Hindsberg

Hindsberg är en avlång stadsdel som i öster tar sin början i stadens äldre bebyggelse. I den mest östra delen, mellan Sven Hofsgatan och Sankt Sigfridsgatan, hittar vi flera fina exempel på gammal sekelskiftesbebyggelse och värdefulla och påhittiga uthus – ofta sammanbyggda över fastighetsgräns. Detta triangelformade område kallas för trekanten, sedan det köptes av Skara arbetarförening 1881 för att möjliggöra för arbetare att bygga egna hus. Norr om trekanten, i kvarteret Kajan, finns ett antal fina småhus som till stor del uppförts utifrån typritningar från HSB:s egnahemsavdelning i Stockholm.

Västerut byter stadsdelen karaktär och mellan Sankt Sigfridsgatan och Stenkilsgatan – inkluderande även Stenkilsgatans västra sida – fortsätter de mindre flerbostadshusen från Sankt Anne äng, som ligger söder om Hindsberg. Av dessa är Stenkilsgatan 15 från 1949 och Frejagatan 16 från 1947 särskilt värda att nämna för sina karaktäristiska utföranden och detaljkvalitet.

Modernism i väster

Mellan Stenkilsgatan och Garvaregatan tar rekordårens modernistiska byggande vid, med ett och annat äldre undantag. Däribland på Garvaregatan 16 där bostadshuset till gården Hindsberg som gett stadsdelen sitt namn (även kallad ”Villa Hindsberg”). Området liknar på flera sätt många villabostadsområden från 1960-talet. Och många av husen är kataloghus från olika småhustillverkare som Gullringshus, Götene träindustri, Fogelfors bruk och Svenska trähus.

Men söder om Hovslagaregatan finner vi ett ovanligt stort sammanhängande område med kedjehus byggda 1966-1968 av Skaby AB med ägarna Lars-Erik Harder och Sven Janson, vilka även upprättat ritningarna till husen. Skaby hade tidigare byggt några liknande hus vid Dustraregatan i Gällkvist.

Idag är många detaljer och kulörer förstås ändrade, men genom att hustypen utgör nästan fem kvarter och drygt 40 hus bildar de ändå en sammanhållen karaktär och en uppmaning till finn-fem-fel om man vill leta ursprungliga karaktärsdrag.

Längst västerut, omkring de många hantverksskråna vid Kammakargatan, Muraregatan, Krukmakaregatan, Hattmakaregatan och Timmermansgatan, utgörs stommen av ordinära villor från 1960- och 1970-talet, de allra flesta med tegelfasader, men bland lugnet finns en och annan uppstickare.

Bungalow och betongelement

Här finns några hus i så kallad bungalowstil med mörkt tegel, låglutande tak och stora takutsprång. Här finns också Krukmakaregatan 7 och Timmermansgatan 10 byggda med stående lättbetongplank (som påminner om sandwichelement men är det inte). Detta ger fasaderna ett speciellt utseende med synliga fogar; två lokalhistoriskt intressanta byggnader. Även Garvaregatan 4 och 6 från 1967-1968 har samma lösning och speciella fasader. Vidare noterar jag gärna Timmermansgatan 25 för gavelrösten i skiffer; en i flera avseenden ordinär 1970-talsvilla med ovanliga detaljer. Notera också hur oljekrisen i början av 1970-talet succesivt gjorde källare överflödiga, när direktverkande el ersatte oljeuppvärmning med tank i källaren.

Och så var det den svarta lådan på Timmermansgatan 35 från 2022. Konsekvent och kvalitativ arkitektur av arkitekt Hampus Rendmar, som med framtida respekt för uttrycket kan bli en värdefull särling i det västra hörnet av Hindsberg. Och om du tycker att huset verkar enkelt och tråkigt mot gatan, så beror det bara på att det är den publika sidan. Baksidan är den privata sidan och utgörs av en halvt inramad innergård, omfamnad av byggnadens östra respektive västra del. Den svarta nykomlingen ersätter ett bostadshus som revs efter en tragisk brand 2013.

Värt att värna

I Hindsberg bör man som fastighetsägare tänka på olika saker beroende på var i stadsdelen man har sitt hus. Byggnaderna i den östra delen kräver sin byggnadsvård, omsorg om trädetaljer, smäckra fönster och förståelse för det specifika husets historia. Och glöm inte att underhållsmåla och hålla uthusen i skick! Längre västerut handlar omsorgen om bebyggelsen mer om att notera och bevara detaljer och material som de olika husen har begåvats med. Framför allt är tegelfasader mycket karaktäristiskt för området. Var också försiktig med att ljusa upp och byta ut fasader i ett murrigt, varmt och jordfärgat 1970-tal. Hus som på det sättet uppdateras till 2000-tal tappar fotfästet i rekordårens och oljekrisens mylla.

Karta