapportera till avfallsregistret

Sedan 1 november 2020 ska den som är anteckningsskyldig även rapportera uppgifter via en e-tjänst hos Naturvårdsverket om det farliga avfallet till ett nationellt avfallsregister.

 

Kemikalier och Bekämpningsmedel

Bekämpningsmedel är kemiska produkter som är avsedda att skydda mot skadedjur, ogräs eller mikroorganismer som kan orsaka skada eller besvär för verksamheten. Den kemiska produktens egenskaper kan vara skadliga för hälsa och miljö om produkten används felaktigt.

Det finns regler om hur bekämpningsmedel får användas. Bekämpningsmedlen i sig måste dessutom vara godkända för att få användas, och de är ofta endast godkända för en viss typ av användning. Det är kemikalieinspektionen som godkänner bekämpningsmedel.

Kemikalier har ett eget avsnitt på hemsidan som du hittar här: Kemikaliesidan länk

Välj skonsammaste metod

Innan kemiska preparat väljs för bekämpning måste man överväga om andra metoder är möjliga. För bekämpning av ogräs finns idag olika teknisk utrustning för mekanisk bekämpning såsom borstar, uppdragare, knivar m.m.

Även termisk bekämpning med gasol eller vattenånga är många gånger ett bättre alternativ än kemisk bekämpning. För bekämpning av skadedjur kan fällor eller kyla/värme/uttorkning användas. Vid val av bekämpningsmedel ska företräde ges till medel som inte är farliga för vattenmiljön.

Kemiska bekämpningsmedel kan orsaka skador på bland annat vattentäkter, vattenlevande organismer och omgivande växtlighet. En del ämnen kan dessutom lagras upp i växter och djur och orsaka andra skador i miljön. Därför är det viktigt att du har tillräcklig kunskap innan du använder bekämpningsmedel. Fundera också en extra gång på om du verkligen behöver använda kemisk bekämpning.

Yrkesmässig användning av bekämpningsmedel kräver tillstånd eller anmälan inom vissa områden. Det gäller användning av bekämpningsmedel av klass 1, 2 och 3, det vill säga även ogräsättika. Privatpersoners användning av klass 3-medel omfattas inte av dessa krav.

Vill du sprida bekämpningsmedel inom följande områden krävs tillstånd från Miljöenheten:

  • vattenskyddsområden
  • Parker, idrottsanläggningar, skolor och förskolor där allmänheten har tillträde
  • Planerings- och anläggningsarbeten
  • Mark som omhändertas av bostadsföretag och företag.

Du får inte börja sprida bekämpningsmedel innan du fått tillståndet.

Du måste ansöka om tillstånd för kemisk bekämpning till miljöenheten. Blanketten hittar du på denna sida.


Cisterner och dieseltankar

För att undvika läckage från cisterner som rymmer mer än 1 kubikmeter brandfarliga vätskor eller spilloljor måste de kontrolleras regelbundet. Enligt föreskrifter från Naturvårdsverket föreskrifter ska kopia på utförda kontroller, även periodiska kontroller som utförts skickas in till tillsynsmyndigheten. Det är också viktigt att den placeras så att den inte förorenar mark eller vatten om den trots allt skulle läcka.

Information som ska skickas till kommunen

  • Om installation av cistern för brandfarlig vätska eller spillolja kommer ske
  • Skicka in protokoll från utförd besiktning av cisternen till miljo.bygg@skara.se
  • Om en cistern ska tas ur bruk ska skrotintyg skickas in
  • Om anledning finns till misstanke om förorening av mark eller vattenområde.

Innan en cistern för brandfarlig vätska eller spillolja installeras behöver miljöenheten ha kännedom på om cisternen är

  • utanför vattenskyddsområde och rymmer mer än 1 m3 eller
  • inom vattenskyddsområde och rymmer mer än 250 liter.

Du ska informera miljöenheten senast fyra veckor innan installationen påbörjas. Detta gäller även om du bara ska ställa upp en cistern tillfälligt.

Om brandfarliga vätskor eller spillolja kommer ut i naturen kan både mark och vatten förorenas. Enligt Naturvårdverkets föreskrifter krävs att cisternen/tanken placeras så att risken för läckage minimeras. Tillsynsmyndigheten kontrollerar att du som äger en cistern följer dessa krav.


Egenkontroll – rutiner för att minska miljöpåverkan

Alla som driver lantbruk, oavsett storlek, ska regelbundet kontrollera och planera åtgärder för att förebygga skadliga effekter på miljön. Det kallas att genomföra egenkontroll.

En egenkontroll innebär att du ska identifiera de områden i din verksamhet som har störst risker för miljöpåverkan och ta fram rutiner för att minska riskerna.

Du ska också följa upp hur rutinerna fungerar och fundera över hur de kan förbättras. Vid en tillsyn ska du kunna redogöra för vilka rutiner du har och hur din plan för förbättringsåtgärder ser ut.

Länkar: Egenkontroll enligt miljöbalken - Jordbruksverket Länk till annan webbplats.


Övrig information

Nedgrävning av hästdjur är tillåtet om det sker enligt kommunens anvisningar.

Innan du gräver ner hästen lämnar du in en anmälan till Miljöenheten. Anmälan ska innehålla kontaktuppgifter till ägaren av hästen, var hästen ska grävas ner (fastighetsbeteckning och karta) och ett intyg från fastighetsägaren om det inte är din egen mark. Fyll i blanketten som finns på sidan Nedgrävning av häst och skicka in till miljöenheten.

Djurskyddskontroller utförs för att se till att du som lantbrukare följer djurskyddslagen och att djuren har det bra. Sedan 2009 utförs de av länsstyrelsen och omfattas inte av miljöenhetens tillsyn.

Denna sida uppdaterades