Hoppa till innehåll
  1. Startsida
  2. Bygga, bo och miljö
  3. Naturvård
  4. Naturvårdssatsningar

Naturvårdssatsningar

Kommen har genom åren gjort flera naturvårdsatsningar i sjöar och naturreservat. Här kan du läsa om några av dem.

Hornborgasjön - enorm naturvårdssatsning

Den kanske största naturvårdsatsningen i Skaras historia är Hornborgasjön som efter restaureringen i mitten av 1990-talet åter är en av landets förnämsta fågelsjöar. Trandansen, vid sjöns sydvästra sida, är känd över hela världen. Varje år lockar de över 20 000 rastande tranorna och uppemot
150 000 besökare.

Hornborgasjön - Trandansen (vastsverige.com) Länk till annan webbplats.

Vingängen - kommunens egna naturreservat

Vingängen är ett kommunalt naturreservat som bildades 2010. Utöver Vingängen finns många naturreservat och Natura 2000 områden inom Skara kommun, speciellt många finns i Valleområdet. Naturreservatet Vingängen bjuder på en spännande blandning av biologi, kulturhistoria och friluftsliv. Naturreservatet ligger intill och söder om tätorten Axvall. Genom reservatet går elljusspår och stigar som tar dig in i vackra ekhagar, öppna betesmarker och stämningsfulla skogsmarker.

Vingängen (vastsverige.com) Länk till annan webbplats.

Klostersjön

En sjö i förgrunden. Strandkant med gräs och träd längre bort. En skymt av Varnhems klosterkyrkas torn bakom träden.

Våtmarken i Varnhem anlades först av munkarna redan på 1100-talet och var helt avgörande för att de skulle kunna leva här. Efter medeltiden, när klostret försvunnit, fanns inte behov av en vattensamling här och då revs munkarnas dammvall. Skara kommun har sett en stor nytta med att återskapa sjön för rikare mångfald, områdets kulturhistoriska värde och upplevelsen för boende och besökare. Därför har sjön återskapats på nytt och invigdes 2021.

En ny dammvall har byggts som håller vattnet kvar. Vi har också valt att gräva
fram bäckfåran så att vattnets väg till sjön är synlig. Innan Klostersjön skulle anläggas grävdes arkeologiska provgropar som tydligt visar att sjön är en naturlig torvmosse. Här har det alltså varit sjö under många tusen år. Sjön bildades när inlandsisen smälte och försvann för 10 000 år sedan. Under Klostersjöns botten finns ett över 3 meter tjockt lager av torv med gamla förmultnade vassrötter som visar hur sjön gradvis grundades upp och växte igen.

Klostersjön runt (vastsverige.com) Länk till annan webbplats.

Våtmarker är bra

Att anlägga dammar och våtmarker är bra sätt att minska näringsbelastningen och öka den biologiska mångfalden i landskapet. En väl fungerande våtmark bidrar med flera viktiga ekosystemtjänster, som vattenrening, lagring av kol, utjämnade vattenflöden och översvämningsskydd.

Antalet våtmarker har minskat kraftigt i Sverige. Totalt har ungefär 90 procent av alla våtmarker i slättlandskapen försvunnit. Under 1800- och 1900-talen sänktes många sjöar och flera kärr och mossar dikades ut eller fylldes igen för att skapa odlingsbar mark. Våtmarken anlades först av munkarna redan på 1100-talet och var helt avgörande för att de skulle kunna leva här. Skara kommun har sett en stor nytta med att återskapa sjön för rikare mångfald, områdets kulturhistoriska värde och upplevelsen för dig som besökare.

Vad är ekosystemtjänster?

Det är en samlande beteckning för alla de funktioner och nyttigheter som ekosystemen levererar och som gynnar oss människor. Begreppet finns för att man lättare ska förstå den enorma nytta naturen ger oss människor. Våtmarker är kanske den livsmiljö som bidrar med flest ekosystemtjänster. Klostersjön bidrar med många sådana ekosystemtjänster nu när den är återställd.

