< >

Marte Meo

Öka den positiva kontakten med ditt barn!

Marte Meo-metoden hjälper dig som förälder och ditt barns pedagog att samspela bättre med ditt barn. Med hjälp av videoinspelningar syns möjligheter i relationen som föräldrar/pedagoger kan förstärka.

Marte Meo hjälper dig att:

  • hitta det som fungerar bra i din relation med ditt barn och förstärka det
  • ta dig ur en negativ spiral i kontakten med ditt barn och få hjälp att se det positiva i kontakten
  • få hjälp att se familjens styrkor som förälder och lyfta fram dem

Marte Meo - av egen kraft

Marte Meo betyder, fritt översatt, av egen kraft och det är en metod som sedan 1990-talet används i Sverige som en del i det pedagogiska utvecklingsarbetet i skolan. Metoden har utvecklats i Holland av Maria Aarts och den har visat positiva resultat i forskning. I Skara kommun använder vi Marte Meo i förskola, förskoleklass, grundskola och grundsärskola.

Metoden innebär att en utbildad Marte Meo-vägledare filmar vardagssituationer som till exempel lek, måltider, raster och andra aktiviteter. Vägledaren väljer sedan några korta sekvenser och visar dem för pedagogen/arbetslaget i förskolan/skolan. Tillsammans identifierar vi sedan utvecklingsstödjande insatser som vi prövar och följer upp.

Metoden fokuserar på kommunikation och samspel och på förtroendefulla relationer som har betydelse för barns/elevers sociala utveckling och förmåga till lärande. Metoden ger pedagogen/arbetslaget vägledning, så att de genom sin kommunikation främjar barn och elevers förmåga till samspel, utveckling och lärande.

Tre kärnprinciper

Det finns tre kärnprinciper inom Marte Meo och de är:

  • att identifiera barnets specifika utvecklingsbehov som visar sig i samspelet med andra.
  • att identifiera och stärka de färdigheter som redan finns i den vuxnes samspel med barnet.
  • att hjälpa den vuxne att utveckla de nya färdigheter som kan vara nödvändiga utifrån barnets behov av konkret utvecklingsstöd.

"Barn och vuxnas utveckling är sammanflätade med varandra, och just att både se sig själv och barnet/eleven i ett möjliggörande perspektiv är troligtvis en kraftkälla" (Hedenbro & Wirtberg, 2000, sida 143).

Denna sida uppdaterades