Bostadsförsörjningsprogram

Innehållsförteckning

*) Markerar att ordet eller begreppet förklaras i ordlistan, bilaga 5

1. Inledning

Inriktning

Ett bostadsförsörjningsprogram (hädanefter kallat ”bfp”) är precis vad det låter som - det handlar om hur kommunen ska försörjas med bostäder och utvecklas på sikt.

Bra boendemiljöer för dagens och framtida invånare är prioriterat. För att kommunen ska ha god bostadsförsörjning krävs ett bostadsbyggande som håller någorlunda jämna steg med inflyttning och hushållsbildning. Det gäller också att det är rätt typ av bostäder som byggs eftersom olika grupper i samhället har olika behov, möjligheter och önskemål. I samband med att nya bostäder byggs finns möjligheten att så kallade flyttkedjor uppstår. Det innebär att bostäder i det äldre bostadsbeståndet kan komma att frigöras.

Det är en angelägen fråga för Skara kommun* att det finns ändamålsenliga bostäder för alla invånare och att arbeta aktivt för de grupper som av olika skäl har det speciellt svårt att hitta en lämplig bostad. Bfp fokuserar på sex identifierade bostadssociala grupper:

• äldre
• barn
• unga vuxna
• nyanlända
• personer med särskilda behov
• blivande skaraborgare

De ovan nämnda sex grupperna ges ett särskilt fokus utifrån aspekten jämlikhet, men även att betrakta bfp med ett jämställdhetsperspektiv har ansetts vara nödvändigt för att identifiera människors olika förutsättningar och aktivt arbeta för att kunna tillhandahålla goda bostäder åt alla.

Kommunen har ett antal mer eller mindre effektiva verktyg för att påverka bostadsbyggandet, så som att vara markägare eller att man har ensamrätt till hur marken får nyttjas och bebyggas. Det finns dock omvärldsfaktorer som kommunen inte har möjlighet att påverka, men som fortfarande har stor betydelse för bostadsmarknadens utveckling, till exempel låne- och byggkostnader. Kommunen ska ses som en part i den ekvation som tillsammans skapar en god bostadsmarknad.

Kommunens översiktsplan* är det främsta instrumentet för att planera för framtida bostadsförsörjning. Skara kommuns översiktsplan anger inga specifika befolkningsmål utan målet är istället att ha en god planberedskap och byggbar mark för småhus, flerbostadshus och verksamheter i samtliga tätorter samt att bostadsbeståndet ska präglas av en variation av upplåtelseformer, karaktär, storlek och lägen. Kommunen har påbörjat arbetet med en ny översiktsplan med sikte på antagande i slutet av år 2020. Kommunens Vision 2025 har inte något uttalat befolkningsmål utan betonar kvalitet i det befintliga framför befolkningstillväxt. Bfp är ett sätt att ändå hantera den befolkningstillväxt och de förändrade behov som kommer att uppstå.

Bostadsförsörjning är ett kommunalt ansvar och för att skapa en sund bostadsmarknad måste blicken lyftas och även omfatta vårt omland. Skaraborg som delregion blir alltmer integrerad som arbetsmarknadsregion. På samma sätt som arbetsmarknaden är en delregional fråga är också bostadsförsörjningen numera det. Bfp pekar på behov och utmaningar i ett ytterst lokalt perspektiv men det är mycket angeläget att bostadsförsörjning behandlas som en delregional frågeställning framöver. Frågeställningarna och utmaningarna i våra grannkommuner liknar våra. Inte minst skaraborgskommunernas gemensamma arbete med Strukturbild Skaraborg (2015) lyfter detta som ett nyckelprojekt för att stärka vår delregion.

Varför ett bostadsförsörjningsprogram?

Kommunernas bostadsförsörjningsansvar regleras i lag 2000:1383 om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktörer med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige.

Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter:

• kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet,
• kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och
• hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen.

Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning ska vara vägledande vid tillämpningen av 2 kap. 3 § punkt 5 Plan- och bygglagen* (2010:900). Det innebär att översikts- och detaljplanering* ska främja bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

Utgångspunkter för programmet

Bfp har bäring på ett vitt spektra av nationella, regionala och kommunala mål, planer och program. Av de som har haft särskild relevans i arbetet med bfp kan nämnas nationella mål för boende och bostadsbyggande, integrationspolitiken, folkhälsa, funktionshinder, kulturmiljö, arkitektur, jämställdhetspolitiken och miljömålet ”En god bebyggd miljö”. Den regionala visionen om ”Det goda livet” och Västra Götalandsregionens riktlinjer och standard för tillgänglighet har också varit av betydelse. Det delregionala arbetet med Strukturbild Skaraborg är också en viktig utgångspunkt.

Samtliga dessa mål, planer och program kan sammanfattas med hjälp av de tre perspektiven av hållbarhet som ofta omnämns i strategiskt och långsiktigt arbete. Då kommunens mål och åtgärder för bostadsförsörjning har formulerats har nedanstående aspekter varit viktiga utgångspunkter.

Vision 2025

År 2015 antogs en ny vision för Skara kommun som också är målbild för kommunens utveckling fram till år 2025. Visionen ska vara en vägledande i det kommunala arbetet och bidra till att skapa en god vardag för medborgarna och öka kommunens attraktions- och konkurrenskraft. Vägledande i det dagliga arbetet att nå visionen är ledorden "Tillsammans och framåt", "Engagemang och service" samt "Mod och initiativ".

Bfp är en viktig byggsten för att skapa en kommun där människor är nöjda med att bo och leva, men även en viktig faktor för att locka till sig nya invånare. Kommunens uppgift är att skapa förutsättningar för sina invånare att vara nöjda med att leva och bo i Skara kommun. Detta är tydligt i kommunens vision 2025. I visionen finns fyra utvecklingsområden: stolthet, konkurrenskraftig livsstil, entreprenörskap och hållbarhet. Med hjälp av dessa perspektiv vill Skara kommun skapa konkurrenskraft. Kopplat till bostadsförsörjningsprogrammet så handlar det om att möjliggöra olika boendeformer och boenden med olika karaktär. Det handlar också om att främja ett öppet samhälle där mångfalden välkomnas både på landsbygden och i tätorterna och där kvinnor och män har samma möjligheter till utveckling och ett rikt liv. Här utgör olika mötesplatser och sociala nätverk viktiga grundpelare. Det är också viktigt att arbeta för en väl fungerande infrastruktur och för att attrahera näringslivets satsningar i kommunen. De fyra utvecklingsområdena i visionen och deras respektive koppling till bfp är:

I Skara är vi stolta

Vi behåller, använder och utvecklar den befintliga bebyggelsen och lyfter fram dess arkitektoniska och kulturhistoriska kvaliteter. Ny bebyggelse håller hög kvalitet och förhåller sig till de befintliga kvaliteterna.

Livsstilen som konkurrenskraft

Inom ramarna för samlad bebyggelse* möjliggör vi olika boende- och upplåtelseformer både på landsbygden och i våra tätorter med likvärdig service och infrastruktur.

Vi främjar entreprenörskapet

Vi vill främja möjligheten att fler aktörer än idag bygger bostäder i kommunen, både större och mindre. Tillkommande bostadsbebyggelse främjar en ändamålsenlig samhällsplanering.

Självklart hållbart

Vi eftersträvar hållbara och klimatsmarta boendemiljöer oavsett om det är i staden, på landet eller mittemellan. Sociala mötesplatser, förtätning* inom den befintliga bebyggelsestrukturen och ett varierat utbud på bostäder skapar en socialt och ekonomiskt hållbar bostadsmarknad.

Social hållbarhet

Social hållbarhet handlar om att medborgare ska känna delaktighet och ha inflytande över valet av bostad och kommunala beslut. Beslut ska vara rättssäkra och enkelt tillgängliga för allmänheten. Det handlar också om att bostäder är tillgängliga, jämställda, trygga, inbjudande, funktionsblandade samt att det minskar utanförskapet och att det finns närhet till samhällsservice.

Miljömässig hållbarhet

Byggnadsverk ska vara långsiktigt hållbara, resurs- och energieffektiva samt ha närhet till kollektivtrafik och gång- och cykelvägar. Närhet till befintlig infrastruktur som elledningar, vatten och avlopp samt samhällsservice är också väsentligt. De förnybara systemen ska främjas.

Ekonomisk hållbarhet

Det ska finnas en fungerande bostadsmarknad där utbud möter efterfrågan och där det finns goda förutsättningar för byggande. Fler bostäder bör byggas. Attraktiva boendemöjligheter som stärker konkurrenskraften är också viktigt.

2019 års revidering

I uppdraget med att revidera 2016 års bfp för år 2019 har följande tilläggspunkter lagts till programmet:

• Ange konkreta mål och åtgärder för programperioden samt en strategisk utblick mot kommande period.
• Ta sin utgångspunkt i Skaras Vision 2025
• Särskilt adressera behov och förutsättningar för utsatta grupper
• Beakta barn- och jämställdhetsperspektiven.
• Innehålla riktlinjer för en strategisk markpolitik med avseende på bostadsförsörjning
• Tydliggöra handlingsplanens koppling till målen

Samråd

Under november och december 2018 fick ett antal kommunala och utomstående parter möjlighet att komma med synpunkter på en remissversion av bfp. De parter som fått möjlighet att lämna synpunkter är:

• Centrumbostäder
• Falköpings kommun
• Fastighetsägarföreningen/Fastighetsägarna
• Götene kommun
• Hyresgästföreningen MittVäst
• Kollektivtrafikstrategen i Skara och Götene
• Lidköpings kommun
• Medlemmar i Näringslivsrådet (Skara kommun)
• MEGA i Skara
• Pensionärernas Riksorganisation i Skara
• Skara Energi
• Skara kommun: Barn- och utbildningsförvaltningen
• Skara kommun: Kommunala pensionärsrådet
• Skara kommun: Kommunala rådet för funktionshinderfrågor
• Skara kommun: Omsorgsförvaltningen
• Skara och Götene kommun: Förvaltningen för Service och Teknik
• Skaraborgs kommunalförbund
• Skövde kommun
• SPF Seniorerna i Skara
• Vara kommun
• Västtrafik

Avgränsningar

Skara kommuns bfp omfattar planering och produktion av bostäder inom kommunens gränser men med uppfattningen att detta delvis är en delregional fråga framgent. Programmet omfattar i första hand den nuvarande mandatperioden men arbetet med bostadsförsörjning är givetvis mer långsiktigt än så. Bfp omfattar i första hand åtgärder där kommunen har verktyg och mandat att agera. Programmet lägger särskilt fokus på de bostadssociala grupper som tidigare nämnts men även bostadsmarknaden som helhet.

Programmets aktualitet och ansvar

Bfp ska aktualitetsförklaras och, i de fall det behövs, revideras i början av varje mandatperiod. Ansvaret för att revidera bfp ligger hos kommunledningsförvaltningen. Programmet ligger till grund för kommunens vidare uppdrag gällande planer, utredningar, kommunikationsinsatser och ägardirektiv. Årliga beslut kring bostadsbyggande fattas i budget, ägardirektiv och investeringsprocessen.

Kommunledningsförvaltningen kommer under 2019 att initiera en bostadsförsörjningsgrupp med representanter från berörda förvaltningar och kommunala bolag. Gruppen ska sammanträda minst 2 ggr/år och vara ett sätt att kommunicera bostadsfrågor över förvaltningsgränserna, men också ett forum för konkreta åtgärder med utgångspunkt i de mål och ställningstaganden som finns i kapitel 7. Utifrån vad bostadsförsörjningsgruppen har åstadkommit ska Plan & Bygg återkoppla minst en gång per år till kommunstyrelsen om hur arbetet fortlöper och hur arbetet med att uppnå kommunens mål på området fortgår.

Läshänvisning

Ta hänsyn till att prognoser, statistik och siffror är en ögonblicksbild från november 2018 och är under ständig förändring.

2. Befolkningsutveckling

Befolkning

Vid årsskiftet 2017/2018 hade Skara kommun 18 843 invånare, varav 11 652 invånare (62 %) bodde i Skara* och resterande på landsbygden. Sedan 2013 har befolkningen i kommunen ökat med 263 personer. Ökningen beror främst på ett positivt flyttningsnetto, och då framförallt utrikes flyttnetto, men också att den negativa trenden av födelsetalet har vänt. I kommunens vision ”Skara Vision 2025” finns inget anspråk på en ökande befolkning utan Skara kommuns uppgift är att skapa förutsättningar för invånarna att vara nöjda med att leva och bo i Skara kommun.

Kommunen har valt att fokusera på Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsprognos 2018- 2040. Prognoser är inte någon exakt vetenskap utan att det rör sig om bedömningar. Bfp är ett sätt att ändå hantera den befolkningstillväxt och ändrade behov som med stor sannolikhet kommer att ske. Kommunen råder inte fullt ut över hur många nya bostäder som kommer byggas men kan genom ägardirektiv låta det kommunala fastighetsbolaget gå före och genom planberedskap och olika typer av insatser arbeta för att stimulera bostadsbyggandet i kommunen.

Statistiska Centralbyråns befolkningsprognos 2018-2040

Statistiska Centralbyråns befolkningsprognos för Skara kommuns befolkningsutveckling fram till 2040 visar på en ökning med 25 invånare under perioden 2018 - 2040. Prognosen visar en mindre ökning på 10-15 personer per år under 2020-talet och därefter en stillastående och något minskad befolkning fram till år 2040. Enligt SCB kommer kommunen att ha 18868 invånare år 2040.

