< >

Dagvatten

Dagvatten är regnvatten och smältvatten som tillfälligt rinner på och sköljer av tak och andra hårdgjorda ytor som till exempel asfalt. Under naturliga förhållande tränger större delen av vattnet ner i marken innan det når våra vattendrag. I tätbebyggda områden med mycket asfalterade och andra hårdgjorda ytor rinner vattnet istället på marken och via dagvattenledningar och diken direkt ut till närmsta vattendrag.

Skara kommun har tagit fram policy och riktlinjer för hur dagvatten ska tas om hand. De finns i styrdokumentet ”Policy och riktlinjer för dagvatten i Skara kommun” som anger kommunens ambitionsnivåer för dagvatten och dess hantering. Länk till styrdokumentet finns under information.

Nedan Skara kommuns policy för hållbar dagvattenhantering. Ställningstagandena är vägledande för alla berörda aktörer och ska leda till god dagvattenhanteringen som både skapar värden för stadsmiljön och minimera negativ påverkan på naturen och människors hälsa.

Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)

Dagvattensystem ska alltid väljas och utformas med hänsyn till områdets lokala förutsättningar och omhändertas lokalt (LOD). Saknas förutsättningar för LOD ska dagvattnet istället fördröjas innan det når ledningsnät och recipient.

Begränsa föroreningar

Dagvattensystem ska utformas så att dagvatten som når recipienten inte är förorenat. I första hand ska föroreningar begränsas och renas vid källan. Miljöbalkens princip om att förorenaren betalar och bästa möjliga teknik ska tillämpas.

Miljömässig och kostnadseffektiv dagvattenhantering

Alla dagvattenlösningar ska vara robusta och effektiva ur ett långsiktigt drift- och underhållsperspektiv.

Klimatanpassad dagvattenhantering

Dagvattenhanteringen ska vara utformad så att risken för skador från översvämningar minimeras. Vid anläggande av bebyggelse och dagvattensystem ska dessa dimensioneras och höjdsättas så att de är anpassade till prognostiserade klimatförändringar. Dagvatten och ledningar ska dimensioneras enligt Svenskt Vattens gällande anvisningar.

Dagvatten ska bidra till attraktiva områden

Dagvatten bör beaktas som en resurs som berikar bebyggelsemiljön med avseende på upplevelser, rekreation, lek, naturvärden och biologisk mångfald. Vid planering bör det alltid övervägas om dagvattnet kan användas för bevattning av planteringar eller för att skapa attraktiva inslag i stadsmiljön.

Samverkan, samordning och samsyn

För att åstadkomma hållbar dagvattenhantering behöver dagvattenfrågan beaktas tidigt i processen och sedan inom alla skeden. För att underlätta hanteringen ska ansvarsfördelningen i varje process vara tydlig och främja samverkan. Viktig förutsättning för planering, hantering och skötsel av dagvatten är en genomtänkt ansvarsfördelning mellan stadens förvaltningar och bolag. Planering, dialog och samverkan med privata aktörer och medborgare bör utvecklas för att nå samsyn och förståelse till de gemensamma utmaningar som dagvattenhanteringen medför.

Varför kan dagvatten bli ett problem?

När mängden hårdgjorda ytor ökar leder det till att mer dagvatten bildas istället för att vattnet tränga ner i marken och bilda grundvatten.

I stadsmiljö med många tak, asfalterade ytor och stenlagd mark, rinner dagvattnet snabbt av på ytan utan att först infiltreras eller renas. Dagvatten kan då föra med sig olika föroreningar och skräp ut i vattendragen eller närliggande sjöar. Under naturliga förhållanden tas regn- och smältvatten upp av växter, eller renas när det rinner genom marken.

När regnvattnets naturliga väg förändras blir dagvattenavrinningen både större och snabbare. Problemet är att ledningssystemet bara är dimensionerat för att klara av ett normalstort regn och blir överbelastat vid alltför kraftiga regn. Om ett flertal hårdgjorda ytor tillkommer som en följd av tätortens expansion och förtätning utan att dagvattensystemet utökas kan ledningssystemet bli överbelastat.

För att lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) genom infiltration ska kunna användas måste fastigheten ha rätt geologiska förhållanden. Marken måste bestå av ett material som har lätt att infiltrera och leda bort dagvatten. Jordens förmåga att infiltrera beror på kornens storlek och hur tätt de är packade. Ju mindre korn desto sämre är förmågan att släppa igenom vatten. Lera är därför inte ett lämpligt material för LOD genom infiltrering. Jord som innehåller sand eller grus släpper lättare igenom vatten och är därför ett lämpligare alternativ.

LOD används framförallt för att dagvattnet inte ska behöva tas om hand i kommunens egna dagvattenledningar men även för att minska trycket på reningsverk. Vid stora skyfall riskerar dagvattennätet att bli överbelastat och dagvatten kan blandas med spillvatten som orenat rinner ut i ett vattendrag. Här kan LOD ses som en lösning då det minskar flödesvariationerna i dagvattennätet samt minskar risken för översvämning.

Eftersom dagvattnet infiltreras på ett naturligt sätt anses LOD vara bra för miljön. Exempel på LOD-anläggningar är sedumtak, infiltration på gräsmattor, dagvattendammar och andra genomsläppliga beläggningar.

Samhällenas avvattning måste lösas med hållbar dagvattenhantering för att kunna hantera krav på minskade risker för skador vid översvämningar samt minskade utsläpp av dagvattenföroreningar. Kraftiga skyfall måste hanteras genom säker höjdsättning av bebyggelsen. Extrema regnvolymer går inte att hantera enbart med slutna rörsystem utan det krävas möjligheter att fördröja stora regnvolymer på planerade översvämningsytor.

Hållbar dagvattenhantering minskar momentana flödestoppar. Kraftiga flödestoppar är svåra att rena och kan skada känsliga recipienter med erosion eller ge ökad översvämningsrisk i nedströms liggande bebyggelse. Om dagvattenfrågan skulle lösas med större rördimensioner förvärras istället dessa problem. Dessutom medför ökad avledning i rör en försämring av den lokala vattenbalansen med risk för sänkta grundvattennivåer

Kommunens ansvar

Kommunen har det övergripande ansvaret för den fysiska planering och den lokala samhällsutvecklingen. Som huvudman för allmänna platser och vägar är kommunen skyldig att avsätta och utforma lämpliga ytor för en hållbar dagvattenhantering, både i nya och befintliga miljöer.

Som huvudman för vatten och avlopp ansvarar Skara Energi AB för samlad avledning, fördröjning och rening av dagvatten från bebyggelse enligt Svenskt Vatten riktlinjer. Ansvaret för den samlade avledningen omfattar både planläggning vid nybyggnation och åtgärder på det befintliga nätet.

Fastighetsägarens ansvar

Det är fastighetsägaren som har ansvar för dagvattenanläggningen inom sin fastighet. Ansvaret inkluderar funktion, drift och underhåll av fördröjnings- och reningsanläggningar samt ansvar för god kvalitet på utgående vatten i anslutningspunkten. Fastighetsägaren ansvarar för att avleda dagvattnet så att det inte skapar problem nedströms eller skadar grannarnas fastigheter.

Denna sida uppdaterades

Dela: