Vattentjänstplan

Innehållsförteckning

Ordlista

Allmän VA-anläggning är en anläggning för vatten eller avlopp som kommunen äger eller har rättsligt bestämmande över och som har anordnats för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV). De samlade VA-anläggningarna (för produktion, distribution och omhändertagande) inom en kommuns gränser, för vilka en kommun är huvudman, benämns ”den allmänna VA-anläggningen”. En allmän VA-anläggning kan även benämnas kommunal VA-anläggning.

Allmän VA-försörjning avser VA-försörjning inom allmänt verksamhetsområde för VA. Allmän VA-försörjning kan även benämnas kommunal VA-försörjning.

Avloppsvatten är samlingsnamn för spillvatten och dagvatten från detaljplanerat område.

Avtalsanslutning innebär att ett eller flera hushåll är anslutna till allmänt vatten och/eller avlopp och har ett avtal som styr nyttjandet av tillhandahållna VA-tjänster. Hushåll med avtalsanslutning ligger inte inom verksamhetsområde för allmänt VA.

Dagvatten är ytligt avrinnande regnvatten och smältvatten.

Detaljplan, i en detaljplan bestämmer kommunen hur mark och vatten ska användas inom ett visst område.

Enskild VA-anläggning är en anläggning eller annan anordning för vatten eller avlopp som kommunen inte äger. Enskilda anläggningar kan finnas för ett hushåll, för flera hushåll tillsammans eller för samfälligheter och föreningar.

Enskild VA-försörjning avser VA-försörjning utanför allmänt verksamhetsområde för VA.

Gemensamhetsanläggning är en enskild VA-anläggning som inrättats för två eller flera hushåll/fastigheter gemensamt.

Huvudman är den som äger en VA-anläggning.

LIS-område är ett område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen.

Kommunalt VA-område används i vattentjänstplanen som begrepp på ett område i som ligger inom verksamhetsområde för allmän VA-försörjning och där Skara Energi är huvudman för vatten- och avloppsförsörjning.

Recipient är en sjö eller ett vattendrag som får motta dagvatten, bräddvatten och renat avloppsvatten.

Spillvatten är vatten från hushåll (toalett, bad/dusch, disk och tvätt) och andra verksamheter (industrier, biltvättar och dylikt).

Statusklassning av vattenförekomster innebär att tillståndet i vattenförekomsten bedömts utifrån kriterier och gränsvärden som fastlagts i vattendirektivet. För

grundvattenförekomster bedöms kemisk och kvantitativ status (vattentillgång) och för ytvattenförekomster bedöms kemisk och ekologisk status. Målet är att vattenförekomsterna ska uppnå ”god status” i samtliga avseenden.

Strategiskt område pekas ut av kommunen i översiktsplanen. Dessa områden är inte aktuella för ombyggnad eller ändrad användning i nuläget, men är med hänsyn till deras läge och relation till omgivningen intressanta för tätorternas framtid och i delar även viktiga för att nå de övergripande mål kommunen har satt.

VA är ett samlingsnamn för vatten och avlopp.

Vattenförekomst är, enligt vattenförvaltningsförordningen för vatten, den minsta enheten för beskrivning och bedömning av vatten. Grundvattenförekomster är grundvattenmagasin där det idag tas ut vatten till fler än 50 personer eller där det bedöms vara möjligt att ta ut mer än 10 m3/d. Ytvattenförekomster är sjöar med en yta större än 0,5 km2 eller vattendrag som har ett tillrinningsområde större än 10 km2. Vattenförekomster presenteras i den nationella databasen VISS, Vatteninformationssystem Sverige (https://viss.lansstyrelsen.se/). I databasen finns uppgifter om bland annat statusklassificeringar, miljökvalitetsnormer, riskbedömningar och bedömningar av vattenmiljöproblem.

Verksamhetsområde är ett av kommunfullmäktige fastställt geografiskt definierat område, inom vilket kommunen är huvudman för vatten- och/eller avloppsförsörjning. Inom verksamhetsområdet gäller kommunal VA-taxa.

VA-planområden används i vattentjänstplanen som gemensamt begrepp för de områden med sammanhållen bebyggelse som identifierats i arbetet med vattentjänstplanen. Ett VA-planområde kan gälla för vatten, spillvatten eller dagvatten. VA-planområden delas in i fyra olika typer av områden enligt nedan:

• Enskilt VA är ett område som har enskild VA-försörjning med godtagbart omhändertagande av avloppsvatten och godkänt dricksvatten. Området kan lösas genom enskilda VA-anläggningar även i framtiden, utifrån den kunskap kommunen har om området idag.
• VA-bevakningsområde är ett område som har enskild VA-försörjning och som, utifrån den kunskap kommunen har om området idag, sannolikt inte har behov av en förändrad VA-struktur. Bevakning av området behövs för att följa om behovet av en förändrad VA-struktur förändras över tid.
• VA-utredningsområde är ett område som har enskild VA-försörjning och som, utifrån den kunskap kommunen har om området idag, kan ha behov av en förändrad VA-struktur. Utredning behöver utföras för att visa vilka behov som finns samt vilka möjligheter som finns för att förbättra VA-situationen i området.
• VA-utbyggnadsområde är ett område som har enskild VA-försörjning och som har behov av en förändrad VA-struktur. När VA-utbyggnaden är utförd och beslut fattat om verksamhetsområde för allmän VA-försörjning blir området Kommunalt VA-område.