Den nya befolkningsprognosen skiljer sig tydligt från Västra Götalandsregionens befolkningsprognos från 2015 som användes i den förra versionen av bostadsförsörjningsprogrammet. Då förutsågs att kommunen skulle öka till 20 100 personer redan år 2025.

Skara kommun ökade sin befolkning från 1965, då man passerade 16000 invånare, fram till 1992 då man landade på en nivå omkring 18700 invånare. Efter toppåret 1995 med 18845 invånare, följde två nedgångar åren 1999-2003 och omkring 2011. Sedan 2011 har antalet invånare ökat från 18220 till 18843 år 2017.

Som en jämförelse kan det vara intressant att se på Västra Götalandsregionens befolkningsprognos för hela och delar av regionen. Denna befolkningsprognos är endast med en som en jämförelse och inte en prognos som Skara kommun kommer att använda sig av. Enligt Befolkningsprognos Västra Götaland 2018-2035 kommer regionen att växa med i genomsnitt 12500 personer per år fram till år 2035. Kommunerna i Skaraborg beräknas tillsammans öka med 11 000 personer fram till år 2035. Västra Götalandsregionens befolkningsprognos överensstämmer med SCB:s siffror i antagandet om Skara kommuns befolkning fram till år 2030. Nio kommuner i Västra Götalandsregionen beräknas minska sin befolkning till 2030, medan Skara kommun tillhör de fyra som vare sig ökar eller minskar till år 2030 i jämförelse med 2017 års nivå.

3. Bostadsmarknadens utveckling och invånarnas behov

Enligt Boverkets rapport Behov av nya bostäder 2018-2025 (2018) har antalet nybyggda bostäder inte stått i proportion till befolkningsökningen de senaste åren. Enligt Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät uppger 243 av de 288 kommuner som besvarade enkäten att de har brist på bostäder, vilket kommer till uttryck i trångboddhet* och bostadsbrist*. Därför behöver så mycket som 93 000 bostäder per år tillkomma fram till år 2020 för att komma ikapp behovet, och därefter drygt 51 000 bostäder per år fram till år 2025. Dock prognostiserar Boverket att endast 175 000 bostäder kommer färdigställas under 2018-2020, vilket alltså är mycket färre än vad som behöver byggas. I december 2018 meddelade Boverket att antalet påbörjade bostäder minskar med 20 % och att det endast kommer att ha påbörjats 54 500 bostäder i landet 2018. Det är alltså långt färre än vad som behövs enligt Boverkets beräknade behov. SCB:s befolkningsprognos från april 2018 är den främsta orsaken till att Boverket behövt revidera sin nationella byggbehovsprognos från 2017. Utifrån prognosen är byggbehovet historiskt högt, men det finns också en osäkerhet i hur väl befolkningsprognosen kommer att stämma. Sambandet mellan befolkningsökning och behov av bostäder är mycket starkt.

Länsstyrelsens Bostadsmarknadsanalys Västra Götalands län 2018 (Rapport 2018:40) tar sin utgångspunkt i att regionen 2017 växte med 4000 färre personer jämfört med föregående år. Det är första gången på flera år som ökningen av antalet invånare mattas av, även om den fortfarande ökar. Länsstyrelsen räknar dock med att 8000 bostäder per år behövs i regionen de kommande tio åren, varav 700 st. i Skaraborg. Behovet av bostäder understöds också av att det endast är en av regionens 49 kommuner som inte bedömer att det är underskott på bostäder. Underskottet på bostäder leder till att fler söker till socialtjänsten i kommunerna för att få hjälp med boende. Kostnaderna ökar därmed för socialtjänstens verksamhet på ett sätt som inte hade behövt ske med en bostadsmarknad i balans.

Ändå byggs det mer än på länge och 2017 färdigställdes 7200 bostäder i regionen. Åren 2008– 2017 har det i genomsnitt färdigställts ca 5500 bostäder per år. För Skara kommun är genomsnittssiffran för dessa år 23 st. per år, varav de senaste två åren legat tydligt över genomsnittet. Skaraborg är den enda av de fyra delregionerna i Västra Götaland där det färdigställdes störst andel hyresrätter under 2017. Att det byggs för få bostäder hänger främst ihop med höga produktionskostnader och att det saknas planlagda byggrätter i attraktiva lägen. Skaraborgsregionen skiljer dock ut sig och anger att det är byggherrars brist på intresse av att bygga som är det främsta hindret för ökad nyproduktion.

Enligt den prognos som Länsstyrelsen tog fram 2015 (i Bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Västra Götalands län, rapport 2015:53) uppskattades behovet av nyproducerade lägenheter (hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter) vara 61 stycken/år i Skara kommun. De 10 föregående åren hade produktionstakten inte varit hälften av detta, ca 24 stycken/år, med stora variationer över åren. Då bedömdes behoven av små hyresrätter, 1-2 RoK, vara mycket stort med en vakansgrad på 1-2% de senaste föregående åren.

I den statliga utredningen Ett snabbare bostadsbyggande (SOU 2018:67) föreslås att kommunerna i större utsträckning bör bedriva en strategisk och långsiktig markpolitik med syfte att förvärva egen mark. Utredningen konstaterar att det är på bostadsprojekt på privatägd mark som tenderar att ta lång tid och därför behöver kommunerna arbeta mer aktivt med att förvärva mark. Utredningen föreslår också att den så kallade genomförandetiden på detaljplaner ska kunna kortas från dagens minst 5 år till minst 3 år. Med kortare genomförandetider kan kommunen snabbare ändra i detaljplaner utan att det kräver fastighetsägarens godkännande.

Utredningen uppmanar också kommunerna att använda möjligheten som redan finns med varierade genomförandetider på olika områden i samma plan. Ett område med okomplicerade förhållanden skulle kunna ha en kort genomförandetid på till exempel 3 år, medan ett annat område i samma plan skulle kunna ha upp till 15 år.

Utredningen föreslå också ett återinförande av de så kallade exploatörsbestämmelserna som skulle ge kommunen möjlighet att lösa in mark utan ersättning för allmänna platser och mark avsedd för byggnadsverk för vård, utbildning eller omsorg. Det skulle underlätta kommunens behov av att utöka den allmänna servicen i förtätningsprojekt där det kan vara svårt att tillskapa mark för den utökade samhällsservice som behövs när fler befolkar området. Utredningen innehåller också förslag som påverkar hur exploateringsförslag får skrivas mellan kommun och exploatörer. Utredningen pekar också på behovet av att känna till antalet tillgängliga byggrätter i kommunerna. Både för att behovet av bostäder är stort, men också för att kunna följa upp hur byggrätter som tas fram sedan används - hur många som bebyggs och hur många som förblir outnyttjade under lång tid.

Läget på bostadsmarknaden i Skara

Sedan det tidigare gällande bfp antogs 2016 utvecklades efterfrågan på bostäder annorlunda än vad som förväntats. Efterfrågan på småhustomter ökade så pass mycket att det snabbt blev aktuellt att detaljplanelägga ytterligare ett bostadsområde i norra Sörskogen. Vi ser samtidigt att befolkningsprognosen reviderats och att vår bild av framtiden därmed har förändrats, enligt vad som framgår av kapitel 2.

I dagsläget råder det en obalans på bostadsmarknaden i form av underskott på bostäder, framförallt för vissa grupper vars behov inte tillfredsställs av utbudet. Vakansgraden hos det kommunala bostadsbolaget på ca 2,7% är också bara omkring hälften av vad det borde vara. Vid en vakansgrad på 4-5 % råder en bättre balans på hyresbostadsmarknaden, då det finns utrymme för rörlighet. Sannolikt skulle en sådan vakansgrad också ge dem som idag är trångbodda bättre möjligheter att hitta en tillräckligt stor hyresbostad.

Samtidigt som det råder en bostadsbrist finns tillgång på småhustomter för dem som kan och vill bygga eget. Det är dock inte alltid som utbudet av småhustomter motsvarar vad denna kategori av bostadssökare letar efter. Obalansen bygger därför både på behov, men också på en bostadsefterfrågan som idag inte tillgodoses. Förutom det den individuella upplevelsen av platsen spelar kommunikationer och avstånd till kommunal service, som exempelvis förskolor, stor roll. För den som vill bo utanför tätorterna beror tillgången på byggbar mark på privata markägares vilja att sälja och stycka av tomter, men också på att kommunen genom bygg- och miljönämnden ska godkänna dessa lokaliseringar, så kallade förhandsbesked*. En från nationellt håll mer restriktiv hållning till nybyggnation på jordbruksmark kan succesivt få konsekvenser för denna grupp bostadssökare genom att det minskar antalet möjliga lokaliseringar i en kommun som Skara, med mycket jordbruksmark.

Kvinnor och barns behov av jämställdhet på bostadsmarknaden

Kvinnor tillhör i större utsträckning än män de som är mest utsatta på bostadsmarknaden. Detta beror dels på att kvinnor tjänar mindre pengar än män och dels är det för att ensamstående barnhushåll domineras av kvinnor. I Skara kommun tjänar kvinnor i snitt 78% av vad en man tjänar, vilket inte går att förklara med en lägre utbildningsnivå - kvinnor har i snitt en högre utbildningsnivå än männen i Skara kommun, enligt SCB 2018. Kvinnor som grupp kan därmed antas ha svårare att komma in på och röra sig inom bostadsmarknaden, vilket behöver avspeglas i kommunens bostadsförsörjningsansvar.

I detta sammanhang är det också viktigt att framhålla de långsiktiga sociala konsekvenserna, såväl som hälsotillståndet, för familjer och barn som växer upp i otrygga eller fysiskt undermåliga bostadsförhållanden. Kommunen har ansvar för vissa grupper på bostadsmarknaden enligt bland andra socialtjänstlagen och bosättningslagen, men har inte ansvar för att tillgodose bostäder till hushåll med låga inkomster eller de som marknaden inte bygger för, annat än genom lagen om kommunernas ansvar för bostadsförsörjning. Det är således genom Skara kommuns bostadsförsörjningsprogram som denna grupp av betalningssvaga hushåll behöver hanteras.

Den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (SKL 2009), som kommuner och regioner inbjuds att underteckna, tar i sin 19:e artikel upp bostadsfrågan. Undertecknaren erkänner bland annat att kvinnor och män ofta har specifika och olika behov när det gäller bostäder som måste beaktas fullt ut, genom att kvinnor i regel har lägre inkomst och mindre resurser än män och behöver därför bostäder som de har råd med, och att kvinnor är ensamma familjeförsörjare i de flesta familjer med en ensamstående förälder och behöver därför tillgång till subventionerat boende.

Regeringens nationella mål om jämställdhet i samhällsplaneringen (Boverket 2018) kan också bilda utgångspunkt för att se över plan- och byggprocesserna i kommunen. Att planera för jämställdhet handlar om att tidigt bedöma konsekvenserna och om de är olika för män och kvinnor. För att den fysiska planeringen inte ska befästa strukturer för framtiden, måste den vara lyhörd för vad kvinnor och män vill, både idag och i framtiden. Att ha en jämn könsfördelning där alla får bidra i avgörande delar av processen kan få stor betydelse för slutresultatet.

Barnperspektiv i bostadsförsörjningen är också väsentligt. Att hushåll med låga inkomster kan ha svårt att bli godkända som hyresgäster hos fastighetsägare kan gå ut över barnen, som kan drabbas av trångboddhet eller bostadslöshet. För barn vars föräldrar skiljer sig kan bostadsmarknaden göra det svårt för föräldrarna att hitta två nya bostäder nära varandra. Om föräldrarna nödgas bosätta sig i olika kommuner får det konsekvenser för barnets möjligheter att träffa sina föräldrar på ett självständigt sätt och kan påverka barnets möjligheter att gå kvar i förskola eller skola. Särskilt svårt kan det vara för separerade föräldrar att hitta bostäder i kommuner som domineras av småhusbebyggelse. Länsstyrelserna har i en gemensam rapport (2018) konstaterat att den bild som kommunerna ger av befolkningen i sin planering inte fångar den rörlighet som finns hos hushållen. Därför synliggörs inte heller de problem som en alltför ensidig bebyggelse kan innebära, särskilt för barn. De fördelar som en blandad bebyggelse har ur ett barnperspektiv blir inte tydliggjorda. Vidare att kvinnor blivit en mer utsatt grupp på bostadsmarknaden de senaste åren och att kommunerna vet för lite om barnfamiljers situation på bostadsmarknaden.

Behov av bostäder för unga

En begränsad tillgång till lämpliga bostäder och bristande ekonomiska förutsättningar försvårar för unga vuxna att etablera sig på bostadsmarknaden. Det är främst hyresrätter i det befintliga beståndet som har boendekostnader som är rimliga för unga vuxna och för samtliga grupper som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Därför är omsättningen i det befintliga beståndet, som även nyproduktionen bidrar till, mycket viktig för dessa gruppers bostadsförsörjning.

I arbetet med Skara kommuns bfp har vi observerat att mycket få ungdomar besvarat den allmänna enkät om bostäder och boende som fanns ute under augusti och september 2018. För att i någon mån väga upp detta träffade vi ungdomar för att diskutera hur de såg på Skara som bostadsort nu och i framtiden. Den gemensamma bilden som de gav var att Skara erbjuder för lite aktiviteter för ungdomar och unga vuxna och att de kommer flytta från kommunen efter gymnasiet. Däremot såg de flera kvaliteter i Skara för dem som bildar familj, och de såg möjligheten att de skulle kunna återvända till Skara senare i livet. Det finns god anledning att vidare och kontinuerligt studera unga vuxnas och ungdomars förutsättningar på bostadsmarknaden samt stadens förutsättningar att tillmötesgå deras önskemål.

