Frågor och svar

Har Skara kommun råd med investeringen?

Ja, många av Sveriges kommuner står inför att ersätta äldre byggnader som byggdes upp under 1960-1970 talen. Lidköping kommun har exempelvis från år 2008-2012 investerat 873 miljoner kronor medan Skara har investerat 175 miljoner kronor. Lidköping har 38 200 invånare mot 18 500 i Skara. Vid jämförelse med andra så framgår samma bild.

Skillnaden mellan Skara och liknande kommuner är 11 200 kronor/invånare och mellan Skara och kommungruppen femton- till tjugotusen invånare är skillnaden 15 050 kronor/invånare. I kronor innebär detta mellan 200-280 miljoner kronor de sista 12 åren. Skara har alltså under de senaste åren haft en låg investeringstakt i jämförelse med genomsnittet för liknande kommuner.

Investeringen på 398 miljoner kronor innefattar en ny skola, centralkök för hela kommunen, en fullstor idrottshall och en ombyggnation till stadshus.

Kan kommunen bygga en billigare skola med ett kommunalt tillagningskök och fullstor idrottshall?

Både ja och nej. Det går att bygga en billigare skola men utifrån det politiska målet där det är av stor vikt att den nya högstadieskolan byggs utifrån de senaste kraven och forskningen vad gäller pedagogik, miljökrav i material och energianvändning är detta en jämförelsevis billig skola. Av de arkitektförslag som valdes ut för att delta i tävlingen om Skara kommuns högstadieskola så beräknades denna skola vara den billigaste. Byggkostnaderna för skolan ska jämföras med befintlig statistik som är 17 361 kr/kvadratmeter. Platsbyggd skola med platta på mark har ett snittvärde på 16 795 kronor per kvadratmeter enligt statistikboken ”Bygganalys lilla prisbok 2012”. Utifrån detta kan man säga att skolan har e något förhöjd, men inte utmärkande, investeringsambition.

Utmärker sig Skara i jämförelse med andra kommuner i och med denna investering?

Nej, Skara är en storleksmässigt ganska genomsnittlig svensk kommun utifrån invånarantal. Om Skara inte skulle kunna investera i en ny skola skulle mer än hälften av landets kommuner inte heller kunna göra det. Fördelen med investeringen för Skaras del är också att den inte bara ersätter en skola, utan två, vilket över tid sänker kostnader i form av effektiviseringsmöjligheter.

Kommer Skara ha råd att bygga något annat?

Ja, Skara kommun inklusive de kommunägda bolagen har låga skulder och ansvarsförpliktelser i jämförelse med andra kommuner och deras bolag. Skara kommun kommer när dessa investeringar på 400 miljoner kronor är genomförda att ligga i paritet med olika kommungruppers genomsnittliga låneskulds- och ansvarsförbindelsenivåer.

Skara kommun inklusive de kommunala bolagen har 2013 en kreditvärdighet med möjlighet till ytterligare lånefinansiering som överstiger 900 miljoner kronor. Det är också viktigt att man kan amortera på lån eller ännu bättre spara ihop egna pengar genom att ha ett bra årligt resultat. Då behöver man inte låna lika mycket vilket ger lägre räntekostnader.

Påverkar investeringen övrig kommunal verksamhet?

Ja och nej. Ja utifrån att det bara finns bara en ”pengapåse” (ca 1 280 miljoner kronor år 2014) och den ska räcka till all kommunal verksamhet.
Investeringen kommer, när den är klar, att öka kommunens årliga kostnad med ca 16 miljoner kronor (1,3 %).
Alternativet att inte göra någon investering alls finns dock inte utan Skara kommuns beräkningar är att 16 miljoner kronor i årlig driftskostnad är det billigaste alternativet av de som har utretts och därmed får minst påverkan på kommunens kostnadssida och övrig kommunal verksamhet.

Vad händer om investeringskostnaden blir dyrare än vad som beräknats?

I en stor byggnation, som denna investering är, uppkommer det alltid frågeställningar och oförutsedda händelser före och under byggnationen. I byggkalkylen för skolan har en oförutsedd post beaktats för detta. Djäkneskolans byggnad ska renoveras vilket ger en mindre osäkerhet för oförutsedda händelser men naturligtvis kan det tillkomma oförutsedda kostnader även i detta projekt. Ekonomistyrningen i projektet gör då att något annat får prioriteras ner.

För att ändå få en bild av riskerna om projekten skulle bli dyrare än beräknat så har risksimuleringar gjorts. För att ändå få en bild av riskerna om projekten skulle bli dyrare än beräknat så har risksimuleringar gjorts. För varje 10 miljoner som
investeringskostnaden förändras kommer utbetalningarna att öka/minska med 17 miljoner kronor över 40 år, det vill säga 0,4 miljoner kronor per år. Den årliga redovisade kostnaden, att lägga till de 16 miljoner kronor på resultaträkningen som investeringen innebär, förändras med ca 0,7 miljoner kronor första året.

Investeringen kostar 398 miljoner kronor, men i jämförelsen över tid kostar investeringen 629 miljoner kronor?

Kostnaden att bygga är beräknad till 398 miljoner kronor. En investeringskalkyl som upprättas utifrån kassaflöden ser på vilka effekter anläggningarna har på kommunens samlade in och utbetalningar över hela deras livslängd.
Det ger vad en investering verkligen kostar kommunen mer än att bara se på investeringsstorlek eller hur de redovisade kostnaderna påverkar
resultaträkningen första året. Beräkning görs för hela tiden som anläggningen används. Effekten blir att man inte räknar in de effekter som den ekonomiska redovisningen har på årskostnaden.