Vattentjänst är en sammanfattande benämning på olika tjänster för vattenförsörjning och avlopp. När sådana tjänster tillhandahålls genom en allmän VA-anläggning är de allmänna vattentjänster. Bara kommunala anläggningar kan enligt vattentjänstlagen vara allmänna VA-anläggningar.

ÖP- Översiktsplan, det övergripande innehållet för en översiktsplan är att kommunen ska redovisa hur mark- och vattenområden bör användas i framtiden och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Innehållet för översiktsplanen är sedan inriktat på vissa områden som har särskild betydelse för den fysiska planeringen.

1 Inledning

1.1 Bakgrund och syfte

Vattentjänstplaner är en följd av den lagändring i Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV) som trädde i kraft 1 januari 2023. Lagändringen innebär bland annat att alla kommuner i Sverige i slutet på 2023 ska ha en vattentjänstplan framtagen.

Huvudsyftet med vattentjänstplanen är att ge förutsättningar för en god planering av Skara kommuns skyldigheter att ordna allmänna vattentjänster samt att ge berörda möjlighet till insyn och deltagande i processen. Innehållet redovisas i kapitel 1.2 nedan. Arbetet resulterar sammanfattningsvis i att:

• identifierade VA-planområden kategoriseras som enskilt VA-område, VA-bevakningsområde, VA-utredningsområde eller VA-utbyggnadsområde
• risker för den allmänna VA-anläggningen som följd av skyfall identifieras och åtgärder föreslås
• tydliggöra långsiktig planering för behov och åtgärder för att förbättra den allmänna VA-anläggningen

Vattentjänstplanen blir ett komplement till kommunens VA-plan. Vattentjänstplanen ska visa hur kommunen ska förse kommuninvånarna med VA-tjänster under ett längre tidsperspektiv.

Vattentjänstplanen ska fungera som ett styrande dokument och vara en hjälp i prioritering och utveckling av nya bebyggelseområden samt befintliga områden. Planen kommer även att vara ett stöd i arbetet med översiktsplan, detaljplan samt bygglovshandläggning för att kunna avgöra om verksamheter och bebyggelse är lämpligt inom ett visst område.

1.2 Innehåll

Vattentjänstplanen ska enligt lagtexten innehålla

”kommunens långsiktiga planering av hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses. En vattentjänstplan ska också innehålla kommunens bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att de allmänna va-anläggningarna ska fungera vid en ökad belastning på grund av skyfall”.

1.2.1 Långsiktig planering av kommunens VA-utbyggnad

Vattentjänstplanen ska innehålla kommunens långsiktiga bedömning av behovet av nya verksamhetsområden (VA-utbyggnadsplan).

Ändringen i LAV innebär bland annat en ökad flexibilitet för kommunerna. Vid bedömningen gällande om det finns behov av en allmän vattentjänst ska i och med lagförändringen särskild hänsyn tas till lokala förutsättningar att tillgodose vatten- och avloppsförsörjningen genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Bedömningen i kapitel 3 tar därför hänsyn till både möjligheterna att ansluta området till allmänt VA med överföringsledning men även förutsättningarna för att lösa VA-försörjningen med enskilda anläggningar.

Detta bedöms innebära en potentiellt ökad utredningsbörda för kommunen då flera områden med enskilda lösningar behöver utredas i syfte att bestämma om de enskilda anläggningarna uppfyller lagkraven.

1.2.2 Skyfall

Vattentjänstplanen ska även innehålla en redogörelse för kommunens bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att de allmänna VA-anläggningarna ska fungera vid en ökad belastning som uppkommer vid skyfall (Svenskt vatten, 2023). Befintlig skyfallskartering, som upprättats i samband med framtagandet av översiktsplan, har använts som underlag för att studera påverkan på allmänna VA-anläggningar i Skara kommun till följd av skyfall.

1.2.3 Långsiktig planering av kommunens allmänna VA-försörjning

Den långsiktiga planeringen ska omfatta en kortfattad beskrivning av större förändringar, till exempel en ny vattentäkt, nya verk eller planerad sammanslagning av flera försörjningsområden.

1.3 Arbetssätt

Figur 1 nedan illustrerar de processteg som ingår i arbetet att ta fram/aktualisera en vattentjänstplan. En vattentjänstplan ska enligt LAV antas av kommunfullmäktige som också, minst vart fjärde år, ska pröva om vattentjänstplanen är aktuell med hänsyn till behovet av allmänna vattentjänster (Regeringen, 2023). En viktig framgångsfaktor är att skapa en rullande process där identifierade åtgärder planeras och genomförs kontinuerligt.

Enligt 6 kap. miljöbalken ska en strategisk miljöbedömning göras för planer som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Huruvida en vattentjänstplan kan antas medföra betydande miljöpåverkan avgörs genom en undersökning i enlighet med kraven i miljöbalken kapitel 6 samt miljöbedömningsförordningen. Undersökningen gällande betydande miljöpåverkan för denna vattentjänstplan redovisas i kapitel 5.

