< >


Helena Hoas från Ardala är en av studenterna på kursen

Mellan stad och land

På kusen Hållbar utveckling är drygt en tredjedel av studenterna utländska, från världens alla hörn. De svenska studenterna kommer från olika delar av landet men en av dem, Helena Hoas, är uppvuxen i Ardala och känner väl till området ur olika aspekter; att växa upp, att flytta ut, tankar om att flytta tillbaka och att leva hållbart.

Helena bodde i Ardala fram till ett par år efter gymnasiet och har därefter haft Göteborg som hemmabas, förutom några år i Stockholm där hon studerade på KTH arkitektur. Hon har läst konstvetenskap och pedagogik, och arbetat med funktionshindrade och i butik, men hela tiden varit intresserad av miljö och hållbarhet, och därför kändes Chalmers masterutbildning i arkitektur med inriktning mot just hållbar utveckling som det naturliga valet.

- Kursen har en tilltalande miljöprofil som är nära kopplad till verkligheten. Problemlösningen är viktig och på samma gång rolig. Utbildningen ger tillträde till en bred bransch. Själv skulle jag gärna jobba med kommunikation om hållbarhet, särskilt riktad direkt till brukare, säger Helena Hoas.

Helena är den enda på kursen som suttit inne med lokalkännedom, något som ser ut som en fördel men som också kan vara ett hinder när man ska se något med nya ögon. Studenterna har tagit reda på mängder av fakta om Skara, lokala förutsättningar och statistik.

- Det läggs stor vikt vid analys på kursen och jag har fått lära mig mycket nytt. Jag har sett andra saker och kvalitéer än tidigare, inte minst betydelsen av de institutioner som finns, t ex SLU. Genom detta har jag också fått en mycket positivare bild av Skara, säger Helena.

Närproducerat
Mycket av det som har redovisats hittills på kursen har handlat om staden Skara. Hur ser man på relationen stad och land om man är uppvuxen en bit utanför centralorten?

- Kommunen ligger mitt i ett jordbrukslandskap. Då blir den nära matproduktionen något som man tar för givet. Men det gäller att ta vara på det lantbruk som finns lokalt och se till att det är hållbart när det industrialiserade lantbruket går mot allt större enheter. Det närproducerade är något att vara stolt över i kommunen och att stödja på något sätt, säger Helena. Att inte ha lokalt producerad mat är ju ett mardrömscenario. 

Internationell kurs ger bredare perspektiv
I Helenas grupp ingår en svensk och en vitrysk student. Det innebär egentligen inga större kulturskillnader men man får tänka på att vara tydlig i sin kommunikation så att det inte blir missförstånd, vilket faktiskt förenklas av att utbildningen inte hålls på ens förstaspråk. Vad är det som skiljer denna kurs mot en helsvensk utbildning, förutom att kursen hålls på engelska?

- Framförallt att det finns olika arbetssätt, olika utgångspunkter och förförståelse. Vi tror att vi har mycket gemensamt och tar ibland saker för givna. Vi glömmer säga sådant som vi tror är självklart. Vi har också olika perspektiv på hur man jobbar med hållbarhet. Sverige har kommit rätt långt på området, säger Helena.

Hållbara lösningar för framtiden
I masterutbildningen ingår en fyraveckorskurs om hållbar utveckling och världens tillstånd idag och det är mycket som inte är som det borde, som Helena ser det. Att finna lösningar på problemen är viktigt, klurigt och engagerande.

Varje grupp har sett ut ett eget projekt som kommer att presenteras i slutet av kursen. Helenas grupp har valt att jobba med hur kommunen kommunicerar hållbara lösningar, och har bland annat genomfört en workshop med elever på Källeskolan. Målet är att projektet ska resultera i ett brädspel som kan utmana kommuninvånarna att tänka på nya sätt kring hållbarhet.

- Det gäller att vara kreativ och därför vill vi gärna fånga upp olika perspektiv, till exempel barnens, säger Helena, som tycker att uppgiften är otroligt spännande.

Gruppen vill förstå hur kommunen ser på miljö och hållbar utveckling eftersom de tror att det också påverkar hur arkitekturen kommer att se ut och fungera. Att det finns en samsyn mellan kommuninvånare och kommunen är viktigt, menar studenterna. Resultatet av projektet kommer att presenteras i Skara i januari.

- Roligt, men lite läskigt! Nu får vi ju stå till svars för vårt arbete inför dem som faktiskt lever här, säger Helena avslutningsvis.

Urban and rural connections

More than a third of the students in the course Sustainable development are foreign, from all over the world. The Swedish students come from different parts of the country but one of them, Helena Hoas, grew up in Ardala and knows the area well from different aspects; to grow up, move out, thinking about moving back and living sustainably. 

Helena's group has chosen to focus on how to communicate sustainable solutions, and has conducted a workshop with students at the Källeskolan School. The goal is that the project will result in a board game that can challenge local residents to think in new ways about sustainability.

- It is important to be creative and therefore, we want to capture various perspectives, including childrens, says Helena, who think that the task is incredibly exciting.

The group also wants to understand how the municipality looks at the environment and sustainable development since it affects how the architecture will look and function. The students believe that consensus between local residents and the municipality are important when it comes to theese issues.

The result of the project will be presented in Skara in January.
- Fun, but a little scary! Now we have to show our work to those who actually live here, Helena concludes.

Kommentarer
Lämna en kommentar
Lämna en kommentar




Denna sida uppdaterades