Behov av bostäder för äldre

Äldreomsorgens största utmaning är den kommande demografiutvecklingen med ett ökat antal äldre. SCB:s befolkningsprognos 2018-2040 visar att antalet personer över 80 år i Skara kommer att öka med 634 stycken (62 %) fram till 2040. Omsorgsnämnden ser därför behov av nya platser i särskilt boende*. Idag finns 1049 invånare i Skara kommun över 80 år och av dem bor 137 personer i särskilt boende, vilket motsvarar ungefär 13 %. Utöver det finns också 20 korttidsboende*. Omsorgsnämnden gör bedömningen att behovet av platser i särskilt boende kommer att öka succesivt för åldersgruppen från 2020. Det kommer behövas ytterligare ca 40 nya platser på särskilt boende och 5 nya platser för korttidsboende fram till 2025.

De ordinära boenden som finns i Skara kommun är i mycket stor utsträckning byggda under 1960- och 1970-talet och är inte anpassade till äldre personer och deras behov. Det saknas hiss i stora delar av Skara kommuns lägenhetsbestånd. Andra hinder är innerdörrar som är för smala, höga trösklar, toaletter och duschutrymmen som är trånga och otillgängliga och att tvättstugor och torkrum vanligen är belägna i källarutrymmen. Detta gäller till exempel hela lägenhetsbeståndet på Valhall, Brunnsbogatan och Bågen. Det kommer innebära stora svårigheter för Skara kommuns äldre att bo kvar i sina hem och det saknas också anpassade boenden att flytta till. Bostäderna behöver vara utformade så att äldre kan ha en fungerande vardag i sin bostad. Att beakta är att äldre kvinnor är en av de mest resurssvaga grupperna i samhället. De har i regel en lägre pension, lever längre och känner sig mer otrygga än männen. En faktor som är viktig att ha med vid planering och byggnation av till exempel trygghetsboende*.

Behov av bostäder för nyanlända

Länsstyrelsen och kommunerna har tidigare tecknat frivilliga överenskommelser om hur många nyanlända en kommun kan ta emot. 2014 ändrades lagstiftningen beträffande ensamkommande och 2016 även för övriga nyanlända. Förändringarna innebar att alla kommuner i Sverige har en skyldighet att ha ett mottagande. Varje år fastställs anvisningstal för nyanlända, beträffande målgruppen ensamkommande fördelas de utifrån en kvot. Fördelning görs utifrån ett flertal faktorer såsom arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek och tidigare mottagande. Skara kommun har haft låga anvisningstal. 2017, 2018 och även 2019 fördelas inte någon nyanländ till kommunen. Kvoten för ensamkommande ger ett mottagande på 3-4 personer årligen samma period.

Skara har haft stora asylaktörer i kommunen och har därav relativt stort antal nyanlända trots att fördelningstal och tidigare avtal via länsstyrelsen varit begränsade. 2012 bosatte sig 41 personer, 2013 114 personer, 2014 239 personer, 2015 190 personer, 2016 239 personer, 2017 117 personer och t.o.m. augusti 2018 73 personer. Nära hälften av dessa ca 1000 personer har bosatt sig som s.k. EBO (i egen lägenhet som man skaffat på egen hand) och ytterligare 37% genom anhöriginvandring. Under samma period har Skaras in- respektive utflyttning av nyanlända personer varit ungefär konstant, d.v.s. lika många som flyttat från kommunen under etableringstiden har flyttat till kommunen. Prognosen för självbosättning 2019 är 101 personer.

I dagsläget fattar migrationsverket beslut om familjeåterförening, vilket redan på ett påtagligt vis märks i kommunen genom att familjer återförenas och som en naturlig följd får behov av annat/större boende. Vidare kommer antagligen den s.k. mottagandeutredningen antas som lag, vilket gör att kommunerna kommer ges ett utökat ansvar för asylmottagande som ytterligare aktualiserar behov av boendelösningar i en nära framtid.

Arbetsförmedlingen ansvarar för etableringen av nyanlända, men först när de bosatts i en kommun. Dagens situation bidrar till att både de som söker asyl och de som redan fått asyl bor kvar under längre tid på Migrationsverkets anläggningsboende och hinner rota sig på orten. Har man fått asyl och bor kvar på anläggningsboendet ett år blir man per automatik kommuninvånare i den kommun där anläggningsboendet är beläget.

Det stora antalet nyanlända och de sociodemografiska förutsättningarna är en stor utmaning för kommunens bostadsförsörjning. För gruppen nyanlända har inneboendet ökat kraftigt under de senare åren. Detta bidrar till klustrifiering av personer med utländsk bakgrund. Utvecklingen är ogynnsam både för individen och för samhället. Barn är de som påverkas mest.

För ett långsiktigt hållbart mottagande av nyanlända behövs fler hyresrätter och ett jämnare mottagande där alla kommuner tar ett ansvar. Om bristen på hyresrätter kvarstår finns risken för en polarisering mellan olika grupper av bostadssökande. En sådan utveckling vore negativ inte bara för de individer som drabbas utan för länet i sin helhet.

Behov av bostäder för personer med särskilda behov

LSS* och Boendestöd*

Kommunen har enligt LSS skyldighet att ordna bostad åt personer med funktionsnedsättningar. Bostaden ska vara en fullvärdig lägenhet med gemensamhetsutrymmen, service, aktiviteter och omvårdnad dygnet runt. Bostaden ska vara integrerad i det övriga bostadsbeståndet.

Det finns ett stort behov av att bygga bort de stora brister på tillgänglighet som finns för personer med funktionsnedsättning. Det handlar inte enbart om boende för den enskilde, och dennes möjlighet att bo kvar om ens rörlighet förändras - utan lika mycket om möjligheten för personer med funktionsnedsättning att kunna besöka vänner och bekanta och för dessa att kunna ta emot besök.

Skara kommun har i dagsläget 48 LSS-platser, vilket borde tillgodose flera års behov framöver. Kommunen ger utöver LSS-boenden också boendestöd* till ca 100 personer (inklusive individ- och familjeomsorgen), en verksamhet som växer.

Hemlösa

Enligt lagen om kommunens bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun planera för bostadsförsörjningen i syfte att ge alla kommunens invånare förutsättningar för ett bra boende. Socialtjänsten har inget generellt ansvar för att ordna boende till bostadslösa men de kan ge bistånd enligt socialtjänstlagen till boende med olika individuellt utformade insatser som syftar till att den enskilde skall få ett självständigt liv.

De mest socialt utsatta grupperna består av nyanlända flyktingar, personer med missbruksproblematik, psykisk ohälsa och social problematik. De har gemensamt att de har små möjligheter att lösa sitt boende på egen hand. Det finns en ökande trend av exkludering som bidrar till att antalet helt bostadslösa personer ökar och att andelen belastade personer med eget kontrakt eller andrahandskontrakt minskar, samtidigt som andelen som bor hos vänner och familj ökar.

Det är Skara kommuns försörjningsstödsenhet som arbetar med dessa grupper. Enhetens bostadskoordinator arbetar heltid med att lösa bostadsförsörjningen för de utsatta grupperna. I dagsläget hyr kommunen ca 40 lägenheter och har ett fåtal borgensåtaganden. Kommunen tillhandahåller också ca 15 lägenheter i stödboendeform för ensamkommande. Det som fungerar bäst är när öppen vård kombineras med ny lägenhet med korttidskontrakt, med möjlighet till besittningsrätt efter 9 månader.

Optimalt vore att de 40-tal individer som står utanför bostadsmarknaden idag skulle få tillgång till en egen integrerad bostad, med undantag för svårt psykiskt sjuka där ett integrerat boende inte är lämpligt.

På grund av bostadsbristen är det svårt att få fram fler lägenheter. Det är också en utmaning att få de privata fastighetsbolagen att bevilja kontrakt till dessa grupper. Kommunen får då hyra lägenheter och stå som garant för att sedan hyra ut dem i andra hand till de personer som behöver den stöttningen.

Bostäder för blivande skaraborgare

Kommunen har utöver det bostadssociala ansvaret en ambition att profilera kommunen och lyfta dess styrkor. Förhoppningen är att Skara kommun som boendeort attraherar både de som redan valt att bosätta sig här, såväl som potentiella hitflyttare. Genom att Skara kommun växer och kontinuerligt attraherar nya invånare kan den lokala tillväxten stärkas, vilket får positiva effekter på arbetsmarknad och näringsliv.

Skara kommuns strategiska läge mitt i Skaraborg, mellan Skövde och Lidköping, gör att invånare i kommunen har tillgång till en bred arbetsmarknad. Kollektivtrafikstråket mellan Skövde, Skara och Lidköping har högst turtäthet i hela Skaraborg. Detta i kombination med unika natur- och kulturvärden, flera stora besöksmål och ett starkt föreningsliv bidrar till att det är lätt att leva ett hållbart liv både på landsbygden och i tätorterna i Skara kommun.

Utmaningen är att möjliggöra olika boendeformer med olika karaktärer som upplevs som tilltalande för människor utanför Skaraborg, i synnerhet så kallade "återflyttare" eller "familjebildare", men även äldre som söker ett högkvalitativt boende och personer som kan tänkas nyttja Skaras centrala läge i Skaraborg. Flera kommuner i Skaraborg kommer att växa, vilket också kommer att kunna vara gynnsamt för Skara kommun på olika sätt.

Hållbart resande

Samhällsplanering och lokalisering av bostäder är ett viktigt långsiktigt verktyg för att skapa hållbara resmönster och gynna det kollektiva resandet inom och från/till kommunen. Genom att ny bebyggelse placeras i befintliga kollektivtrafikstråk finns det goda möjligheter att etablera miljömässigt hållbara vanor hos de nyinflyttade redan från dag 1. Om kollektivtrafiken är något som tillkommer långt efter att ett bostadsområde är etablerat är risken stor att de boende vant sig vid att använda bilen även för korta resor.

Förutom att lokalisera bebyggelse utmed kollektivtrafikstråk, som det mellan Skövde och Lidköping som går genom kommunen, innebär förtätning* i våra tätorter en bra möjlighet för att öka andelen kollektivresande. Här finns också ofta en grundläggande servicenivå som innebär att många ärenden kan uträttas till fots eller med cykel. Höjden på husen och den allmänna tätheten i nya bostäder i befintliga tätorter påverkar också möjligheten att utöka kollektivtrafikförsörjningen till området.

En utmaning för kommunen är de som vill bosätta sig i en spridd bebyggelse på landsbygden där kollektivtrafik är svårt att upprätthålla på grund av få potentiella resenärer och långa avstånd.

Här behöver vidare överväganden göras i den förestående översiktsplanen, hur den här typen av ny bebyggelse ska hanteras och kollektivtrafikförsörjas på sikt. En möjlighet som blivit mer attraktiv i och med att elcyklar blir vanligare är att försörja landsbygden med ett genomtänkt nät av gång- och cykelvägar till kollektivtrafikens hållplatser och större bytespunkter. För de mindre hållplatserna utmed till exempel väg 49 finns en stor förbättringspotential i hur hållplatserna är utrustade och hur man kan nå dem på ett trafiksäkert sätt.

4. Bostadsenkät

I samband med bostadsförsörjningsprogrammet genomfördes under augusti och september 2018 enkäter för att få in information om befintliga förhållanden och önskemål kring bostäder. Enkäterna riktade sig till dels till allmänheten, och då främst boende i Skara, och dels till företagare respektive mäklare verksamma i Skara. Därutöver fördes samtal med några ungdomar på Ungdomens hus "Stureplan" i ämnet. Istället för att bygga enbart på sakkunskap och trender när det kommer till planeringen av nya bostadsområden, var syftet med enkäten att skapa ett utökat kunskapsunderlag för framtida planering av bostäder. Att få in information av boende och företagare är av stor betydelse om vi ska planera för nya bostäder som motsvarar både behov och önskemål.

Svarsfrekvensen får anses ha varit mycket god: 401 personer (338 slutförde) svarade på den allmänna enkäten, varav cirka 90% utgjorde boende i Skara kommun. I förhållande till Skara kommuns befolkning (18 843 år 2017) utgör dessa 401 svar cirka 2,1% av befolkningsmängden. En mera riktad enkät skickades till cirka 600 företagare, varav mer än 7,5% (46 stycken) svarade. Av dessa var nästan 96% verksamma i Skara. I den mot mäklare riktade enkäten var dock svarsfrekvensen så låg att den inte ger underlag för några allmängiltiga slutsatser.

Att beakta i utvärderingen av enkäten är att det inte är en representativ svarsfördelning med hänsyn till Skara kommuns demografi. Av de svarande var exempelvis 72% kvinnor och endast 1,75% var under 19 år. Detta beaktas i utvärderingen, samtidigt som dessa siffror kan vara en utgångspunkt för slutsatser kring boendefrågor och för hur en framtida enkät ska marknadsföras och utformas.

Viktigt att veta är att flervalsalternativ var möjligt vid nästintill alla frågor bortsett från där det inte var logiskt relevant (t.ex. hur mycket tjänar du, hur många bor i hushållet). Detta innebär exempelvis att på en och samma fråga kan alla svarsalternativ sammanräknade ge mer än 100%. I vissa fall har det förtydligats, i andra fall inte, men utgångspunkten vid läsningen ska vara att flervalsalternativ alltid var en option.

I enkäten gavs även möjligheten att själva formulera svar eller bidra med egenformulerade synpunkter. Det är överväldigande hur många synpunkter som inkom, och bland annat den stora mängden innebär att vi i detta läge inte väljer att gå in närmare på svaren, utan tar med dessa i det fortsatta arbetet med kommunens bostadsförsörjning.