Vattenrening

Vattnet som rinner in i våtmarken renas på näringsämnen som kväve och fosfor. Till Klostersjön kommer vatten från en hel del åkrar. Dessa läcker näring som nu tas omhand av våtmarken. För att bäst och mest effektivt rena vattnet leds det runt i våtmarken. Det finns både grunda och beväxta delar som renar kväve liksom djupa delar som tar hand om fosfor. Vattnet som kommer in i Klostersjön är alltså renare och friskare när det rinner ut än när det rann in.

Klimatinsats

Innan Klostersjön anlades användes marken till bete och vallodling. Under gräsytan finns ett tjockt torvlager som dikades ut i slutet av 1800-talet för att torrlägga området. Vid utdikning kommer syre in i torven och då bildas växthusgaser. Studier visar att utdikade våtmarker släpper ut nästan lika mycket växthusgaser som Sveriges vägtrafik. Nu när sjön är tillbaka stoppas detta läckage och kolet i torven blir kvar i sjön istället för att bidra till den negativa klimatförändringen.

Flödes och grundvattenbildning

Förr gick vattnet i området i cementrör under marken. Nu när den gamla bäckfåran och Klostersjön har återskapats bromsas vattnet naturligt i landskapet. Vid höga flöden blir det därför mindre skador och erosion nedströms och vid torrperioder minskar de negativa effekterna. Det sker genom att sjön dels släpper vatten under en längre tid så att flödet jämnas ut, dels genom att mer grundvatten bildas i området. Grundvatten bildas nämligen när vatten hålls kvar i landskapet så det har tid att sippra ner genom marken. Dessa funktioner är viktiga då klimatförändringarna tros leda till både större skyfall och torrare somrar i vår region.

Biologisk insats

Eftersom så många våtmarker försvunnit är de arter som lever vid sådana miljöer ofta hotade och i vissa fall utrotade. Genom att Klostersjön återskapats finns nu ett nytt ställe att leva på för dessa arter. Att sjön anlagts med flacka och flikiga kanter bidrar också till goda livsmiljöer. Skötseln av området är mycket viktig. Bete och slåtter skapar förutsättningar för en mängd hotade arter. En rik flora bidrar till mångfald av arter som exempelvishotade pollinerare som bin och fjärilar.

Spånnsjön

En gräsplan i förgrunden, en sjö och en landsväg till höger.

Utanför Axvall, på väg mot Norra Lundby, har landskapsbilden ändrats. Efter 123 år har Spånnsjön återuppstått. På ett område som till alldeles nyligen var sankt och igenvuxet med sly finns nu en fin vattenspegel.

I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet dikades många sjöar och vattendrag runt om i landet ur för att utöka den odlingsbara marken. Det hände bland annat med Spånnsjön som sänktes första gången 1892. I början av 1950-talet sänktes sjön igen och då upphörde den att existera och området blev mer träsklikt. Slättsjön med de vidsträckta slåtterängarna var helt borta och så skulle det förbli fram tills i dag.

Markägarna i området började för ett antal år sedan fundera på om det skulle gå att återskapa sjön. Efter flera utredningar och beslut i mark- och miljödomstolen kunde arbetet påbörjas. Projektet har finansierats via Landsbygdsprogrammet, både med statliga pengar och EU-medel. Slutkostnaden beräknas till cirka 3,3 miljoner kronor.

Det faktiska arbetet med att återskapa sjön påbörjades 2015. Åtskilliga hundra ton sten har körts till området, träd har avverkats, stubbar och tuvor har frästs bort och fiskvägar har anlagts och vattenvägar har letts om. Därefter kunde man börja fylla på vatten. Den nya sjön är 13 hektar stor. Tanken med att återskapa sjön är inte bara att få en vattenspegel i landskapet, utan också att den nya sjön ska förbättra vattenkvaliteten i närliggande Vingsjön. Spånnsjön förväntas också locka till sig ett rikt fågelliv.

Spånnsjön (vastsverige.com) Länk till annan webbplats.

Miljövårdspriset 2016

Föreningen Spånnsjöns höjning tilldelades 2016 miljö- och byggnadsnämndens Miljövårdspris på 10 000 kronor för sitt engagemang och ideella arbete med att återskapa Spånnsjön.

Kontaktcenter

Vi svarar på frågor om kommunens service och verksamhet, ring eller skicka e-post till kontaktcenter.

Kontaktcenter
Stängt Öppnar 19 nov kl 08.00
Rapportera fel på sidan
Till toppen av sidan