Vattentjänstplanerna ska samrådas och granskas. Kommunen ska enligt §6 LAV på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsägare och myndigheter som kan antas ha ett väsentligt intresse av planen samt ställa ut ett förslag till vattentjänstplan för granskning under minst 4 veckor. Hur hänsyn tas till inkomna synpunkter ska också redovisas.

Figur 1 Schematisk illustration över processen att ta fram en vattentjänstplan.

1.3.1 Uppdatering och revidering

Planen är inte bindande, men ska beslutas av kommunfullmäktige som också ansvarar för att minst vart fjärde år pröva dess aktualitet.

Kommunfullmäktige ska minst vart fjärde år pröva om vattentjänstplanen är aktuell med hänsyn till behovet av allmänna vattentjänster (Regeringen, 2023).

1.4 Befintlig strategisk VA-planering

2016 fastställde kommunfullmäktige en VA-plan för Skara kommun som parallellt med Vattentjänstplanen ses över.

I VA-planen presenteras kommunens viljeriktning och strategiska vägval. Under arbetet identifierades åtgärder som krävs för att uppnå strategierna.

Skara kommun har sedan tidigare en VA-policy och dagvattenpolicy beslutad av kommunfullmäktige. Tillsammans med Vattentjänstplan tas en ny VA-plan samt en Beredskapsplan vid skyfall fram. Dessa dokument kompletterar varandra i arbetet för en hållbar VA-hantering i Skara kommun.

Befintliga styrdokument för vatten & avlopp i Skara kommun:

• Vatten- och avloppspolicy (VA-policy). Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-14.

• Vatten- och avloppsplan (VA-plan). Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-25. Ersätts av ny VA-plan.

• Allmänna bestämmelser för vatten och avlopp (ABVA). Antagen av kommunfullmäktige 2018-06-11.

• Policy och riktlinjer för dagvatten. Antagen av kommunfullmäktige 2021-06-14.

2 VA-utbyggnad

Det är 6 § Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV) som reglerar kommunens skyldighet att förse ett område med allmänna vattentjänster. Lagtexten från § 6 LAV lyder som följer:

6 § Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen

1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning.

Vid bedömningen av behovet enligt första stycket ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.

Enligt 6 § LAV, har kommunen ett ansvar att ordna vattentjänster (dricks- och/eller avloppsvatten) för bebyggelse som tillsammans bildar ett större sammanhang, om risk för människors hälsa eller miljön föreligger. Vid bedömningen av behovet ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.

Eftersom kommunens samhällsbyggnadsprocess går hand i hand med planering av VA-försörjning är det viktigt att skapa förutsättningar för ett ökat handlingsutrymme genom att i god tid identifiera potentiella § 6-områden och skapa en långsiktig plan för VA- utbyggnaden. Utan en plan för detta riskerar kommunen att ställas inför förelägganden från Länsstyrelsen enligt 51 § LAV om att inrätta allmänna vattentjänster i områden där avsikten inte varit att bygga ut allmänt VA eller där planen har varit att göra det vid ett senare tillfälle. Då minskar kommunens kontroll över VA-taxans utveckling. En god VA-planering är därför kommunens möjlighet att påverka i vilken ordning olika områden ska anslutas till den allmänna VA-försörjningen.

I denna del av vattentjänstplanen som handlar om VA-utbyggnad presenteras en bedömning av områden som i dag ligger utanför verksamhetsområdet för allmän VA-försörjning i Skara och som har eller kan komma att få ett behov av att lösa försörjningen av dricksvatten eller spillvatten i ett större sammanhang.

2.1 Identifiering av VA-planområden

Fastigheter inom verksamhetsområde för allmän VA-försörjning tillhör allmänt VA-område. Fastigheter i mycket gles bebyggelse, utanför allmänt verksamhetsområde, tillhör enskilt VA-område. Mellan dessa två ytterligheter finns områden med tät bebyggelse där det är enskild VA-försörjning idag.

I denna del av vattentjänstplanen identifieras områden som skulle kunna utgöra så kallade ”större sammanhang”. Dessa områden benämns vidare som VA-planområden. I VA-planområden kan det finnas grund för att tillämpa 6 § LAV.

Det finns otydligheter i lagen kring vad som krävs för att bebyggelse ska utgöra ett så kallat större sammanhang. I förarbetena till lagen nämns 20–30 hushåll medan rättspraxis visar att så få som 8 hushåll kan utgöra ett större sammanhang. Hur många fastigheter som behöver vara berörda är framför allt beroende av hur starkt hälsoskyddsbehovet gör sig gällande eller kan förväntas komma att göra det. Enligt praxis behövs det åtminstone en något så när samlad bebyggelse av 20–30 fastigheter som underlag för en allmän VA-anläggning. En utbyggnad av en befintlig eller planerad anläggning kan dock ske för betydligt färre fastigheter. Om bebyggelsen på en fastighet är av större omfattning så kan det minska det antal fastigheter som krävs. I praxis har till och med enstaka fastigheter i närheten av ett befintligt verksamhetsområde ansetts planmässigt och i övrigt ha ett så nära samband med bebyggelsen inom verksamhetsområdet att fastigheternas VA-frågor skulle lösas i det större sammanhanget med denna bebyggelse (prop 2005/6:78 s 42 samt Mark- och miljööverdomstolens (MÖD) avgörande i mål M10214-16)

Gällande avstånd mellan husen anger rättspraxis i ett fall att 300 meter var för långt för att utgöra del av större sammanhang medan ett annat fall visade att 150–200 m var applicerbart.

