Utställning 7 september - 7 december 2024 Gamla Biblioteket och Veterinärmuseet

Utställningen Clas Bjerkander, Västergötlands Linné tar dig med till 1700-talets Sverige, en tid av intellektuellt uppvaknande och vetenskapliga framsteg. I centrum står Clas Bjerkander, präst, vetenskapsman och Linnélärjunge, vars detaljerade dagböcker och omfattande anteckningar ger oss en unik inblick i vardags- livet och tankevärlden under denna spännande tidsepok.

Utställningen presenterar

Handskrivna dokument av Clas Bjerkander, inklusive utdrag ur hans dagböcker (1767, 1782 och 1784) och otryckta anteckningar om Kinnekulle. Material från Svenska Topografiska Sällskapet i Skara, som belyser kartläggningen och beskrivningen av Sverige under 1700-talet. En tryckt broschyr och affischer baserade på utställningens material.

Utställningen belyser:

• Clas Bjerkanders roll som präst, vetenskapsman och naturforskare.
• Den vetenskapliga och kulturella kontexten under Upplysningstiden.
• Bjerkanders observationer av natur, väder och klimat, inklusive effekterna av vulkanutbrott på Island på 1780-talet.
• Bjerkanders bidrag till Kungliga Vetenskapsakademien (KVA).
• Kinnekulles unika natur- och kulturhistoria.

1700-Talets lärda Skara

1700-talet medförde för Skara en ny storhetstid – den första hade infallit under medeltiden. Efter ett par sekler av relativ obemärkthet upplevde staden under 1700-talet en utveckling av det lärda och intellektuella livet, som gjorde den till ett av landets livaktigaste och mest fruktbara provinsiella kulturcentra. För lärd bildning intog Skara mot århundradets slut en rangplats näst efter huvudstaden och universitetsstäderna Uppsala, Åbo och Lund. Grundvalen för denna uppblomstring var dess egenskap av stifts- och gymnasiestad i en välbefolkad jordbruksbygd. Biskopssäte hade ju staden varit från tidig medeltid, stiftet var landets äldsta. Som stiftsstad fick Skara också med självfallen rätt sitt gymnasium 1641, under det svenska gymnasie- grundandets första skede.

Biskop Jesper Swedberg

Uppsalaprofessorn Jesper Swedberg (1653-1735) var känd som framstående en universitetsman, religiös diktare och författare. Med honom börjar en ny epok i Skaras kulturliv. Som biskop i Skara åren 1702–1735 gjorde han stora insatser och grundade också ett boktryckeri och ordnade med bibliotekets iståndsättning.

Som en inledning till den nya epoken i stadens historia står det stora tal som Swedberg höll vid den nya skolbyggnadens invigning den 20 september 1722. Hans idé var att undervisning borde ske på svenska i stället för som traditionellt på latin och grekiska. Biskopen hade också starka sociala intressen av den tillämpade naturvetenskapen nämligen medicinalväsendet. Swedberg var också mannen bakom 1690-talets bibelkommission. Under 1700-talets första decennier var de läroböcker som användes urmodiga. Swedberg understödde idén att till ett lågt pris trycka nya läroböcker åt gymnasieungdomen samt andre nödige böcker. Några av hans böcker har använts som handböcker för undervisning i gymnasieskolan.

Skara Gymnasium: från Swedberg till Hof

Efter Jesper Swedberg var det Sven Hof som trädde fram som en dominerande person i stadens kulturliv. *

Sven Hof (1703-1786), var prästson från Levene, utbildad i Uppsala (1731), med huvudinriktning på naturvetenskapen, främst geologi och botanik. Han var också känd som språkforskare. Sedan 1738 undervisade Sven Hof i Skara gymnasium som lektor. Hof fortsatte Swedbergs initiativ inom gym- nasieutbildningen med svenska som under- visningsspråk. Han var känd som en excep- tionellt begåvad pedagog särskilt inom fysik, matematik, naturhistoria och musik. Han skapade ett naturhistoriskt kabinett som blev en del av Skaras bibliotek med stora samling- ar av herbarier, mineraler, kartor, snäckor, zoologiska utställningar och mynt (samling- arna är senare utsålda). Efter hans död fick biblioteket i Skara 551 volymer som gåva. År 1773 återkom Peter Hernquist till Skara och en ny epok inleddes i Skaras kulturliv.