Redan vid formuleringen av frågorna i enkäten och den efterföljande utvärderingen och analysen är det omöjligt att utesluta den subjektiva faktorn. Vilka frågor väljer vi att ställa, vilka inte, hur kan man svara, hur vi skapar kopplingar mellan svar, hur vi bedömer om en siffra är att betrakta som stor eller liten - allt detta påverkas av hur vi är som individer, våra föreställningar, utbildning, erfarenhet och förväntningar. Även att överhuvudtaget välja att genomföra en enkät är ett subjektivt beslut utifrån oss som individer. För den intresserade finns enkäten tillgänglig som pdf, alternativt excelfil.

I kapitel 6 ges en kortfattad analys av bostadsenkäten. I bilaga 4 presenteras och utvärderas enkätresultaten mera noggrant utifrån olika perspektiv som exempelvis kön, ålder och bostadsform.

5. Kommunens verktyg och upplåtelseformer

Skara kommun kontrollerar ett antal ”verktyg” för att nå en god bostadsförsörjning. Genom att tillämpa dessa på rätt sätt skapas möjligheten till en hög, jämn och effektiv bostadsplanering och byggande. I slutändan är det dock marknadens efterfrågan som avgör om ett projekt kommer igång och kan färdigställas. Kommunens möjlighet att påverka är främst genom att bygga i egen regi genom det helägda kommunala bostadsbolaget.

Markägare

Kommunen kan som markägare styra och ställa vissa krav på vad som produceras och till vilken kvalitet. Med egen rådighet ökar handlingsfriheten och friheten att skapa mervärden i såväl nya som gamla områden. Kommunen arbetar kontinuerligt med strategiska markförvärv av nya fastigheter till den kommunala markreserven.

Planmonopol*

Kommunen har enligt plan- och bygglagen* planmonopol och har därmed inflytande på all planläggning och bygglovsgivning i kommunen. Bostadsförsörjning är som sagt ett kommunalt ansvar och avvägning mellan det allmänna intresset bostadsförsörjning och övriga allmänna intressen sker i kommunens översiktsplanering. Avvägning mellan allmänna och enskilda intressen sker i kommunens detaljplanering och bygglovgivning.

Kommunala bolag

Kommunens bolag, både fastighetsbolag och energibolag, är viktiga aktörer för en hållbar bostadsmarknad både vad gäller miljöarbete som i arbetet med bostadssociala frågor. Genom så kallade ägardirektiv kan ägaren ge uppdrag och ställa krav, dock i enlighet med rådande lagstiftning. Skara kommuns allmännyttiga bostadsbolag är Centrumbostäder. Centrumbostäder är medlem i Sveriges allmännyttiga bostadsorganisation SABO.

Tomtkön

Kommunen säljer fastigheter för småhus till privatpersoner genom kommunens tomtkö. Registreringsavgiften för tomtkön är 200 kr och inkomna tomter erbjuds till närmast lediga könummer. Privata tomter förmedlas utanför kommunens försorg.

Bostadsanpassningsbidrag

Bostadsanpassningsbidrag möjliggör för personer med olika typer av funktionsnedsättning att anpassa sitt boende, t.ex. genom att ta bort trösklar, bredda dörrar eller byta badkaret mot en dusch. Bostadsanpassningsbidrag ansöks hos kommunen.

Upplåtelseformer

I Sverige finns idag 4 olika upplåtelseformer.

Äganderätt

Ägaren äger och ansvarar ensam för hela egendomen inklusive ledningar inom fastigheten. Nytt sedan 1 januari 2014 är att en fastighet kan avgränsas både horisontellt och vertikalt vilket innebär att även lägenheter och kommersiella lokaler i flerfamiljshus kan avyttras som en egen enhet som blir lika självständig som om enheten hade varit en villa. Nyttjande av hissar och trapphus regleras genom servitut och gemensamhetsanläggningar. (Boverket gör liknelse med Karlson på takets hus i Astrid Lindgrens barnbok).

Bostadsrätt

En bostadsrätt ingår i en gemensamt ägd förening som äger en bostadsfastighet. Föreningen har en styrelse som beslutar om gemensamma angelägenheter så som byggnadens yttre ytor, det vill säga tak, fasad, trädgård, parkering, tvättstuga, cykelrum, stamledningar och andra anslutningar. Bostadsrättens ägare ansvarar enskilt för bostadens underhåll.

Kooperativ hyresrätt

En kooperativ hyresrätt är ett mellanting mellan Bostadsrätt och hyresrätt. Det mest utmärkande är att hyresgästerna betalar en fast och förutbestämd insats utöver sin hyra samt att hyresgästerna tillsammans har stort inflytande över underhåll och förvaltning. Hyresgästerna kan besluta om att spara in på utgifter genom att sköta allt eller delar av underhåll själva. När hyresgästen väljer att flytta betalar nästa hyresgäst samma insatsbelopp som betalades vid inflyttning med tillägg av ett inflationsindex. Det går alltså inte att köpa en kooperativ hyresrätt på spekulation och förvänta sig någon vinst. Hyresgästernas insatser ersätter ett gemensamt banklån som annars hade varit nödvändigt för att förvärva fastigheten. Utan ränta och amortering blir månadskostnaden lägre för medlemmarna. Det finns två möjliga alternativ för denna upplåtelseform: Antingen äger hyresgästerna gemensamt hela fastigheten och hyr ut till föreningens medlemmar (hyran motsvarar drift och underhåll) eller så hyr den kooperativa hyresrättsföreningen hela fastigheten av en annan fastighetsägare till exempel allmännyttan, och hyr i sin tur ut till föreningens medlemmar.

Hyresrätt

Här hyr hyresgästen hela bostaden och har liten makt över underhåll och ekonomi. Hyresgästen har heller inte mycket ansvar utöver att hålla sig till normalt slitage. Att hyra sin bostad innebär sällan något risktagande men heller ingen investering till sitt eget sparande så som sker vid amortering av eget bostadslån.

Skara har jämfört med andra städer en låg andel bostadsrätter. Den lokala bostadskulturen innebär främst hyresrätter och äganderätter i form av småhus.

6. Analys

Boende och bostadsbyggande

Skara kommun har, i likhet med Sverige i stort, stora utmaningar på bostadsmarknaden. Bostäder av alla typer byggs inte ut i den takt som det finns behov för. Behoven är stora men paradoxalt nog finns inte ekonomiska incitament att bygga bostäder i landsbygdskommuner eftersom marknadsvärdet av en sådan investering ofta inte motsvarar produktionskostnaden (Tobins q). Detta är sant med undantag för några få attraktiva områden i Skaraborg.

Det finns flera låsningar på bostadsmarknaden idag som underbygger problemet. Många av dessa har finansiella orsaker. Det är svårt att finansiera nya bostäder, hushållen kan inte finansiera dem i samma utsträckning som tidigare och nyproduktionen av bostads- och äganderätter är låg. En nyproducerad hyresrätt ger en dyrare boendekostnad än ett ägt boende, allt annat lika. Det under 2018 införda amorteringskravet minskar också hushållens möjlighet och/eller vilja att flytta från ett ägt boende med lån utan amorteringskrav, till ett nytt boende där lånen förknippas med amorteringskrav. Det finns flera aspekter som påverkar kvarboendet i ”fel” typ av boendeform, vilket i sin tur får konsekvenser för hela flyttkedjor.

Det är viktigt att särskilja begreppen efterfrågan och behov. Efterfrågan är ett resultat av betalningsvilja och upplevt behov. Är behovet stort men betalningsviljan lägre än kostnaden för varan eller tjänsten föreligger ingen efterfrågan. Betalningsviljan i sin tur avgörs dels av betalningsförmågan dels av den upplevda nyttan, exempelvis investeringens lönsamhet. För att få till stånd nyproduktion av bostäder krävs kapital. Normalt antas detta kapital komma från försäljningen av en befintlig bostad, men i Skaraborg har värdeökningen i det befintliga beståndet inte lett till priser som kan finansiera nybyggnation. Hushållen saknar i hög utsträckning medel för att kunna efterfråga nyproduktion, oavsett hur stort deras behov är.

Teorin om flyttkedjor är att dessa uppstår vid byggande av nya bostäder och att det då frigörs bostäder i det äldre beståndet. Det har dock visat sig att flyttkedjor ofta håller sig inom ett och samma bostadssegment, det vill säga det frigörs mest små lägenheter om man bygger små till medelstora lägenheter. Därför är det rimligt att anta att för att skapa ”rotation på bostadsmarknaden” bör fler bostäder inom samma bostadsegment byggas i kombination med bostäder riktade till vissa bostadssociala grupper.

Skara kommun behöver också bedriva en mer handlingskraftig bostadsförsörjning gentemot kvinnor, barn och betalningssvaga hushåll. Länsstyrelserna har konstaterat att kommunerna i allmänhet har för dålig kunskap om familjers behov, och att situationen för barn med föräldrar som separerat kan bli prövande när bostadsmarknaden är för ensidig. Vi har också problem med trångboddhet* i Skara kommun. Genom att arbeta för en större variation av storlekar på nya lägenheter, och för att fler alternativa boendeformer kommer till stånd, kan mångfalden på bostadsmarknaden i Skara kommun öka. Detta gynnar alla grupper.

Slutsatser av enkätresultaten

Av de som svarade på kommunens allmänna bostadsenkät i augusti-september 2018 är hälften nöjda med sin bostadssituation. Anledningen kan tänkas vara att vi beroende på vår livssituation har olika behov och önskemål kring vårt boende och begränsade möjligheter att uppfylla dem. Nöjdast är medelålders Skarabor, vilket kan bero på att de har de bästa finansiella förutsättningarna att bo på ett sätt som motsvarar såväl behov som önskemål. Det är däremot svårt att som ung realisera drömmen om en villa då man möjligtvis är i färd med att bilda en familj och ekonomin begränsar ens val. Som äldre är det både ekonomiskt ofördelaktigt att flytta från ett stort boende till ett mindre samt att det är svårt att finna attraktiva alternativ som tillfredsställer behoven som äldre har.

Många äldre angav att de kan tänka sig att flytta till ett seniorboende 55+*, men problemet är att det verkar finnas för få i närområdet. Det bör i dialog studeras vidare vilka egenskaper ett attraktivt seniorboende 55+ ska ha, då en marknad för sådana principiellt verkar finnas. Att bygga seniorboenden kan i förlängningen innebära att fler, ofta centralt belägna, villor frigörs på marknaden. Att cirka 40 % angav att de skulle vilja ställa sig i en bostadskö om en sådan fanns, kontra endast omkring 31% som uttryckligen sade att de inte skulle kunna tänka sig detta, pekar på att man kan tänka sig att flytta, bara ett passande boende dyker upp.

Detta skulle kunna ge ovan beskrivna yngre som söker en villa en möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden, men samtidigt har det ofta visat sig att flyttkedjor inte fungerar efter denna princip, så fler strategier krävs. Det bör undersökas om det finns alternativa, ekonomiska modeller för att finansiera det nya boendet för att realisera idén om flyttkedjor. Kan man tänka sig att inte sälja sin villa för att få råd med sitt seniorboende, utan istället hyra ut det? Kan flera äldre villaägare gå samman och med sina boenden i botten bilda ett mindre bostadsbolag som hyr ut sina villor och med intäkterna realiserar ett skräddarsytt seniorboende?

Det är de ekonomiska förutsättningarna för bostadsbyggande som är avgörande för om vi vill att fler ska få tillgång till ett boende som motsvarar behov och önskemål. Alternativa finansieringskoncept bör stödjas genom exempelvis föreläsningar eller annan allmänt tillgänglig information. I Skara är det bostadsbrist*, men enkäten indikerar att problemet i större mån handlar om att ekonomiska mekanismer och att avsaknaden av vissa enskilda bostadstyper leder till att människor inte har tillgång till den bostad de efterlyser och som redan är byggd. Radhuset är exempelvis en, i jämförelse med andra i kommunen byggda bostäder, underrepresenterad bostadstyp men som enligt enkäten anses vara attraktiv. Radhuset kan vara ett relativt kostnadseffektivt sätt att bygga bostäder som riktar sig mot en bredare grupp som längtar från lägenhet till villa, eller vill flytta från en större sådan till en något mindre.

Enkäten visade även att det finns ett relativt stort antal Skarabor som skulle kunna tänka sig rådgivning för att se om det går att bygga om sin befintliga bostad till exempelvis två. Detta skulle innebära att nya, förmodligen fler mindre, lägenheter skapas samtidigt som ägaren av bostaden möjligtvis skulle kunna få en mer anpassad bostad och intäkter. Lösningar på bostadsfrågan finns således inte enbart att söka inom det kommunala eller den privata sektorn, utan med potential även inom det privatägda bostadsbeståndet.

Generellt kan konstateras att många av de svarande Skaraborna har relativt mycket boyta till sitt förfogande och man kan prata om storboddhet med olika förtecken. Å ena sidan öppnar det för möjligheten för ett hushåll att växa samt tillgodoser de enskildas privatsfär i familjen och ger ytor för fritidssysselsättning i hemmet. Å andra sidan kan det innebära outnyttjade ytor och därmed onödiga kostnader och dålig fördelning av bostadsbeståndet med hänsyn till andras behov. Det går dock även att konstatera att enkäten indikerar att det finns en viss problematik med trångboddhet och med hänsyn till att enkäten visar vissa brister till vilka grupper den nått ut till, går det att ana att detta problem är större än vad inkomna svar visar. Den trångboddhet som går att ana är ett problem med en ton av tragik, då det med hänsyn till befintligt bostadsbestånd och hur det disponeras teoretiskt sett inte skulle behöva vara ett problem.