VA-planområden i Skara som analyseras utgörs dels av områden som pekats ut i genomförd GIS-analys och består av bebyggelsegrupper som uppfyller följande kriterier; 20 hus eller fler med ett avstånd om 150 meter eller mindre mellan husen. Den består också av de områden som i översiktsplanen pekas ut som LIS-områden eller strategiska områden. Detta är områden där Skara kommun ser en potential för utveckling av bostäder och verksamheter vilket kan innebära att det i dessa områden kan bli en utökad befolkning med tillkommande behov av VA försörjning.

I Figur 2 beskrivs den arbetsgång som använts vid bedömning av de identifierade VA-planområden

Figur 2. Arbetsgång för bedömning av VA-planområden.

2.2 Bedömning av möjlighet och behov

De områden som utgör VA-planområden bedöms med avseende på flera kriterier som tillsammans bildar områdets ”behov av en förändrad vattenförsörjning eller avloppshantering”. Detta görs för att tydligt kunna redovisa vilka områden som är mest angelägna att arbeta vidare med. Det ger också en grund för prioritering av eventuell anslutning till allmän VA-försörjning eller andra förbättrande åtgärder. Klassningen av VA-planområdena görs utifrån arbetsgruppens bedömning.

Kriterier avseende möjligheten indikerar hur kostsamt det är att ansluta ett område till allmän VA-försörjning genom överföringsledningar till den befintliga allmänna VA-anläggningen, se figur 3.

Figur 3 Kriterier vid bedömning av möjligheter till förändrad vattenförsörjning och avloppshantering.

Med utgångspunkt i VA-planområdenas behov, möjlighet och ytterligare påverkansfaktorer kategoriseras de som ett av alternativen i Figur 4. Eftersom bedömningen görs utifrån tillgängliga underlag behöver dessa uppdateras när ytterligare underlag framkommer eller då förutsättningarna förändras.

I bilaga 1 finns en redogörelse för de större vattenförekomsterna i kommunen och dess status. Påverkan från VA-planområdena på dessa tas med i bedömningen.

Med den möjlighet som är förknippad med VA-utbyggnad i olika områden, tillsammans med den del som utgör bedömning av behov, kan, som ovan nämnt, ett resonemang föras kring prioriteringsordning och takten för VA-utbyggnad.

2.3 Klassificering av VA-planområden

Genom att följa ovan stående arbetssätt har identifierade VA-planområden bedömts och klassificerats (se Figur 4 och kap 2.3.2-2.3.5 nedan).

För att kunna bedöma risken för påverkan på miljön eller människors hälsa används bedömningskriterier.

Inom bedömningen för hälsoskydd ligger fokus på dricksvattenförsörjningen där både vattenkvalitén och möjligheten till tillräcklig mängd beaktas. Enskilda avlopp i närheten av enskilda dricksvattenbrunnar ökar risken för oönskad påverkan på dricksvattenkvaliteten. Risken bedöms även öka om många enskilda avlopp ligger i närheten av varandra.

Inom bedömningen för miljöskydd bedöms parametrar som handlar om skyddet av sjöar, vattendrag och grundvatten. Bristfälliga enskilda avlopp kan leda till utsläpp av näringsämnen som i sin tur kan leda till övergödningsproblem.

2.3.1 Prioriteringsgrunder

• Antal fastigheter och bebyggelsetäthet samt förväntad samhällsutveckling.
• Förutsättningar för enskilda lösningar.
• Genomförbarhet (tekniskt och ekonomiskt).
• Om miljökvalitetsnormer riskerar att överskridas eller redan överskrids och naturvärdena är höga och/eller det finns risk för spridning av smitta till dricks- och badvatten.
• Påverkan på vattenskyddsområde

Störst behov av utbyggnad av kommunalt VA har områden:

• som riskerar att påverka våra vattendrag med utsläpp av avloppsvatten.
• med tät bebyggelse och många bostadsfastigheter.
• där det finns ett bebyggelsetryck.
• med dåliga naturliga förutsättningar för enskilda avlopp.
• där det finns problem, eller risk för problem, med dricksvattenkvaliteten i enskilda brunnar.

Figur 4 Beskrivning av de olika kategorierna för VA-planområden.

2.3.2 Enskilt VA-område

Ett enskilt VA-område är ett område med en sådan karaktär att godtagbart omhändertagande av avlopp och tjänligt dricksvatten kan lösas genom enskilda VA-anläggningar idag så väl som i framtiden. I områden med enskilt VA är det varje fastighetsägares ansvar att försörjningen av dricksvatten och omhändertagandet av spillvatten och dagvatten fungerar tillfredsställande.