* H. Sandblad. 1700-talets lärda Skara. Ur Skara II.

Naturvetenskapens genombrott: Från Sven Hof till Linneanen Peter Hernquist

Peter Hernquist, född 1726 i Härlunda socken utanför Skara. Efter fem års gymnasiestudier inskrevs vid universitetet den 7 september 1750. Hans initiala vistelse vid universitetet blev dock avbruten, och han återvände till hembygden. Hösten 1753 återvänder Hernquist till Uppsala, där han stannade till året därpå. Efter ytterligare ett uppehåll beger han sig tillbaka till Uppsala senast våren 1756. Denna gång fullföljde han sina studier vid filosofiska fakulteten. Under Linnés vägledning omfattade hans studier naturhistoria och medicin.

Peter Hernquists namn och insats är förknippade framför allt med veterinärinrättningen. Han satte inte sin prägel på allting i stadens intellektuella liv Fullbordade Skaras rykte som lärdomsstad och vetenskaplig plantskola

Hernquist återvände till sin Skara vid 47 års ålder. Med ojämförligt mest omfattande studier och erfarenheter som någon Skaralektor dittills haft.

• I Uppsala hade han i åratal ägnat sig åt naturhistoria och medicin hos Linné.
• På Linnés rekommendation sänts han till Frankrike för att lära sig veterinärmedicin, ett fack som var föga odlat i Sverige och blivit aktuellt genom epizootier i landet.
• Vistades tre år i Paris, vid sidan av veterinärmedicinen studerade han humanmedicin med klinisk arbete på stora sjukhus och all slags naturvetenskap, i synnerhet botanik.

Källor:
* Henrik Sandblad. ”Linneanen Peter Hernquist, medicinen och upplysningsfilosofen”.
** Henrik Sandblad ”1700-talets lärda Skara”.

Clas Bjerkander: student till Carl von Linné

Clas Bjerkander, en av Linnés lovande elever inom botaniken, gjorde betydande bidrag till beskrivningen av Sveriges flora.

Som hiorten ibland djur sitt stolta hufvud reser, Och eken ibland trän och vidjebusken gleser, Sin topp och grenar vidt och högt upphäfver: SåKin’kulle i vårt land mig tyckes ypperst stå.

Ur Clas Bjerkanders Tal om Kinnekulle, Skara, 1758

Den 10 juni 1758 står Clas Bjerkander framme i den stora, festligt smyckade salen i Skara Katedralskola.

Där ska han hålla sin oration: hundraåttiotvå strofer om Kinnekulle.

Orationer hade hållits sedan gymnasiet grundades på 1640-talet och säkert innan dess i Skara katedralskola som funnit sedan 1200-talet.

Av dem som skulle resa till akademien för att bli inskrivna som studenter fick en uppgift att hålla ett avskedstal. Det var mycket högtidligt…

Kerstin Ekman: Då var allt levande och lustigt. Om Clas Bjerkander.

Clas Bjerkander (1735-1795) var bondson från Stora Timmerbacka i Bjärka. Efter studier vid Skara gymnasium inskrevs han 1758 som student vid Uppsala universitet under den framstående botanikern Carl von Linné (ett läsår). Efter Uppsala verkade Bjerkander som huspredikant på Hjelmsäter på Kinnekulle.

Därefter innehade han tjänster som komminister iHolmestad och Götene prebendepastorat. En gång vistades Bjerkander hos Carl Gustav Tessin på Läckö slott och på Hällekis. Det var ett möte av största vikt eftersom riksrådet greve Tessin var mycket känd och ledande framförallt i den intellektuella akademins kretsen.

Bjerkander bodde många år i Kinnekulleområdet och till sist i Grev- bäck vid Vättern. Kyrkoherde, vetenskapsman (botaniker, entololog, naturve- tenskapsman). Sina viktigaste vetenskapliga skrifter publicerade han i Kungliga Akademins handlingar (KVAH). Bjerkander blev ledamot i Vetenskapsakademin 1778.

I samband med att Svenska Topografiska sällskapet grundades i Skara, var Bjerkander inbjuden att bli ledamot i föreningen. I protokollet från det konsti- tuerande sammanträdet den 13 september 1769 står hans namn på första raden.