Enkäten visar att det finns ett stort engagemang för bostadsfrågor och i framtiden bör större ansträngningar vidtas för att nå ut till ett bredare skikt av befolkningen samt att dialogen punktvis bör fördjupas. Med hänsyn till den värdefulla och insiktsfördjupande information som inkommit verkar vägen till att dirigera de kommunala ansträngningarna åt ett håll som leder till nöjdare boende vara kommunikation. Grupper är aldrig homogena, men framförallt kvinnor har rent antalsmässigt varit till stor hjälp med att lämna svar i enkäten.

Befolkningsutveckling och nya behov

När SCB:s befolkningsprognos för 2018-2040 läses tillsammans med befolkningsutvecklingen i kommunen sedan 1950 är det rimligt att tro att kommunen kommer hålla sig stabilt omkring 18000 invånare, med märkbara upp- och nedgångar på omkring 300 personer vart 7-10 år. Den till synes jämna befolkningsutvecklingen som syns i prognosen kan mycket väl stämma på lång sikt, men på vägen till år 2040 kommer vi antagligen få se flera perioder av tydliga befolkningsökningar respektive -minskningar i storleksordningen 300 personer på kort tid. Det kan innebära stora ansträngningar från både kommun och bostadsbolag, att snabbt finna de bostäder som en sådan situation kräver.

Jämfört med Västra Götalands regionens prognos från 2015, som fanns med i det föregående bostadsförsörjningsprogrammet, ser vi idag inte att Skara kommun kommer att växa så kraftigt som tidigare beräknat. Enligt befolkningsprognosen från 2015 skulle invånarantalet vara ca 20 100 år 2025. Enligt den nya befolkningsprognosen är antalet då istället ca 18 900 invånare. Skara kommun kommer att behöva en viss ökning av antal bostäder men desto viktigare blir att bostadsbeståndet ska kunna möta nya behov och efterfrågan, och till exempel vara lyhörd för näringslivets expansionsbehov. Kommunen behöver också påverka bostadsmarknaden på ett sätt som bidrar till att minska den trångboddhet som finns idag. Kommunen behöver också ha beredskap för snabba förändringar av framförallt många nyanlända som kommer till kommunen på kort tid.

Centrumbostäder redovisade i september 2018 att de har en vakansgrad på ca 2,7 % trots att man tillfört 40 lägenheter till sitt bestånd 2018 och att man i skrivande stund (oktober 2018) totalrenoverar ett antal lägenheter som därmed tvingas stå tomma. Detta bekräftar att det i Skara fortfarande råder en bostadsbrist* trots att det finns fler objekt till salu än för tre år sedan när det tidigare bfp togs fram. Man ska dock ha i åtanke att det då enbart fanns en eller två villor till salu i hela Skara samtidigt, i skrivande stund finns 12 villor i Skara till salu. Samtidigt visar inte statistiken någon tydlig trend av att fler villor säljs. Antalet har varierat mycket under den senaste tiden.

Framtida bostadsområden

Utöver de projekt som anges i bilaga 2, som områden som kan utredas genom detaljplan* under den kommande mandatperioden, har arbetsgruppen för bfp tittat översiktligt på bostadsprojekt som blir aktuella efter den innevarande mandatperioden. Skara har möjlighet att växa både norrut och söderut, men detta arbete och vilka de yttre gränserna bör vara får utredas vidare i kommande ny Översiktsplan* för kommunen - arbetet har påbörjats under hösten 2018. Det gäller även förtätning* inom redan exploaterad yta i Skara, samt utbyggnad av bostadsbebyggelse i kommunens andra tätorter.

Sedan det tidigare bfp togs fram har antalet nybyggda villor per år ökat från 4 st. 2015 till 10 respektive 16 st. 2016 och 2017. Ökningen ledde till att kommunen fick prioritera att planlägga ett nytt andra område i Sörskogen med villatomter, för att möta efterfrågan. Detaljplanen för detta väntas antas under 2019. I kommunens markreserv finns i skrivande stund (januari 2019) uppskattningsvis planlagd mark för ca 41 småhus, 20 par- eller radhus och ca 168 flerfamiljsbostäder. Kommunen bedömer att det under innevarande mandatperiod (fram till och med 2022) finns möjligheter att planera för tre stycken ytterligare nya bostadsområden i kommunen, se bilaga 2 och 3 om planerad bostadsbebyggelse. Kommunen kommer genom sitt allmännyttiga bolag att initiera några av de byggprojekt som leder till klara bostäder men merparten bör vara privata projekt.

Strategisk utblick mot kommande programperiod

Inom denna programperiod, fram till och med 2022, kan ny bebyggelse som anses kunna möta behov och efterfrågan lokaliseras inom Skaras centrala delar och kommunens tätorter. Med hänsyn till tidigare års bebyggelsetakt verkar bostadsbehovet även i största mån kunna tillgodoses på kommunens mark. Detta utesluter inte initiativ på privat mark eller att ny bebyggelse även kommer att kunna lokaliseras på annan mark som anses lämpad. Samtidigt finns i skrivande stund (januari 2019) en osäkerhet om konjunkturens och rikspolitikens utveckling, där det mesta pekar på att vi är på väg ner från en högkonjunktur. En lågkonjunktur och större osäkerhet om framtiden i samhället kan minska rörligheten på bostadsmarknaden och minska nybyggnadstakten, vilket också Boverket varnar för.

I kontrast till denna programperiod kommer det vid nästa att finnas en aktuell översiktsplan med aktuella riktlinjer för mark- och vattenanvändningen, vilket kommer underlätta planeringen av kommunens bostadsförsörjningsansvar. Ett tillkommande fokusområde blir sannolikt en rationell utbyggnadsordning och takt.

Möjligheterna till förtätning* inom de centrala stadsdelarna i Skara spås, med tänkta utbyggnader inom denna programperiod, att minska. Läge för exploatering av ett nytt sammanhängande bostadsområde i Skara behöver bestämmas genom översiktsplanering inför kommande programperiod. Detsamma gäller för fortsatt utökning av bostadsbeståndet i Varnhem. Den kommande översiktsplanen kommer att ge möjlighet att ta fram beslutsunderlag och avväga olika framtida bostadsområden utifrån värden som god samhällsplanering, hållbarhet och attraktivitet. Nya exploateringsområden som inte direkt kan ansluta till befintlig infra- och bebyggelsestruktur kan komma att kräva större investeringar och kräver ett mera långsiktigt ställningstagande från politiken.

Utan en aktuell översiktsplan finns det ingen mening med en strategisk markpolitik grundad på framtida bebyggelseområden. Den praxis som råder nu; att köpa mark inom centrala Skara, bör föras vidare med hänsyn till tänkt förtätning inom befintlig bebyggelse. Det är i samband med kommande programperiod (2022-2026), ovan beskrivna förändringar och behovet av långsiktiga ställningstagande beträffande nya områden som det blir nödvändigt att upprätta en markpolicy som innehåller riktlinjer för strategiska markinköp.

7. Mål och ställningstaganden

Nedan presenteras ett antal mål och ställningstaganden för kommunens bostadsförsörjning. Målen representerar den långsiktiga ambitionen och viljeriktning som kommunen har för bostadsförsörjningen och är vägledande för alla kommunala förvaltningar och bolag.

Ställningstagandena är ett uttryck för kommunens inställning och kontinuerliga arbete med bostadsförsörjning under mandatperioden. Målen är således mer långsiktiga och ställningstagandena i huvudsak mer kortsiktiga.

Kommunens bostadsförsörjningsansvar ska också utföras med hänsyn till ett under mandatperioden tillkommande kommunövergripande tillväxtmål och främja lokalt hållbar tillväxt.

Utöver detta preciseras ett antal tidsatta projekt samt ett stort knippe ej tidssatta idéer under rubriken 8. Handlingsplan & möjliga åtgärder.

Vision 2025

I Skara är vi stolta

Vi behåller, använder och utvecklar den befintliga bebyggelsen och lyfter fram dess arkitektoniska och kulturhistoriska kvaliteter. Ny bebyggelse håller hög kvalitet och förhåller sig till de befintliga kvaliteterna.

Livsstilen som konkurrenskraft

Inom ramarna för samlad bebyggelse* möjliggör vi olika boende- och upplåtelseformer både på landsbygden och i våra tätorter med likvärdig service och infrastruktur. Tillkommande bostadsbebyggelse diversifierar bostadsbeståndet, främjar en ändamålsenlig samhällsplanering och bidrar till lokalt hållbar tillväxt.

Vi främjar entreprenörskapet

Vi vill främja möjligheten att fler aktörer än idag bygger bostäder i kommunen, både större och mindre. Genom att fler aktörer kopplas till bostadsmarknaden ökar också variationen av bostadstyper och upplåtelseformer.

Självklart hållbart

Vi eftersträvar hållbara och klimatsmarta boendemiljöer oavsett om det är i staden, på landet eller mittemellan. Sociala mötesplatser, förtätning* inom den befintliga bebyggelsestrukturen och ett varierat utbud på bostäder skapar en socialt och ekonomiskt hållbar bostadsmarknad.

Mål för bostadsförsörjningen

• De utsatta bostadssociala grupperna ska ha samma möjligheter som övriga bostadssociala grupper att etablera sig på bostadsmarknaden. (Självklart hållbart; Vi främjar entreprenörskap)

• Stadskärnans och tätorternas olika kvalitéer, liksom en ökad variation av bostadstyper, ska vara vägledande då nya bostäder planeras. (I skara är vi stolta; Livsstilen som konkurrenskraft)

• Bostadsbeståndet ska möta upp bostadsbehovet och efterfrågan. (Livsstilen som konkurrenskraft; Självklart hållbart)

• God planberedskap för olika typer av bostads- och (Vi främjar entreprenörskap, Självklart hållbart)

• Skaraborgs kommuner samverkar kring bostadsförsörjning (Självklart hållbart, Vi främjar entreprenörskapet)

Ställningstaganden

Kommunen ska:

• Ge tätorter och områden med samlad bebyggelse högre kvalitet genom välavvägd förtätning som kompletterar och varierar bostadsbeståndet. Mål 2 och 3

• Verka för ett bostadsbestånd som tar hänsyn till Skara stadskärnas estetiska, funktionella och sociala kvalitéer och som stödjer en ändamålsenlig utveckling av stadens struktur. Mål 2, 3 och 4
• Verka för en långsiktig planering av bostadsbeståndet i samklang med planering för utbyggnad av samhällsservice och infrastruktur. Mål 1, 3, 4 och 5

• Verka för ett brett och omfattande utbud av olika upplåtelseformer, bostadstyper och aktörer på den lokala bostadsmarknaden. Mål 2 och 4

• Verka för en utbyggnad av bostadsbeståndet med hänsyn till en god resurshushållning. Mål 1, 2, 3 och 5

• Genom sitt bostadsbolag agera föregångare i nya områden och bygga i ett tidigt Mål 2 och 3

• Genom sitt bostadsbolag vara ett gott exempel för andra aktörer och öka andelen tillgängliga bostäder Mål 1 och 3

• Verka för att privata aktörer kontinuerligt bygger bostäder i Mål 1 och 3

• Föra en aktiv dialog med Skaraborna kring boendefrågor. Mål 2 och 3

• Föra en aktiv dialog med näringslivet och andra aktörer om hur vi möter alla gruppers behov av bostäder. Mål 1, 3, 4 och 5

• Tillhandahålla bostadsområden för nybyggnation med olika kvalitéer som motsvarar bostadsbehovet och efterfrågan. Mål 1, 2 och 3

• Ha en aktiv marknadsföring av kommunen som boendeplats och hålla bostadsområden som inte är utbyggda vårdade. Mål 2 och 3

• Föra en dialog kring bostadsförsörjning i delregionalt Mål 5

8. Handlingsplan & möjliga åtgärder

Detta är kommunens handlingsplan för bostadsförsörjning fram till mandatperiodens slut 2022.

Möjligt antal bostäder i planerade detaljplaneprojekt: uppskattningsvis 59 - 74 nya bostäder

Förslag på åtgärder som bostadsförsörjningsgruppen kan komma att arbeta med på lång och kort sikt.

• Utred möjligheten till hyrestak och/eller viss procentsats lägre hyror vid nybyggnation

• Inventera bidrag kopplat till bostadsförsörjning och informera de parter det berör

• Utreda möjligheten att skapa en bostadskö i första hand eller i andra hand en internetportal för alla lediga lägenheter i (Exempelvis: Kan den utvecklas så att den tillgodoser utsatta gruppers förutsättningar bättre?)
• Utred möjligheten för hur kommunen kan vara behjälplig i att tillskapa fler bostäder inom befintligt bostadsbestånd. (Exempelvis: omvandla enbostadshus till tvåbostadshus och tvåbostadshus till flerbostadshus)
• Utreda möjligheten och förutsättningarna att få fler byggherrar att verka i Skara kommun

• Regelbundet utbyte av information mellan Omsorgen och Plan & bygg om omsorgens behov av bostäder för utsatta grupper och nyanlända

• Utifrån befintligt bostadsbestånd bör det utredas vilka kvalitéer tillkommande bostadsbestånd bör ha i syfte att möta upp Hur kan kommunen bidra till att flyttkedjor realiseras och i vilken omfattning det är realistiskt (Exempelvis: Utreda ifall det finns möjligheter till alternativa flyttkedjor där inte försäljning och köp står i centrum. Utreda hur många enpersonshushåll det finns, eller hushåll med äldre personer, och föreslå kollektiva bostadslösningar. Läs "alternativa flyttkedjor".)