2.3.3 VA-bevakningsområde

Ett VA-bevakningsområde är ett område som idag har enskild VA-försörjning och som, utifrån den information kommunen har, fungerar tillfredsställande idag. Om bebyggelsen skulle utökas eller förändras är det dock inte självklart att vatten- och avloppsituationen kommer att fungera tillfredställande.

I denna kategori ingår även områden med VA-föreningar. I dessa områden har flertalet av fastigheterna en enskild VA-försörjning genom anslutning till VA-förening men vissa fastigheter har fortsatt enskilt VA. Om bebyggelsen skulle utökas eller förändras är det dock inte självklart att vatten- och avloppsituationen kommer att fungera tillfredställande.

Kommunen bör därför bevaka till exempel antalet tillkommande bygglov eller förändring i nyttjande av bebyggelsen. När ett bevakningsområde förändras kan det klassas om till VA-utredningsområde eller VA-utbyggnadsområde.

2.3.4 VA-utredningsområde

I områden som klassas som VA-utredningsområde finns osäkra parametrar som behöver utredas vidare innan beslut kan fattas kring hur området ska kategoriseras. Det kan bero på stora osäkerheter kopplat till behovet av förändrad VA-försörjning. Det kan även bero på att möjligheten till anslutning med överföringsledning är mycket låg vilket gör att alternativa lösningar behöver utredas vidare.

VA-utredningsområde är ett temporärt tillstånd. När utredningen är utförd klassificeras området till VA-utbyggnadsområde, VA-bevakningsområde eller enskilt VA-område. Att en utredning görs innebär inte per automatik att en allmän VA-utbyggnad blir aktuellt.

2.3.5 VA-utbyggnadsområde

Ett VA-utbyggnadsområde är ett område som idag har enskild VA-försörjning men som har behov av en förändrad VA-struktur. Hela eller delar av VA-utbyggnadsområdet planeras att införlivas i verksamhetsområde för allmänna dricks- och spillvattentjänster.

För VA-utbyggnadsområdet bör även behovet av allmänt dagvatten utredas. Behovsutredningen ska grundas i 6 § LAV och identifiera huruvida det föreligger ett behov av allmän dagvattenhantering ur miljö- eller hälsoperspektiv.

Figur 5 Schematisk figur över de fyra olika områdestyperna och verksamhetsområde för VA.

2.4 VA-planområden

Identifierade VA-planområden

I figur 6 och tabell 1 redovisas vilka VA-planområden som identifierats genom GIS-analys enligt arbetsgången genom urval med 20 hus med maximalt 150 meter mellan vardera bostadshus. Notera att VA-planområdets utbredning inte är likställt med eventuellt verksamhetsområdes utbredning. Vilka fastigheter som bör ingå fastställs i efterföljande behovsutredning där man går ner på fastighetsnivå.

Figur 6 Potentiella VA-områden framtagna från GIS-analys utifrån kriterierna 20 hushåll med ett avstånd av 150 meter mellan varje bostad. Områdena visas närmare i avsnitt 2.5-2.8.

Behovet av och möjligheten till en förändrad VA-försörjning i kommunens VA-planområden sammanfattas figur 6. Behovet har analyserats utifrån de prioriteringsgrunder som beskrivs i kap 2.3.

Identifierade LIS-områden

I figur 6, se 2.4.1, och tabell 2 redovisas vilka VA-planområden som identifierats utifrån de områden som i översiktsplanen bedömts att ha potential för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden.

Behovet av och möjligheten till en förändrad VA-försörjning i kommunens VA-planområden sammanfattas i figur 6. Behovet har analyserats utifrån de prioriteringsgrunder som beskrivs i kap 2.3.

Identifierade strategiska områden

I figur 6, se 2.4.1, och tabell 3 redovisas vilka VA-planområden som identifierats utifrån de områden som i översiktsplanen bedöms vara strategiska områden för utveckling i Skara. Tre av dessa områden ligger idag utanför befintligt verksamhetsområde för VA.

Behovet av och möjligheten till en förändrad VA-försörjning i kommunens VA-planområden sammanfattas i figur 6. Behovet har analyserats utifrån de prioriteringsgrunder som beskrivs i kap 2.3

2.5 Områden med enskilt VA

Av de områden som bedömts är det inga som kategoriseras som områden med enskilt VA. För de områden som inte fallit inom kriterierna för GIS-analysen, som LIS-område eller strategiskt utvecklingsområde finns det dock många platser som har enskilda VA-anläggningar.

2.6 VA-bevakningsområden

2.7 VA-utredningsområden

2.8 VA- utbyggnadsområde

Inga av de bedömda områdena kategoriseras som VA-utbyggnadsområde men som det nämns i beskrivningarna för VA-utredningsområden finns det fler områden som kan komma att hamna som utbyggnadsområden om förändringar sker gällande bostäder i dessa eller att de planläggs för utökade bostäder eller verksamheter.

