Sankt Anne äng

Den dominerande delen av S:t Anne äng började bebyggas på 1930- och 1940-talen. I de äldsta husen syns att övergången mellan det klassicistiska 1920-talet och 1930-talets funktionalism (modernism) skedde stegvis. Utsmyckningar och kolonner har fått göra avtryck i de annars enkla formerna och släta fasaderna – där putsen fortfarande är kvar. En fin och välbevarad 1930-talsvilla där 1920-talet fortfarande sätter avtryck är S:t Eriksgatan 6.

De mindre flerbostadshusen i två och en halv våningar dominerar stadsdelen och skapar en karaktäristisk skala. För övrigt är det mera brokigt eftersom bebyggelsen har renoverats och byggts om på många olika sätt genom åren. Redan på 1980-talet hade den en gång lätta och eleganta karaktären förbytts i tunga tilläggsisoleringar och trä- eller tegelfasader som stämmer illa med byggnadernas ursprungliga putsfasader. Ett kännetecken på ett stort antal byggnader i stadsdelen är dock att takfotsfrisen tillåts fortsätta in på gavlarna. Något som faktiskt ofta har fått vara kvar, trots väldigt genomgripande fasadombyggnader.

Vill du få en uppfattning om hur det kan ha sett ut från början får du titta på Hindsbogatan 39-41, som har renoverats och underhållits med hänsyn till hur det en gång byggdes. Här finns många fina detaljer som entrédörrarna, matchande fransk balkong med smidesräcke och profilerad takfot. Byggnaderna intill framstår vid en jämförelse som tidsvilsna med tunga entrétak och tilläggsisolerade träfasader med locklist. Hur gamla är de egentligen? Vilken tid kommer de ifrån? Vad är det de berättar? Ovarsamma renoveringar gör byggnaderna mer anonyma och sätter färre avtryck hos oss som betraktare.

S:t Anne äng omgärdas av de större genomfartsgatorna Hindsbogatan i norr, Sven Hofsgatan i öster och Skaraborgsgatan i söder. Det gör gatorna inne i stadsdelen lugna och ganska stillsamma. 1960-talsbebyggelsen i kvarteret Hermod hade ursprungligen kontrasterande kulörer i olika varianter. Sedan 1990-talet får husen nöja sig med tegelimiterande fasadsten i gult och orange. Tyvärr gör det inte kvarteret piggare, men den tidstypiska grupperingen omkring gröna innergårdar är alltjämt en kvalitet för boende och besökande – helt i trafiksepareringens anda.

Marumsparken

Längst i söder finns kvarteret Gräshoppan som bildar ett eget stadsrum omkring Marumsparken. En liten kil i övergången mellan S:t Anne äng och Oxbacken. Tomterna har styckats av omkring en liten park, som också fungerar som infart till byggnadernas baksidor. De olika gårdshusen i såväl trä som tegel ger en säregen variation och förtjänar att lyftas fram. Ett och annat plank skymmer tyvärr sikten och skapar barriärer inom kvarteret.

Området bebyggdes under 1900-talets två första decennier och är därmed stadsdelens äldsta område. Många av byggnaderna är kraftigt förändrade sedan de byggdes men Vinkölsgatan 2A förtjänar att lyftas fram för trapphusets speciella plåtklädda kupolliknande tak, fina fönster och smidesräcken. Utöver kvarterets mer traditionella sekelskiftesvillor (med ursprungligen två lägenheter per byggnad) finns tre större flerbostadshus i två våningar (med ursprungligen åtta små lägenheter per byggnad) som började byggas 1917. Dessa tre utgör en slags föregångare till de flerbostadshus som senare byggdes utmed Sven Hofsgatan. Byggare var Skara Bostads Aktiebolag som med en filantropisk utgångspunkt upplät lägenheter med rimlig hyra till bland annat skomakare, skräddare, magasinskarl, lokförare och grovarbetare. Längst i väster, närmast rondellen som delar upp Skaraborgsgatan och Vallgatan, ligger en mexitegelvilla från 1973. Helt klart en av stadsdelens nyaste byggnader.

Värt att värna

S:t Anne äng är de små flerbostadshusens stadsdel, där tvåvåningshusen dominerar. Självklart med hänsyn till kvarterens olikheter, bör denna skala respekteras och vara utgångspunkt för nybyggnader och tillbyggnader. För den befintliga bebyggelsen gäller att ta vara på de särdrag som finns som karaktäriserar framförallt 1920- och 1930-talets bebyggelse.

När det är dags för fasadbyte är putsfasader att föredra, en tilläggsisolering kan mildras om fönstren flyttas ut i fasadliv och bättre och mer tidstypiska fasadkulörer gör stor skillnad för helhetsintrycket. Ta vara på de lätta entrétaken och balkongerna som ännu är kvar, och låt dem vara förebild för nya. Stadsdelens 1950-talshus behöver förstås sin egen hantering, där de fina tegelfasaderna är mest karaktäristiska. S:t Anne äng behöver låta byggnaderna berätta mer om vilken tid de kommer ifrån, så får stadsdelen blomma ut!

Karta