• Vad för bostäder har vi behov av och vilka kvalitéer är efterlysta samt hur kan kommunen bidra till att rätt sådan uppförs?

• Se över möjligheten att omvandla befintliga lokaler till bostäder och se över var det finns hårdgjorda ytor som skulle kunna bli byggbar mark

• Stötta och initiera processer för kreativa lösningar beträffande bostadsbristen (Exempelvis: Byggnation av mindre bostadshus som rymmer en större lägenhet samt en mindre i bottenplan)

• Inventering av större fastigheter inom tätbebyggda områden och utredning ifall det finns möjlighet till vidare avstyckning av dessa

• Utreda lämpliga lägen och förutsättningar för såväl trygghetsboende och andra kollektiva boendeformer för äldre i främst Skara tätort, Axvall och Ardala

• Var finns lämpliga bebyggelseområden i lantliga lägen

• Utreda behovet av en markpolicy

• Utreda möjligheten att inrätta ytterligare lägenheter och platser för olika boendetyper för äldre

• Uppmuntra avstyckning på privat mark på landsbygden i områden som anses lämpliga enligt översiktsplanen

• Utveckla dialogen mellan intresseföreningar, äldre och bostadsbolag

• Uppmuntra att inreda fler lägenheter i befintligt privat bostadsbestånd

• Håll föreläsningar om olika boende- och (Exempelvis: Föreläsningar om kollektivboende och byggemenskaper)

• Uppmuntra fastighetsägare att hyra ut sina komplementbyggnader
• Boendemässa (leva & bo-mässa) med medel från Sparbanksstiftelsen, med koppling till ovan, samt hit-flyttningskampanj
• Kommunens ödehus bör inventeras med målet att dessa i slutändan återigen kan bli bebodda. Syftet är att höja helhetsintrycket på landsbygden, undvika säkerhetsrisker och utnyttja den potential i möjliga boenden som finns i dessa

• Det bör finnas en rekommendation att ta fram färdiga tomter och färdigställa områden så att våra ungdomar och nyinflyttade kan välja var man vill Inte bara en massa planer och möjligheter. Kommunen måste vara mer proaktiv. Om inte vi är det kan vi aldrig öka skatteintäkterna . Det är små pengar långsiktigt att planera upp och göra klart möjliga områden för boende. I vår vision om att främja entreprenörskap så måste kommunen hjälpa till med boendefrågan

• Ett trygghetsboende i Skara som lockar människor att flytta till Skara från andra kommuner

• Planera för hiss i alla nya flervåningshus och se över möjligheten till fler hissar i befintligt bestånd

• Arbeta med planprogram för att knyta upp exploatörer i ett tidigt skede

• Ta fram en utbyggnadsordning för kommunen mot bakgrund av bostadsförsörjningsprogram och aktuell översiktsplan

• Vi bör analysera kommunens kvm-pris på småhustomter och jämföra dessa med andra kommuner i Priset kanske kan utnyttjas som en konkurrensfördel för Skara kommun

9. Referenser

Boverket (2018): Behov av nya bostäder 2018-2025

Boverket (2018): Jämställdhet i samhällsplaneringen, webbsida 20181105: https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/nationella-mal-for- Länk till annan webbplats. planering/jamstalldhet-i-samhallsplaneringen/ Länk till annan webbplats.

Boverket pressmeddelande 2018-12-13: Splittrad utveckling på bostadsmarknaden https://boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/nyheter/splittrad-utveckling-pa- Länk till annan webbplats. bostadsmarknaden/ Länk till annan webbplats.

Länsstyrelserna (2018): Bostadsförsörjning mer än bostadsbyggande - Analys över bostadsmarknaden för de som av olika skäl har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden, 2018:3

Länsstyrelsen i Västra Götalands län: Bostadsmarknadsanalys Västra Götalands län 2018 (Rapport 2018:40)

Länsstyrelsen i Västra Götalands län: Bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Västra Götalands län (rapport 2015:53)

Malmö stad (2018): Handlingsplan för bostadsförsörjning - Malmö stads riktlinjer för bostadsförsörjningen 2018-2022

Regeringen (2015). Mål för jämställdhet. http://www.regeringen.se/regeringens- Länk till annan webbplats. politik/jamstalldhet/mal-for-jamstalldhet/ Länk till annan webbplats.

Regeringen (2015). Mål för folkhälsan och sjukvård. http://www.regeringen.se/regeringens- Länk till annan webbplats. politik/folkhalsa-och-sjukvard/mal-for-folkhalsa-och-sjukvard/ Länk till annan webbplats.

Regeringen (2015). Miljömål. http://www.regeringen.se/regeringens-politik/miljo/mal-for-miljo/ Länk till annan webbplats.

Regeringen (2015). Mål för nyanländas etablering. http://www.regeringen.se/regeringens- Länk till annan webbplats. politik/nyanlandas-etablering/mal-for-nyanlandas-etablering/ Länk till annan webbplats.

Skaraborgs kommunalförbund (2015). Strukturbild Skaraborg. http://www.skaraborg.se/Var- Länk till annan webbplats. verksamhet1/Tillvaxtprogrammet/Strukturbild-Skaraborg/ Länk till annan webbplats.

Statistiska centralbyrån (SCB 2018): Kommuner i siffror: Skara, webbsida 20181105: https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=1495&region2= Länk till annan webbplats.

Statistiska centralbyrån (SCB 2018): Regional befolkningsprognos för kommun 149500, Skara 2018- 2040

Statens offentliga utredningar: Ett snabbare bostadsbyggande (SOU 2018:67)

Sveriges kommuner och Landsting (2009): Den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå

Skara kommun (2015). Vision 2025. http://www.skara.se/kommun--politik/vision-2025.html Länk till annan webbplats.

Tranås kommun (2017): Bostadsförsörjningsprogram 2017-2025 med utblick mot 2035

Veidekke (2015). Fra leie til eie. ”Från att hyra till att äga” - riktlinjer för en ny bostadspolitik i en efterfrågestyrd marknad. http://bostadspolitik.se/wp/wp-content/uploads/2017/03/fra-leie-till- Länk till annan webbplats. eie.pdf Länk till annan webbplats.

Västra Götalandsregionen (2018): Befolkningsprognos Västra Götaland 2018-2035

Västra Götalandsregionen (2005). Vision Västra Götaland - Det goda livet. http://www.vgregion.se/visionvastragotaland Länk till annan webbplats.

Västra Götalandsregionen (2012). Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet. http://www.vgregion.se/riktlinjer-tillganglighet Länk till annan webbplats.

Bilaga 1 Befintliga byggrätter

Detta är områden som redan i dagsläget tillåter bostadsbyggnation, det finns en så kallad byggrätt. Sammanställningen omfattar både kommunala och privatägda fastigheter. Uppgifterna är en ögonblicksbild från januari 2019 och det sker hela tiden förändringar i takt med att nya bostäder byggs. Till tabellen hör också kartor på kommande sidor.

Siffrorna per område baseras på ett antagande om antalet möjliga bostadslägenheter. Vid byggnation kan det bli något mer eller något mindre beroende på hur fastigheterna bebyggs.

Bilaga 2. Planerad bostadsbebyggelse i Skara

Denna bilaga motsvarar de detaljplaneuppdrag som pekas ut i 5. Handlingsplan. För den nuvarande mandatperioden 2018-2022 föreslås nedanstående områden att detaljplaneras. En strävan är att i första hand hitta nya områden inom befintlig bebyggelsestruktur. Utöver de områden som nämns här och i handlingsplanen finns det områden som redan idag är möjliga att bebygga, se bilaga 3: Befintliga byggrätter. Beslut om planuppdrag tas av kommunstyrelsen och framtagandet av detaljplaner följer 5 kap. plan- och bygglagen (2010:900).

Prioriterade områden:

1 - Detaljplanering Sörskogen norra etapp 2

Pågående ärende för tillskapande av ca 45 nya bostadslägenheter i villor och flerbostadshus. Planarbetet är ett kommunalt initiativ utifrån ett stort behov av nya villatomter i Skara. Detaljplanen antas under 2019.

2 - Detaljplanering kv. Lönnen och Häggen

Förtätningsprojekt i norra Skara. Kan påbörjas 2021.

Efter 2022

För de två kommande mandatperioderna finns ca 4 st. ytterligare platser att förtäta för fler bostäder i Skara. Ett alternativ till utökning av staden är ett varsamt bebyggande norr om Brogårdsleden.

Vidare utredning av framtida bostadsområden efter 2022 sker inom ramen för översiktsplaneringen.

Bilaga 3 Bostadsbebyggelse utanför centralorten

Under mandatperioden 2016-2018 angavs ett stort antal områden utanför centralorten som ansågs lämpliga för bostadsbebyggelse. Totalt pekades det ut mellan 133-243 nya tomter (exklusive områdena Petersburg och Sörskogen) för småhusbebyggelse. Inget av de föreslagna områdena har exploaterats, och ett genomförande hade mest troligt haft en stor påverkan på områdenas nuvarande karaktär, kvalité och inte minst attraktivitet. Samhällsekonomiska konsekvenser, platsernas utökade behov av samhällsservice och infrastruktur beaktades inte vilket är en förutsättning för en socialt, ekonomisk och miljömässigt hållbar utveckling.

"Livsstilen som konkurrenskraft" är ett ledord i Skaras vision 2025. I samband med bostadsförsörjningsprogrammet tolkas detta som att det ska finnas samma grundförutsättningar (god infrastruktur, god samhällsservice) oavsett om man väljer att bo i centralorten eller på landet. I syfte att tillgodose ledordens innebörd utan att landsbygdens kvalitéer och karaktär påverkas negativt, är det av vikt att det noggrant utreds var och på vilket sätt ny, sammanhållen bebyggelse på landet kan tillkomma.

I handlingsplanen föreslås därför bland annat att en ny översiktsplan ska tas fram där dessa frågor kan utredas i ett sammanhang. Då dess antagande inte ska fördröja utvecklingen av bostadsbeståndet på landsbygden anges i bfp ett antal åtgärder och förhållningssätt för att fortsätta driva utvecklingen av bostadsbeståndet på landsbygden.

Med hänsyn till att vi ska kunna säkerställa god infrastruktur och god samhällsservice där vi pekar ut sammanhållen bebyggelse, och då detta arbete är resurskrävande i ett antal avseenden, inte minst i form av tid och utredningar, föreslås i bfp inte fler områden än de nedan nämnda och som i stora delar har utretts i samband med en fördjupad översiktsplan. En koncentration till ett färre antal områden ökar sannolikheten av ett genomförande.

Detaljplaner

Simmesgården, Varnhem

Fortsatt arbete med Simmesgården. Kan innefatta seniorboende, tillgänglighetsanpassade flerbostadshus, radhus, småhus. Uppskattat antal boplatser 40 st. Påbörjades 2016.

Utredningsområden med syfte att inleda planläggning

Varnhem

Lokalisera lämpliga platser för planläggning av sammanhållen bebyggelse I Varnhem med stöd av den fördjupade översiktsplanen för Varnhem och fortsatt arbete att utreda markfrågor som inte behandlats i samband med den fördjupade översiktsplanen.

Axvall

Lokalisera lämpliga lägen för kompletterande bostadsbebyggelse samt ny sammanhållen bostadsbebyggelse. Även utredning av lämpliga lägen för äldreboende eller andra kollektiva boendeformer.

Ardala

Utredning av lämpligt läge för äldreboende eller andra kollektiva boendeformer.

Eggby

Utredning av lämpligt läge för äldreboende eller andra kollektiva boendeformer.

Äldreboenden/trygghetsboenden

Kommunen arbetar vidare med att finna lämpliga lägen för äldreboende och andra kollektiva boendeformer i lantliga lägen.

Förhållningssätt övriga områden och privata initiativ

Sammanhållen bebyggelse

Privata initiativ till sammanhållen bebyggelse i andra områden än ovan nämnda kommer att stöttas av kommunen i mån av kommunala resurser. Nya bebyggelsegrupper utanför Skara behöver dock analyseras utifrån hur de bidrar till en ändamålsenlig och hållbar utveckling av kommunen.

Utredningsarbetet kommer i huvudsak att åligga initiativtagaren.

Prioritering och specifika utpekanden av framtida bostadsområden ska ske inom ramen för en Översiktsplan eller Fördjupade översiktsplaner för respektive område.

Komplettering med enskilda bostadshus

Plan- och bygglagen ger med en så kallad lämplighetsbedömning möjligheten att utanför områden med detaljplan utreda om mark exempelvis är lämpad för bostadsbebyggelse. I dessa fall prövas lämpligheten mestadels för högst två småhus åt gången. Där så anses lämpligt utifrån rådande översiktsplaner, lagar och andra styrande dokument, stödjer kommunen dessa privata initiativ. I lämplighetsbedömningen ska även stor hänsyn tas till områdenas karaktär och kvalitéer och att tänkt tillkommande bebyggelse inte riskerar en ändamålsenlig bebyggelse.

Bilaga 4 Bostadsenkät

Allmän enkät

Hur nöjda är vi med vårat boende och ålderns betydelse

Strax över 43% av kvinnorna och strax under 39% av männen har angett att det är nöjda med sitt boende. Detta svar framkom vid frågan hur vi vill bo och det var möjligt att ge flervalssvar.