Som utbyggnadsområde hamnar också områden i anslutning till befintligt verksamhetsområde där nya bostäder planläggs. I Skara kommun är principen att alla områden som detaljplanläggs också ska prövas som verksamhetsområde för VA. Om området ligger i anslutning till befintligt verksamhetsområde ska det, om inte särskilda skäl föreligger, också bli del av det utökade verksamhetsområdet.

I översiktsplanen pekas flera områden ut som bebyggelseområden för utbyggnad tills år 2040. Dessa områden tillhör kategorin VA- utbyggnadsområden men tillkommer allteftersom att dessa områden detaljplanläggs.

3 Skyfall

Enligt lagtexten ska:

”en vattentjänstplan innehålla en redogörelse för kommunens bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att de allmänna VA-anläggningarna ska fungera vid en ökad belastning som uppkommer vid skyfall”.

Bedömningen ska omfatta alla allmänna vattentjänster (dricksvatten, spillvatten och dagvatten) och avgränsas till endast skyfall och omfattar inte andra klimatrelaterade händelser. Lagtexten innehåller inte någon närmare definition av skyfall än ”intensiv kortnederbörd”. Därmed finns en flexibilitet för kommunen själv att bedöma vilket regn som används som utgångspunkt i åtgärdsanalysen.

I bilaga 2 finns kommunens Policy och riktlinjer för dagvattenhantering i Skara kommun.

3.1 Generellt

Våra dagvattensystem är till för att avleda vatten genom ledningar och öppna diken. I samband med skyfall är dagvattensystemets kapacitet mycket begränsad i förhållande till regnets intensitet och volym. Det gäller även för markens infiltrationsförmåga som ofta inte räcker till för att ta emot regnmängderna. Följden blir avrinning på markytan som kan leda till översvämning. Höga vattennivåer som följd av skyfall kan leda till oönskade konsekvenser för ett samhälle, en stad eller en ort och medföra att viktiga försörjningsfunktioner skadas.

Beroende på var översvämningen inträffar kan den medföra allvarliga konsekvenser för exempelvis bebyggelse, infrastruktur och samhällsviktig verksamhet (MSB, 2017). I föreliggande vattentjänstplan ligger fokus på skadorna som vid skyfall kan uppstå på den allmänna VA-anläggningen.

3.2 Skyfallskartering

Inför arbetet med översiktsplan för Skara kommun togs en skyfallskartering fram. Denna skyfallskartering har använts för att bedöma funktion och utsatthet för VA-anläggningarna i Skara kommun. I figur 8 visas ett exempel på hur denna analys ser ut för ett område, längre ner i figur 9 och 10 visas detta för hela Skara och Ardala.

Som komplement till skyfallskarteringen har även en kapacitetsberäkning gjorts för Skara Energis dagvattennät. I denna beräkning har ledningssystemets kapacitet tagits fram för olika områden i kommunen. Den har Skara Energi gjort för att kunna bedöma hur kapaciteten på dagvattennätet ska kunna förbättras i samband med ombyggnationer. I figur 7 syns en visualisering av hur det ser ut för områdena i centrala Skara.

I den skyfallsutredning som gjordes har ledningsnätets kapacitet tagits med när analysen för vilka områden som blir vattenfyllda vid olika skyfall. Beräkningarna har gjorts på 50- och 100-års-regn med 30 minuters återkomsttid.

Figur 7 Kapacitet på dagvattennätets delområden i Skara centrum.

Figur 8 Utdrag ur Skyfallskartering Skara kommun som visar på hur vatten ansamlas vid större regn i området Domprostegården.

3.3 Identifierade VA-anläggningar där risk för översvämning föreligger

3.3.1 Skara

I den skyfallskartering som nämns i kapitel 3.2 pekas 18 områden ut i Skara tätort där det råder hög risk för översvämningar. I VA-planen kommer beskrivningar kring hantering av översvämningsområden att hanteras, i vattentjänstplanen beskrivs endast de delar som påverkar den allmänna VA-anläggningen.

VA-anläggningarna i Skara är i stort uppbyggda med självfallsledningar som ligger relativt djupt med ett fåtal pumpstationer. Utifrån den skyfallskartering som visas i figur 9 har samtliga riskområden setts över. Det är endast en pumpstation, Hospital, som vid skyfall ligger i ett riskområde.

Utöver detta är problemet för VA-anläggningen vid skyfall att ledningsnätet blir fullt vilket kan ge en ökad risk för källaröversvämningar och att pumpstationer kan bli överbelastade och behöver brädda orenat avloppsvatten. Framförallt är detta en risk vid den ansamlande pumpstationen Bernstorp som tar emot allt spillvatten från Skara kommun.

Vattenproduktionen är kopplad till Skaraborgsvatten, med en produktionsanläggning i Borgunda, som levererar dricksvatten till Skara. Vattentornet samt de anslutningspunkter som finns till Skara ligger inte i riskområden för översvämningar.

Figur 9 Bild från Skyfallskartering som visar på de områden som ses som särskilt utsatta vid ett skyfall I Skara.

3.3.2 Ardala

Ardala har historiskt utgjort ett riskområde vid skyfall och har på grund av detta blivit en prioriterad tätort där en skyfallskarteringen också genomfördes. Denna visade på sex identifierade punkter med förhöjd risk som visas i figur 10.

