Anhörigstöd

 En anhörig kan vara:

• maka/make eller förälder.
  
• barn/barnbarn eller syskon
  
• sammanboende eller annan nära släkting
• vän, arbetskamrater eller någon annan som står nära någon som man stöttar eller vårdar i sin vardag.
  

Som anhörig kan man till exempel känna:oro, förtvivlan eller ha dåligt samvete. Kanske en känsla finns av maktlöshet och att man inte ska räcka till. Det kan också kännas bra att vara den som stöttar och hjälper.

Anhörigstöd är ett lagstadgad stöd som regleras i 5 kap 10 § Socialtjänstlagen. Anhörigstödet i Skara arbetar förebyggande för att du som anhörig inte själv ska bli sjuk.

Att stötta någon i sin närhet kan kännas bra men det kan ibland bli för mycket så att du som anhörig kan glömma bort dig själv. Det är viktigt att även du som anhörig får stöd och tid för att ladda energi, för att förebygga ohälsa. 

Det finns olika former av stöd men vi utgår alltid från din unika situation. Du kan få anhörigstöd på två olika sätt.

Dels genom att ansöka genom en biståndshandläggare (tjänsteman) eller genom anhörigsamordnaren. 

Anhörigstöd genom biståndshandläggare

Det är den enskilde som har hjälpbehovet som ansöker om hjälpen och det går inte att ansöka mot den enskildses vilja.

Ett stöd som din närstående ansöker om som indirekt blir ett stöd för dig som anhörig för att du ska orka med vardagen.

Några exempel på detta är:

• Anhörigavlösning i hemmet - Kan vara så att du som anhörig behöver en stund för dig själv och få möjlighet att ha egen tid eller till exempel kunna gå till frisören eller delta i en aktivitet eller träffa vänner. (Bra att tänka på, att kontakta enhetschef vid hemtjänsten i god tid, för ökade möjligheter till god planering. Kan ibland underlätta att boka in återkommande dagar och tider).
• Dagverksamhet - Din närstående åker iväg en stund på egen aktivitet vilket gör att du som anhörig har tid för dig själv. 
  
• Växelvård - innebär att din närstående vistas viss tid på korttidsboende för att du som anhörig ska orka längre.
• Kontakta biståndshandläggare genom växeln telefon 0511-32 000, för mer information.

Anhörigstöd genom anhörigsamordnare

• Rådgivning, information och vägledning - Var kan jag vända mig som anhörig i min specifika situation för att hitta kunskap? Vad ska jag göra i min anhörigsituation?
• Enskilda stödsamtal - I ett stödsamtal får du som anhörig prata om din situation. Stödsamtal är en form av avlastning för dig som anhörig. Samtalen kan handla om praktiska frågor eller bara vara en chans för dig som anhörig att få berätta hur du har det. Samtalen kan ske på anhörigcentralen, per telefon eller på annat ställe.
• Anhörigcirklar och samtalsgrupper - I en anhörigcirkel träffar du andra anhöriga som befinner sig i en liknande situation. Cirkelns innehåll formas efter deltagarnas önskemål. Här finns möjlighet att utbyta erfarenheter och samtala, både med andra anhöriga samt med professionell personal som leder cirkeln. Vi startar kontinuerligt nya anhörigcirklar. 
• Föreläsningar och Temadagar - Inom olika kunskapsområden efter intresse och behov kan vi ordna olika professioner som kan berätta om sitt område.
• Må bra aktiviteter - Det är viktigt att du tar hand om dig själv. Du erbjuds därför möjlighet att delta i aktiviteter som innebär att just du ska må bra.
  
  
  • Mindfulness - Som anhörig har man ofta tankarna hos sin närstående (person som den enskilde anser sig ha en nära relation till). Man oroar sig, funderar och planerar. Med hjälp av mindfulness kan du få redskap för att hantera stressen i vardagen.
  • Friskvårdsbidrag - Som anhörig kan du ansöka om friskvårdsbidrag upp till 750 kronor per termin.
  • Må Bra dagar - En dag att fokusera på sig själv i en fin miljö
    
    Om du har frågor eller önskar stöd är du varmt välkommen att höra av dig. För vidare information. Se kontaktuppgifter i högra spalten.

Demenssjukdom ur ett anhörigperspektiv

Som anhörig till någon med demenssjukdom drar du ofta ett tungt lass, vilket leder till att du glömmer att tänka på dig själv.

Anhörigstödet har gjort en satsning på en serie filmer ”Demenssjukdom ur ett anhörigperspektiv” Med utbildningsserien vill anhörigstödet tillsammans med olika professioner i kommunen bidra med kunskap och information som kan vara ett stöd för personer som hjälper och stöttar någon som har en demenssjukdom.

Filmerna nedan är tänkta som självstudier. Glöm inte att du alltid kan söka kontakt med oss så att du också orkar med, du är aldrig ensam. 

Utbildningsserie Demenssjukdom ur ett anhörigperspektiv

Utbildningsserie - Att leva med psykisk ohälsa ur ett anhörigperspektiv 

En utbildningsserie DIGITALT för dig som är anhörig och stöttar någon som har psykisk ohälsa. Det är fyra olika tillfällen där du som anhörig får information kunskap och verktyg att hantera din situationen.

1.  Vad innebär Psykisk ohälsa?

Vad är hjälpsamt och hur stöttar man den som mår dåligt?  
Digital föreläsare: Skolpsykolog

2. Hur och var ansöker man om stöd och hjälp?

Hur arbetar vuxen myndighet på kommunen? 

Digitala föreläsare: Handläggare för socialpsykiatri, missbruk, ekonomiskt bistånd och Våld i nära relationer.

 3. Stödinsatder i kommunen,vad arbetar de med?

Digitala föreläsare:Personlig ombud och SIP-samordnare.                                     

4. Hur förhindrar jag att jag själv blir sjuk?

Dgitala föreläsare: Primärvård Rehab skara och anhörigsamordnare

Digital utbildning för dig som anhörig

Stöd och hjälp

Du som har en nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt har rätt att få stöd och service för att kunna leva som andra och ta aktiv del i samhället.

Du ansöker hos LSS-handläggaren som utreder ditt behov och beslutar om insatsen enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Stöd och hjälp

Mindfulness för anhöriga

Som anhörig har man ofta tankarna hos sin närstående (person som den enskilde anser sig ha en nära relation till). Man oroar sig, funderar och planerar. Med hjälp av mindfulness kan du få redskap för att hantera stressen i vardagen. Vi gör enklare mindfulness övningar.

Inget datum fastställt.

Som barn har du har rätt att må bra och vara trygg.

Ingen får slå dig eller göra saker som får dig att må dåligt. Dina föräldrar eller de vuxna du bor med ska ta hand om dig och se till att du har det bra.

Om du har det jobbigt

Det kan finnas flera anledningar till att barn mår dåligt. Det kan vara att du själv är ledsen eller orolig eller att de vuxna du bor med inte tar hand om dig tillräckligt bra. Det kan vara på grund av att de vuxna är stressade, mår dåligt, dricker för mycket alkohol, tar droger eller har för lite pengar. Det kan också vara att andra personer du känner eller har kontakt med på nätet kan göra saker som gör att du mår dåligt.
Om du mår dåligt ska du veta att det inte är ditt fel, du har rätt att må bra och det finns personer som du kan vända dig till för att få hjälp!

Vem kan du vända dig till om du behöver hjälp?

När det blir aktuellt med någon föreläsning kan du hitta information under denna flik.