Procentsatsen nöjda boende är lägst bland yngre (fram till 26 år), högst bland medelålders boende (36 till 54 år), varifrån nöjdhetsgraden sedan återigen sjunker. En anledning varför framförallt gruppen medelålders boende är nöjda med sitt boende kan vara att boendesituationen stämmer väl överens med hur man önskar bo (cirka 56% önskar bo i villa vilket motsvarar samma procentsats som faktiskt bor i villa), och att bostadsbehovet stämmer relativt väl överens med boendets storlek (antalet boende i hushållet är relativt stort). I gruppen 27 - 54 år är även procentsatsen minst som angivit att bostadens kostnad spelar minst roll då man söker bostad. Bland åldrarna 19 - 26 är det 73% som önskar bo i villa, varav endast strax över 24% faktiskt bor i en egen villa samtidigt. Det är även åldersgruppen 16 - 26 år som anger att boendets kostnad är viktigast bland alla åldersgrupper.

I åldersgruppen över 65 år bor 56% i villa (över 66% i åldersgruppen 75 +), men endast cirka 7% vill bo på detta vis. Den mest populära boendeformen i denna åldersgrupp är seniorboende med 50% (63,64% i åldersgruppen 75+). Värd att nämna är att formen äldreboende i denna åldersgrupp med i snitt 6,5% är relativt oattraktivt. Betraktas bostadsbehovet utifrån antal rum och boende i hushållet finns en möjlig förklaring till varför villan är relativt oattraktiv i de övre åldersgrupperna (över 65+). 98% i åldern mellan 65 - 74 år bor i en- eller tvåpersonshushåll (75% i tvåpersonshushåll), men mer än 90% bor i bostäder större än två rum och kök, cirka 64% i 4 rum och kök eller större. I åldersgruppen 75+ bor cirka 91% i tvåpersonshushåll (resterande enpersonshushåll), men mer än 36% bor i bostäder med tre rum och kök, resterande i sin helhet i större bostäder. Vid frågan vad som är viktigast vid val av boende har i åldersgruppen över 65 flest svarat på att bostadens storlek är viktigast.

Trots allt har i åldersspannet över 65 år har ändå i snitt cirka 38% angivet att de är nöjda med sitt boende. Det kan finnas flera förklaringar till detta, men en möjlig slutsats kan vara att ett flertal bor i en bostad som passar deras ytbehov väl (i åldersgruppen över 65 år bor strax över 30% i en lägenhet), men att villan som många bebor (cirka 47% i åldern över 65 år) har generellt efterfrågade kvalitéer bland alla åldersgrupper. I åldrarna över 65 år angav flest vid frågan vad som var viktigast beträffande läget att bostaden ska ha tillgång till balkong och/ eller uteplats i trädgård (70%). Det är ett antagande, men vi förmodar att det främst är uteplatsen i trädgården som är eftertraktad. I samma åldersgrupp beträffande läget är starkt efterfrågade kvalitéer att boendet ska vara centralt i Skara tätort (i snitt 60% lyfte denna aspekt som viktig i åldersgruppen över 65 år) samt att det är nära till affärer och service (cirka 65% i samma åldersgrupp). Ser vi till hur folk i åldersgruppen över 65 år bor idag, så bor en majoritet (lite mer än 72% av de svarande) idag i centrala skara där man generellt kan säga att det är nära till såväl handel och service. Om man i denna åldersgrupp även upplever att det förhåller sig på detta vis bör utredas.

I de yngre åldersgrupperna finns som inledningsvis nämnd de som är minst nöjda med sitt boende (i åldersgruppen 16 - 19 anger cirka 28% att det är nöjda med sitt boende, strax under 22% i åldersgruppen 19 - 26%). I denna åldersgrupp (16 -26 år) är även de finansiella spelramarna minst när det gäller val av bostad (i åldersgruppen 16 - 19 kan 50% tänka sig betala 2500 - 4000 för sitt boende, resterande 4000 - 6000 kronor. I åldersgruppen 19 - 26 kan 54% betala mellan 4000 - 6000 kronor).

Beträffande preferenser kring boende finns det stora skillnader mellan de två yngsta åldersgrupperna, men det utbredda önskemålet att bo i villa i åldersgruppen 19 - 26 år svårt att realisera i förhållande till de finansiella ramarna de yngre åldersgrupperna har. Även i de äldre åldersgrupperna är förmågan att betala för sin bostad relativt lägre, men kostnaderna kring bostaden (många bor redan i en villa) är mer stor sannolikhet relativt lägre än för de yngre.

Skillnad mellan könen

Kommunen är medveten om att en stor mängd människor varken definierar sig som man eller kvinna. Kommunen utgår dock i bostadsförsörjningsprogrammet från de klassiska könsrollerna för att tydligt analysera skillnader mellan könen i samband med bostadsfrågor.

En stor skillnad inledningsvis är att antal svarande i enkäten med stor majoritet utgörs av kvinnor (72,61%). Denna höga siffra går inte att förklara säkert, men med 108 män som svarat på enkäten anser vi ändå att det är möjligt att jämföra enkätsvaren relativt till varandra. Den avsevärd högre siffran kan dock tydas som att det åtminstone beträffande bostadsfrågan existerar ett större engagemang bland kvinnor än män.

Fler kvinnor kan enligt enkäten betala mer för sin bostad per månad än män upp till prissegmentet 8.000 - 10.000 kronor samt segmentet mer än 10.000 kronor. Om än det är få som har svarat, så kan lite mer än 9% av männen betala mer än 10.000 kronor för sin bostad per månad, medans endast 3,36% av kvinnorna kan betala samma summa per månad. En brist i enkäten i samband med denna fråga har varit att det inte exakt framgår om man svarat för hela hushållets möjlighet att betala för sitt boende per månad, eller om man svarat enskild. Tittar man på hur mycket enpersonshushåll kan tänka sig att betala för sitt boende, så är andelen kvinnor som kan tänka sig att betala mer för sitt boende högre än hos män (strax under 67% av kvinnorna kan betala mellan 4000 - 6000 kronor per månad, kontra strax över 56% hos männen. Cirka 15,5% av kvinnorna kan betala mellan 6.000 - 8.000 kronor för sitt boende, medans 12.5% av männen kan betala samma summa). Dessa siffror kan anses vara anmärkningsvärda med hänsyn till lönesummorna uppdelat efter kön, som för kvinnor är betydligt lägre än mäns. För Skara kommun gällde 2016 att kvinnors lön i snitt var cirka 81 % av männens. 2014 låg samma värde på 83,5%, och 2010 låg värdet på 75,76% (källa SCB). Dessa siffror innebär ifall de tas för sig själv, att boende för kvinnor i kommunen är en relativt högre utgiftspost än för män.

Vid val av boendeform har betydelsen av att bostaden har rätt storlek (flervalssvar var möjligt) fått flest svar bland såväl män samt kvinnor. Bland män anger dock 52% att det är en viktig aspekt, medans närmare 62% av kvinnorna lyfter betydelsen av att bostaden ska ha rätt storlek. Större skillnader mellan könen går att finna när man betraktar betydelsen av läge och service vid val av bostad (flervalsalternativ var möjligt). 50% av kvinnorna anger att det är viktigt att bo nära natur och grönområden, medans siffran för män i denna kategori är strax under 40%. Viktigast för män i denna kategori är att boendet ska ligga i ett lugnt område. En brist i enkäten är att det inte framgår hur ordet "lugnt" definieras, dvs ifall man avser ett relativt tyst område med exempelvis lite trafik, eller ett område som inte är brottsutsatt. Trots att flest män angivit att ett lugnt område är av vikt, så har fler kvinnor angivit att denna aspekt är viktig (strax över 59 %). Viktigast för kvinnor (flervalssvar var möjligt) är att bostaden har tillgång till balkong och/ eller uteplats i trädgård (strax under 62%). Likt tidigare antar vi att det är uteplatsen i trädgården som är mest betydelsefull, men frågan behöver utredas. Bland män anger strax under 46% att tillgång till balkong eller/ och uteplats är viktig (det näst högsta värdet för män i beträffande lägets betydelse vid val av bostad). Värd att nämna är att i snitt anger strax över 15 % av männen och strax under 20% av kvinnorna att närheten till en förskola är av betydelse (I åldersgruppen 19 - 54 år värdet för män 23% och för kvinnor 31%). Statiskt större skillnader finns även när det kommer till betydelsen av att boendet ska ligga på landsbygden (cirka 20,5% av männen anger att det är viktigt kontra strax under 16% av kvinnorna),eller att boendet ska ligga centralt i Skara (strax under 44% av männen anger att det är viktigt kontra 38% av kvinnorna). Större skillnad ses även när det kommer till betydelsen av närhet till natur och grönområden där det nästan skiljer 11% mellan könen (För strax under 40% av männen är detta viktigt kontra cirka 50,5 % av kvinnorna).

Ser man till åldersspannet 16 till 64 år syns skillnader i huruvida män och kvinnor använder sig av kollektivtrafiken för att ta sig till arbetet. Med hänsyn till hur frågan kring mobilitet formar våra liv och städer anser vi att det är viktigt att belysa denna fråga och möjliga skillnader mellan könen.

8,45% av männen använder kollektivtrafiken för att ta sig till sitt arbete, medans detta värde är 10% för kvinnor. Strax över 31% av männen, och strax över 38% av kvinnorna anger att de istället cyklar eller går till jobbet är det. Detta innebär att cirka 48% av kvinnorna väljer att resa med för miljön hållbara trafikslag (buss, cykel eller gående), medans detta gäller för 39% av männen.

Siffror kring stor- och trångboddhet

Av de som svarat på enkäten bor lite mer än 16,5% i enpersonshushåll, strax över 38% i tvåpersonshushåll, lite mer än 17,5% i trepersonshushåll och resterande (cirka 27,5%) i hushåll som består av fyra eller fler personer. Majoriteten (cirka 77%) av enpersonshushållen bor i en lägenhet (hyresrätt cirka 57,5%, bostadsrätt strax under 20%) i Skara. Av de bostäder som bebos av enpersonshushållen har de flesta 2 rum och kök (cirka 51,5%) och en mindre andel 1 rum och kök (cirka 7,5%). Strax under 41% av enpersonshushållen bor i en bostad med fler än tre rum och kök (cirka 16,5% av enpersonshushållen bor i en bostad med 3 rum och kök).

I hushåll med fler än två boende är villan det vanligaste sättet att bo. 56% av tvåpersonshushållen bor i en villa, cirka 35% i lägenhet (cirka 30% i hyresrätt). Av tvåpersonshushållen bor strax över 33% i en bostad med tre rum och kök eller mindre (0,67%, eller 1 av 151 bor i ett rum och kök). Resterande (cirka 66,5%) bor i en bostad med fler än 4 rum och kök. Att nämna är att cirka 57,5% av tvåpersonshushållen utgörs av personer som är äldre än 55 år och där sannolikheten är liten att hushållet kommer att växa.

Av trepersonshushållen bor cirka 58,7% i en villa, och strax över 81% har tillgång till 4 rum och kök eller mer (cirka 28,5% bor i ett hushåll med 4 rum och kök). Knappt under 13% bor i en lägenhet med 3 rum och kök, och strax under 5% bor i en lägenhet med mindre än 2 rum och kök.

Hushåll med fyra eller fler personer bor i störst utsträckning i villor (cirka 72,5%). Omkring 78% av dessa hushåll har tillgång till fem rum och kök eller mer, men enkäten lämnar tyvärr ingen information om ifall hushållet utgörs av 6 personer som delar på fem rum och kök. 22% av hushållen med fyra eller fler personer bor i en bostad med fyra rum och kök, strax över 4,5 % (4,59% vilket innebär 5 stycken personer av de svarande) bor i ett hushåll med tre rum och kök. Viktigt att tänka är att vi inte vet om dessa 4,5% som svarat bor i ett och samma hushåll, utan att av de fem som svarat alla bor i var sitt hushåll.

Villan och lägenheten - Mest populärt och sen?

Strax över 54% och således flest av de svarande bor i en villa , vilket även är den bostadsform man helst önskar att bo i (strax över 46,29% önskar bo i en villa). Med 34% bor näst flest i lägenhet (strax under 26,5% av dessa bor i en hyresrätt). Även den näst mest populära bostadsformen är med 22,5% lägenheten i form av hyresrätt. Strax över 18,5% angav att de skulle vilja bo i en lägenhet i form av en bostadsrätt. (Då flervalssvar var möjliga är det svårt att bestämma hur många av de som kan tänka sig bo i en lägenhet svarat på att de såväl kan tänka sig att bo i en hyresrätt eller bostadsrätt).

Av de som bor i den mest populära bostadsformen (Villa) angav endast strax över 54% att de var nöjda med sitt boende. Mindre än hälften (Strax över 49%) av dessa angav att de vill bo i villa (endast då med hänsyn till att i den bästa av världar så skulle antalet boende i villa stämma överens med hur man vill bo) . Näst mest attraktiv boendeform för de som bor i villa är att bo i radhus i form av bostadsrätt (strax under 17,5%. Strax över 10% angav att de skulle vilja bo i ett radhus i form av hyresrätt). Därefter följer med strax över 16% lägenheten i form av bostadsrätt (lägenheten i form av hyresrätt följer med strax över 14,5%). Nästan 11% av de som angav att de bor i villa skulle vilja bo i seniorboende. Av de som idag bor i villa är betalningsförmågan bäst bland de olika boendeformerna. Strax under 32% kan tänka sig att betala mellan 6 - 8 000 kronor, knappt över 25% kan över 8 000 kronor för sitt boende (som nämnd tidigare är det inte säkert ifall det rör sig om hushållets totala förmåga att betala för sin bostad eller om det rör sig om den enskild svarande).