Av dessa finns det en risk för VA-anläggningar vid två platser. Punkt 6 vid E20 ligger i anslutning till Ardalas gamla reningsverk som idag är Ardalas ansamlande pumpstation.

Även i Ardala finns problemet för VA-anläggningen vid skyfall att ledningsnätet blir fullt vilket kan ge en ökad risk för källaröversvämning.

Figur 10 Bild från Skyfallskartering som visar på de områden som ses som särskilt utsatta vid ett skyfall i Ardala.

3.3.3 Axvall och Varnhem

I tätorterna Axvall och Varnhem är riskerna vid skyfall mindre. Karteringen som gjordes för dessa tätorter gjordes för 1000-års-regn där det blir större översvämmade områden. Därav beskrivs bara kort konsekvenserna för samhällena nedan, det finns inga kritiska VA-anläggningar i orterna som påverkas vid normala skyfall.

Varnhem

I Varnhem finns en handfull riskfyllda områden där låglänta områden fylls med vatten vid 1000-årsregn. Väg 49 har två låglänta tillrinningsområden som utgör förhöjd risk att översvämmas. Även delar av Simmesgården, Pickagården och förskolan Lindängen har en förhöjd risk att översvämmas. Vatten på fastigheter kan leda till att vatten tränger in i huskonstruktioner och källare.

Axvall

De mest kritiska platser med förhöjd översvämningsrisk som påträffas i Axvall bidrar främst med konsekvenser för fastighetsägare men även framkomlighetsvårigheter för trafik och räddningstjänst. Rinnvägar med regnvatten uppstår och rinner ytledes främst ner mot Vingsjön. Vid 1000-årsregn kommer Valleskolan svämmas över, vilket kan medföra konsekvenser på fastigheten samt framkomligheten för trafik. Andra riskfyllda platser är bostadsområdena på Mejerigatan, Tranumsvägen, Husargatan, Dragongatan, Dammgatan, Parkgatan samt Södra vägen. Vidare blockeras även skaravägen på två partier (vid Askeberget samt vd Axevalla Hed).

3.4 Ansvar för skyfall

Vid skyfall är det kommunen i stort som är ansvarig. Då stora delar av hanteringen inte helt styrs av regelverk utan delvis är en tolkningsfråga finns det i Skara en organisatorisk ansvarsfördelning för hantering av dagvatten framtagen, denna finns presenterad i VA-planen. Parallellt med Vattentjänstplanen tas också en Beredskapsplan vid skyfall fram, i denna klargörs än mer de roller som olika kommunala och privata aktörer har i detta arbete.

4 Långsiktig planering av kommunens allmänna VA-försörjning

4.1 Status befintligt verksamhetsområde

Inom de verksamhetsområden som finns idag är status på VA-anläggningarna förhållandevis hög. Skara Energi, som VA-huvudman, har sedan flera år tillbaka arbetat med en förnyelseplan för VA för att därigenom säkerställa att förnyelsetakten av ledningar är tillräckligt hög för att undvika en så kallad underhållsskuld.

Samtliga små reningsverk som finns i kommunen är omgjorda till pumpstationer som leder allt spillvatten till en central reningsanläggning, Horshaga. Tillståndet på denna anläggning medger en belastning på 95 000 pe (personekvivalenter) men nuvarande belastning ligger på under 20 000 pe vilket medför att det finns utrymme för gott om tillkommande abonnenter.

Gällande vattenförsörjningen sker dricksvattenproduktionen i kommunalförbundet Skaraborgsvatten som hämtar vatten från Vättern för rening i Borgunda och transport till Skara. Ledningar från Skaraborgsvatten byggs succesivt ut för att minska risken för avbrott. De senaste åren har det bland annat byggts en ny inmatning till Skara samt att ledningar har dubblerats på flera sträckor.

Det finns endast en högreservoar (vattentorn). Skara Energi utreder om det finns behov av att planera för ytterligare kapacitet gällande en ny högreservoar.

Utöver vätternvattnet finns det också en reservvattentäkt i Axvall med kapacitet att försörja 70% av Skaras normala dricksvattenbehov om problem i Skaraborgsvattens leverans skulle uppstå. Denna vattentäkt har ett vattenskyddsområde som beaktas vid all form av byggnation eller förändringar inom dess skyddsområde.

4.2 Framtida behov

Utifrån den analys av VA-planområden som gjorts i kapitel 2 finns det i dagsläget inga områden i Skara där utbyggnad bör ske enligt Lagen om allmänna vattentjänster.

Det finns dock ett flertal områden där omständigheterna kan komma att förändras, främst då beroende på de planer som finns med i översiktsplanen. Utvecklingen av de områdena kan dock ta olika mycket tid vilket också ger en osäkerhet i hur och när VA-planområdena kommer att bli aktuella som verksamhetsområden för vatten och avlopp.

I kapitel 2.8 beskrivs att områden där nya detaljplaner tas fram också ska bedömas utifrån behovet av vatten och avlopp. Detta är en grundprincip som arbetats fram i Skara och om området dessutom ligger i anslutning till befintligt verksamhetsområde ska det, om inte särskilda skäl föreligger, också bli del av det utökade verksamhetsområdet.

