< >

Klostersjön har återskapats

Att anlägga en våtmark är en av de allra bästa naturvårdsåtgärder man kan göra. Våtmarker gör nytta på så många olika sätt. En våtmark minskar övergödningen och ökar den biologiska mångfalden i landskapet. 

Våtmarken i Varnhem anlades först av munkarna redan på 1100-talet och var helt avgörande för att de skulle kunna leva här. Efter medeltiden, när klostret försvunnit, fanns inte behov av en vattensamling här och då revs munkarnas dammvall. Skara kommun har sett en stor nytta med att återskapa sjön för rikare mångfald, områdets kulturhistoriska värde och upplevelsen för boende och besökare. Därför har sjön återskapats på nytt och invigdes 2021.

En ny dammvall har byggts som håller vattnet kvar. Vi har också valt att gräva
fram bäckfåran så att vattnets väg till sjön är synlig. Innan Klostersjön skulle anläggas grävdes arkeologiska provgropar som tydligt visar att sjön är en naturlig torvmosse. Här har det alltså varit sjö under många tusen år. Sjön bildades när inlandsisen smälte och försvann för 10 000 år sedan. Under Klostersjöns botten finns ett över 3 meter tjockt lager av torv med gamla förmultnade vassrötter som visar hur sjön gradvis grundades upp och växte igen.

Att anlägga dammar och våtmarker är bra sätt att minska näringsbelastningen och öka den biologiska mångfalden i landskapet. En väl fungerande våtmark bidrar med flera viktiga ekosystemtjänster, som vattenrening, lagring av kol, utjämnade vattenflöden och översvämningsskydd.

Antalet våtmarker har minskat kraftigt i Sverige. Totalt har ungefär 90 procent av alla våtmarker i slättlandskapen försvunnit. Under 1800- och 1900-talen sänktes många sjöar och flera kärr och mossar dikades ut eller fylldes igen för att skapa odlingsbar mark. Våtmarken anlades först av munkarna redan på 1100-talet och var helt avgörande för att de skulle kunna leva här. Skara kommun har sett en stor nytta med att återskapa sjön för rikare mångfald, områdets kulturhistoriska värde och upplevelsen för dig som besökare.

Det är en samlande beteckning för alla de funktioner och nyttigheter som ekosystemen levererar och som gynnar oss människor. Begreppet finns för att man lättare ska förstå den enorma nytta naturen ger oss människor. Våtmarker är kanske den livsmiljö som bidrar med flest ekosystemtjänster. Klostersjön bidrar med många sådana ekosystemtjänster nu när den är återställd!

Vattnet som rinner in i våtmarken renas på näringsämnen som kväve och fosfor. Till Klostersjön kommer vatten från en hel del åkrar. Dessa läcker näring som nu tas omhand av våtmarken. För att bäst och mest effektivt rena vattnet leds det runt i våtmarken. Det finns både grunda och beväxta delar som renar kväve liksom djupa delar som tar hand om fosfor. Vattnet som kommer in i Klostersjön är alltså renare och friskare när det rinner ut än när det rann in.

Innan Klostersjön anlades användes marken till bete och vallodling. Under gräsytan finns ett tjockt torvlager som dikades ut i slutet av 1800-talet för att torrlägga området. Vid utdikning kommer syre in i torven och då bildas växthusgaser. Studier visar att utdikade våtmarker släpper ut nästan lika mycket växthusgaser som Sveriges vägtrafik. Nu när sjön är tillbaka stoppas detta läckage och kolet i torven blir kvar i sjön istället för att bidra till den negativa klimatförändringen.

Förr gick vattnet i området i cementrör under marken. Nu när den gamla bäckfåran och Klostersjön har återskapats bromsas vattnet naturligt i landskapet. Vid höga flöden blir det därför mindre skador och erosion nedströms och vid torrperioder minskar de negativa effekterna. Det sker genom att sjön dels släpper vatten under en längre tid så att flödet jämnas ut, dels genom att mer grundvatten bildas i området. Grundvatten bildas nämligen när vatten hålls kvar i landskapet så det har tid att sippra ner genom marken. Dessa funktioner är viktiga då klimatförändringarna tros leda till både större skyfall och torrare somrar i vår region.

Eftersom så många våtmarker försvunnit är de arter som lever vid sådana miljöer ofta hotade och i vissa fall utrotade. Genom att Klostersjön återskapats finns nu ett nytt ställe att leva på för dessa arter. Att sjön anlagts med flacka och flikiga kanter bidrar också till goda livsmiljöer. Skötseln av området är mycket viktig. Bete och slåtter skapar förutsättningar för en mängd hotade arter. En rik flora bidrar till mångfald av arter som exempelvishotade pollinerare som bin och fjärilar.

Denna sida uppdaterades