Tar vi och tittar på lägenheten som 34% av de svarande bor i anger cirka 27,5% att det är nöjda med sin bostad om det handlar om en bostadsrätt. Samma värde för lägenheten i form hyresrätt är cirka 23%. Helst vill man bo i villa (Detta anger strax över 48% av de som bor i en bostadsrätt och strax över 41% av de som bor i hyresrätt). Näst mest attraktiv boendeform efter villan för de som bor i bostadsrätt är lägenheten i form av bostadsrätt(31%), följd av radhuset i samma ägandeform (strax över 24%). För de som bor i en lägenhet till hyres är även här Villan den mest eftertraktade bostadsformen, dock med ett lägre värde (strax över 41% angav att de skulle vilja bo i villa). Näst mest eftertraktade boendeform är den man redan bebor idag (lägenhet hyresrätt), följd av radhuset i form av hyresrätt (cirka 33,5%. Strax över 23% angav att de skulle vilja bo i ett radhus i form av bostadsrätt). Betalningsförmågan hos de som bor i lägenhet jämfört med de som bor i villa är sämre. Av de som bor i en lägenhet i form av hyresrätt kan endast 20% tänka sig att betala mellan 6 - 8 000 kronor för sin bostad (Samma värde för Villaboende var cirka 31%). En majoritet av de som hyr sin lägenhet kan betala mellan 4 - 6 000 kronor (36%) och 2 500 - 4000 kronor (36%). Av de som äger sin lägenhet kan 32% betala 6- 8000 kronor, vilket är närmast samma värde som för de som bor i villa.

Skillnaden gentemot dem som bor i villa eller lägenheten i form av hyresrätt är avsevärd är att andelen av de som kan tänka sig betala mellan 4 - 6000 kronor per månad med 53% är relativt hög.

Apropås radhus

Radhus är den bostadsform där det råder störst diskrepans mellan faktiskt antal boende och de som skulle kunna tänka sig att bo i radhus. Strax över 5% av de svarande totalt sedd bor i ett radhus (varav endast 0,25% i form av hyresrätt), men omkring 19% av de svarande (vilket motsvarar 75 personer) totalt sett angav att de skulle kunna tänka sig att bo i ett radhus. Som i majoriteten av frågorna var flervalssvar möjligt, men strax över 43% av 2 personshushållen angav att de skulle vilja bo i ett radhus (43, 28 i form av hyresrätt. Strax över 42,5% i form av bostadsrätt). Att nämna är att även andra bostadsformer är än mer populära, men siffrorna är med hänsyn till antalet som faktiskt bor i radhus extraordinära. Mest populärt är radhuset i ålderskategorin 36 - 54 år (strax över 38,5% . I denna ålderskategori är villan den mest eftertraktade boendeform med strax över 45,5%). Även i ålderskategorin 55 - 64 år utgör lite mer än 25% av de svarande som kan tänka sig bebo radhus.

Detta är intressant då såväl de som idag bebor en villa är i stånd att betala relativt mycket för sitt boende (mer än 26% kan betala 8 000 kronor eller mer för sitt boende), och även de i åldrarna från 36 - 64 år är kapabla att betala relativt mycket för sitt boende (strax över 31% av de i åldern 36 - 54 kan tänka sig att betala 8 000 kronor eller mer för sitt boende. Lite mer än 41% av de i åldern mellan 55 - 64 kan tänka sig betala 6 000 kronor eller mer för sitt boende)

Apropås seniorboende 55+

Seniorboende är den bostadsform där det råder näst störst diskrepans mellan faktiskt antal boende och de som önskar bo i ett seniorboende 55+. Ingen av de svarande angav att de bor i ett seniorboende, samtidigt som strax över 11,5% (46 stycken) angav att de skulle vilja bo i ett seniorboende. Denna siffra är i förhållande till trygghetsboende (strax över 3% av de svarande angav att de skulle vilja bo i ett trygghetsboende) och äldreboende (strax över 1% av de svarande angav att de vill bo i ett äldreboende) en relativt hög siffra, framförallt med hänsyn till att ingen av de svarande bor i ett sådant seniorboende. Anledningen kan vara så enkel att inga sådana seniorboende som efterfrågas finns inom kommunen. Mest betydelsefullt för de som vill bo i ett seniorboende är att bostaden har rätt storlek (73% av de svarande. Flervalssvar var möjligt), följd av att det ska vara billigt (knappt under 58%) och att det ska vara en hyresrätt (strax över 42%. Strax under 18% anger att det ska vara en bostadsrätt). Beträffande läge och service (flervalssvar var möjligt) är det viktigaste att bostaden har tillgång till balkong och/ eller uteplats (strax under 78%). Även närheten till service och affärer (strax under 77%), att det är centralt i Skara (strax under 54%) och att det är nära till kommunikationer och bussförbindelse (nästan 44,5%) lyfts som viktiga aspekter. Merparten av de som kan tänka sig bo i ett seniorboende bor idag i villa (50%, vilket motsvarar 23 svarande).

Nästan 11% bor i radhus i form av bostadsrätt, och nästan 35% i en hyreslägenhet. Av de som kan tänka sig bo på seniorboende anger närmare 31% att de kan betala 8 000 kronor eller mer per månad för sitt boende. Över hälften (strax under 54%) anger att de kan tänka sig betala mellan 4 - 6000 kronor för sitt boende per månad.

Göra två bostäder av en?

28 personer (cirka 7,5% av de svarande) angav att de skulle vara intresserade av rådgivning för att se om det går att bygga om och hyra ut en del av sin bostad som separat lägenhet. Endast en person (vilket innebär strax över 3,5%) av de 28 bor inte i Skara kommun, nästintill 68% i centrala Skara och 25% på landet. Av de som svarat ja bor över 53,5% i villa. De som är positiva till rådgivningen bor bland annat i hushåll med relativt många boende, men närmare 64% bor i bostäder med fler än 5 rum och kök.

12%, d.v.s. 44 personer angav att de inte vet om de vara intresserade av rådgivning i ämnet.

Företagarenkät

46 av cirka 600 tillfrågade företagare svarade på enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på strax över 7,5%. Störst andel svarande är verksam inom byggbranschen (12 svarande vilket motsvarar cirka 27% av de svarande). Strax över 95,5% av de svarande är idag verksamma i Skara, och av dessa är strax under 71% bosatta i Skara. I samband med enkäten gavs möjligheten att ge fritextsvar på ett flertal punkter, och i likhet med den allmänna enkäten gavs ett stort antal svar. Svaren kommer dock att utredas vidare i ett senare skede och kommer inte att bli föremål för analys nu.

Tapp av arbetskraft på grund av boende

Företagarna fick frågan ifall de tappat arbetskraft på grund av att boende saknades. 56% angav att detta inte varit något problem, cirka 19,5% angav att de inte visste om detta varit något problem. Det vill säga att för nästan 25% av företagarna har bostadssituationen inneburit problem för deras företag. Det som då har saknats har främst varit större lägenheter (4 stycken angav att det saknades) samt mindre sådana (2 stycken angav att detta sakandes).

Företagande och bostadsbyggande

Med hänsyn till att flest svarande går att återfinna inom byggbranschen är det inte förvånansvärd att många anger att vi borde satsa mer på bostäder med hänsyn till svarandes verksamhet. Flest anger att kommunen borde satsa på bostäder i centrala Skara (nästan 49%), följd av Varnhem (cirka 7%), bostäder i enskilt läge (cirka 7%), samt bostäder i Axvall och Eggby (vardera cirka 5%)

Bilaga 5 Ordlista

Boendestöd

Boendestöd är ett bistånd i form av stöd i den dagliga livsföringen, riktat till exempel personer med funktionsnedsättning eller missbruksproblem. Boendestödet anpassas till den enskildes behov av och möjligheter att utveckla ett normalt vardagsliv.

Bostadsbrist

Ett underskott på bostäder innebär inte alltid att det finns bostadssociala problem såsom trångboddhet eller omfattande andrahandsuthyrning som utbrett fenomen, men det är inte ovanligt att så är fallet inom vissa kategorier av bostadssökande. Underskott på bostäder kan innebära att det i kommunen finns en dynamisk ekonomi, där ökade inkomster leder till en ökad efterfrågan på bostäder. Att en kommun uppger underskott på bostäder innebär i många fall att det är svårt att flytta till, eller inom kommunen. Bostadsbrist kan enkelt uttryck vara utifrån behov - vilket innebär mer eller mindre sociala problem som behöver lösas med en adekvat bostad - eller utifrån marknaden - vilket innebär att bostadsbristen handlar om att marknaden inte erbjuder något som människor vill flytta till. I det senare fallet har de som funderar på att flytta dock en rimlig bostadssituation med få eller inga sociala problem så som t.ex. trångboddhet.

Detaljplan/detaljplanering

Inom kommunen kan användningen av mark- och vattenområden samt bebyggelse och byggnadsverk regleras med detaljplaner. Den bedömning som görs i en detaljplan ger ramarna för prövningen av framtida bygglovsärenden. Därmed blir lovhanteringen enklare.

Fördjupad översiktsplan

Är en översiktsplan för ett begränsat geografiskt område. Den fördjupade översiktsplanen är på så sätt ett förtydligande av den kommuntäckande översiktsplanen, men har samma funktion som översiktsplanen på så sätt att den inte är bindande men vägledande.

Förhandsbesked

Den som planerar att utföra en bygglovspliktig åtgärd kan ansöka om ett förhandsbesked innan ansökan om bygglov görs. Ett förhandsbesked anger om en viss åtgärd kan tillåtas på en viss plats eller inte. Prövningen görs utifrån plan- och bygglagens bestämmelser. Förhandsbesked är ett eget, från bygglovsansökan fristående, ärende och ska lämnas av byggnadsnämnden när någon begär det. Det är vanligast att söka förhandsbesked när man vill uppföra en byggnad på en obebyggd tomt utanför detaljplanelagt område. Om man vill stycka av mark till en ny fastighet behöver man först få ett positivt förhandsbesked av byggnadsnämnden för att lantmäteriet ska kunna stycka av en fastighet.

Förtätning

Att bygga inom redan bebyggda stadsdelar, t.ex. genom att en öppen plats, parkeringsplats eller grönyta tas i anspråk för ny byggnation innebär att staden förtätas. Fördelen är att underlag för kommunal service och handel ökar när det bor fler människor på liten yta. Risken med förtätning är att platsen eller staden förlorar kvaliteter som den öppna ytan för med sig, som t.ex. rekreation och ekosystemtjänster. Utmaningen ligger i att förtäta på ett sätt som främjar platsens kvaliteter och samtidigt ökar dess täthet. Förtätning kan även innebära att en befintlig byggnad byggs på eller rivs för att göra plats för en större sådan.

Korttidsboende

En form av kommunalt boende enligt särskilt beslut enligt socialtjänstlagen för dem som t.ex. har oklart vårdbehov efter sjukhusvistelse, sviktande hemsituation, vård i livets slut eller så kallad växelvård (som innebär att du vistas växelvis i din egen bostad och växelvis på korttidsenheten).

LSS

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ger personer med funktionsnedsättning möjlighet att leva som alla andra. För att du ska ha rätt till stöd enligt LSS ska du ingå i någon av de tre personkretsar som finns i lagen.

Plan- och bygglagen (PBL)

I plan- och bygglagen (SFS 2010:900) finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande.

Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden.

Planmonopol

Innebär att kommunen avgör vilken mark som ska planläggas och för vilket ändamål. Planmonopolet infördes stegvis genom förändringar i byggnadslagstiftningen från tidigt 1900-tal fram till 1960-talet.

Samlad bebyggelse

En samling av minst 10-20 en- eller tvåbostadshus i område utanför detaljplan enligt definitionen i tidigare gällande plan- och bygglagen. Idag har begreppet juridiskt ersatts av sammanhållen bebyggelse men syftar då på en samling av ca tre bostadshus utom detaljplanerat område.

Seniorboende (55+-boende)

Ordinärt boende som riktar sig till personer som är 55 år eller äldre, ofta med hög tillgänglighet. Finns som både hyres- och bostadsrätter.

Skara

Syftar på tätorten Skara, centralorten i kommunen.

Skara kommun

Syftar på hela kommunens geografiska område.

Särskilt boende (SÄBO)

Boende för personer med omfattande behov av vård och omsorg och kräver ett biståndsbeslut från kommunen. Består av lägenheter i grupp med gemensamma utrymmen som kök och vardagsrum. Boende finns med olika inriktningar utifrån brukarnas behov, till exempel särskild inriktning för personer med demenssjukdom.

Trygghetsboende

Ordinärt boende med hög tillgänglighet för personer som är 70 år eller äldre. För de boende finns personal och gemensamma utrymmen i syfte att skapa gemenskap och trygghet.

Trångboddhet

Enligt Boverkets definition ska samtliga hushållsmedlemmar (inklusive barn) ha eget sovrum, förutom makar och partners som ska dela. Dessutom ska det finnas ett kök och ett vardagsrum. Om inte detta uppfylls är hushållet trångbott.

Äldreboende

Äldreboende är en vardaglig benämning på ett särskilt behovsprövat boende (SÄBO), oftast för äldre personer som inte klarar av att bo kvar hemma.

Översiktsplan

Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen ska spegla den politiska majoritetens uppfattning och bör bygga på sammanställningar och analyser av viktiga förutsättningar såsom övergripande mål, förändringar och trender i omvärlden, fysisk struktur och allmänna intressen. Översiktsplanen är inte bindande men ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Översiktsplanen har en central roll i kommunernas arbete att formulera strategier för en långsiktigt hållbar utveckling. Den beslutas av kommunfullmäktige.