Skara Energi arbetar utifrån en framtagen förnyelseplanering för att i rätt ordning byta ut och underhålla de ledningar och anordningar som finns för vatten, spillvatten och dagvatten. Detta arbete samordnas bland annat med det underhåll av vägar som Service & Teknik gör för att alla parter ska få ett så resurseffektivt arbete som är möjligt. Skara har i dagsläget ingen så kallad underhållsskuld gällande byte av ledningar men behöver också framåt aktivt jobba med att varje år byta ut äldre ledningar.

Utöver detta skall de pumpstationer som identifierats att finnas i riskområden för översvämning säkras för samma eventualiteter.

5 Bedömning av betydande miljöpåverkan

En undersökning gällande betydande miljöpåverkan har genomförts i enlighet med 6 kap. 6 § första stycket 1 miljöbalken. Genomförandet av vattentjänstplanen för Skara kommun kan utifrån denna inte antas medföra en betydande miljöpåverkan eftersom planens innehåll inte anger förutsättningar för att bedriva sådana verksamheter eller vidta sådana åtgärder som anges i 6 § eller i bilagan till miljöbedömningsförordningen (jfr 2 § 2 p miljöbedömningsförordningen). Planen anger inte heller förutsättningar för att bedriva verksamheter och åtgärder med hänsyn till hur de kan påverka miljön så att en betydande miljöpåverkan kan antas (jfr 4 § miljöbedömningsförordningen). Vid bedömningen har de kriterier som anges i 5 § miljöbedömningsförordningen beaktats, denna finns som bilaga 3.

5 Fortsatt arbete

5.1 Åtgärder

Denna Vattentjänstplan behandlar de fokusområden som beskrivs i inledningen. Hantering av vatten och avlopp i kommunen innefattar fler områden, åtgärder för dessa behandlas i VA-plan samt i Beredskapsplan vid skyfall.

5.1.1 VA-planområden

5.1.1.1 Enskilt VA-område

• Regelbundet utföra tillsyn på enskilda VA-anläggningar inom dessa områden samt
• Hantera eventuella rapporteringar om problem med vattenkvaliteten och vattenkvantiteten

5.1.1.2 Bevakningsområden

• Regelbundet bevaka förändringar i områdena
• Vid behov revidera klassningen av områden där en förändring sker som påverkar områdets förutsättningar till enskilda VA-anläggningar

5.1.1.3 Utredningsområden

• Följa vad som händer främst med avseende på utbyggnation och planläggning i områdena för att se behovet av ett utökat verksamhetsområde.

5.1.1.4 Utbyggnadsområden

• Utreda verksamhetsområde vid varje nytt framtagande av detaljplan

5.1.2 Skyfall

Befintliga gator och andra ytor kan behöva anpassas så att de kan leda bort de stora nederbördsmängder som kommer vid skyfall utan att vara beroende av ledningsnätet för dagvatten. Exempel på åtgärder kan vara att höja trottoarer och få lutning mot ytor där fördröjning eller bortledning av regnvatten kan ske. Avledningen av regnvatten från utsatta befintliga hårdgjorda ytor behöver anpassas så mindre vatten leds till ledningsnätet.

• För ledningssystemen arbetar Skara Energi med att succesivt byta ut dagvattenledningar för att nå upp till kraven i P110 utifrån framtagen förnyelseplanering.
• Hospitals pumpstation som ligger i riskområde är förberedd för stora flöden och höga omgivande vattennivåer. Skara Energi utreder om det finns behov av reservkraft på anläggningen.
• Ardala gamla reningsverk med tillhörande ledningar ska succesivt anpassas då grundvattennivån i området är hög och ledningsnätet därigenom har en hög belastning.

5.2 Uppdatering av vattentjänstplan

Planen är inte bindande, men ska beslutas av kommunfullmäktige som också ansvarar för att minst vart fjärde år pröva dess aktualitet.

Kommunfullmäktige ska minst vart fjärde år pröva om vattentjänstplanen är aktuell med hänsyn till behovet av allmänna vattentjänster (Regeringen, 2023).

Referenser

Boverket. (2018). Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker, Rapport 2018:8.

MSB. (2017). Vägledning för skyfallskartering. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Regeringen. (01 2023). Lag om allmänna vattentjänster. Hämtat från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2006412-om-allmanna-vattentjanster_sfs-2006-412

SMHI. (2017). Extremregn i nuvarande och framtida klimat, Analyser av observationer och framtidsscenarier, Klimatologi Nr 47.

Svenskt vatten. (01 2023). Vägen till hållbara vattentjänster. Hämtat från https://www.svensktvatten.se/om-oss/nyheter-lista/vagar-till-hallbara-vattentjanster--dessa-forandringar-innebar-propositionen/

Bilagor

1. Viktiga vattenförekomster i kommunen
2. Policy och riktlinjer för dagvattenhantering i Skara kommun
3. Strategisk miljöbedömning

Vänligen meddela kontaktcenter för att ta del av bilagor.