Avfallsplan 2013-2021

Innehållsförteckning

1 sammanfattning

Avfall är en fråga som berör många. Arbetet med en ny avfallsplan i Skara kommun har föregåtts av en bred dialog med många inblandade parter. Avfallsplanen finns för att kommunen ska ha riktlinjer för avfallshanteringen, mål för arbetet och en möjlighet att följa upp hur arbetet går. Huvudsyftet är att få en förbättrad hantering av avfallet. Enligt lagstiftningen ska varje kommun ha en avfallsplan.

De mål och åtgärder som tas fram styrs utifrån många olika behov och prioriteringar. Dels är det EU:s ramdirektiv för avfallshanteringen, nationell lagstiftning och nationella mål men Avfallsplanen förhåller sig också till regionala och lokala mål inom miljö- och avfallsområdena.

de målområden som arbetats fram är:

• Minskade mängder avfall
• Omhändertagande av farligt avfall
• Avfall som en resurs

Under respektive målområde har inriktningsmål, mätbara mål och åtgärder tagits fram.

Avfallsplanen sträcker sig från 2013-2021 men de allra flesta mål och åtgärder är satta till 2017. Detta för att avfallsplanen ska följas upp minst var fjärde år och det i uppföljningen kommer att sättas upp nya mätbara mål och åtgärder.

Framtagandet av avfallsplanen har skett i samarbete mellan Skara Energi AB och Samhällsbyggnads- kontoret. Styrgrupp under arbetet har varit politiker från Skara Energis styrelse och Samhällsbyggnadsnämnden.

2 inledning

Avfall är en fråga som många tycker till om. Ibland brukar vi säga att det finns lika många sopexperter i Skara som det finns sopkärl och då handlar det om cirka fem tusen sopexperter. Egentligen är det kanske ännu fler med tanke på att många kärl används av flera olika personer.

Sopor, skräp, miljöarbetare eller renhållning, kärt barn har många namn sägs det och sett till antalet olika namn är förmodligen hanteringen av vårt avfall ett väldigt kärt barn. Det som inte används så ofta men som är en av de viktiga delarna i avfallsplanen är resurs. För ofta är det som är uttjänt för någon en resurs för någon annan.

Avfallshierarkin i EU:s ramdirektiv för avfallshantering syftar till att vi i första hand ska minska avfallet och sedan på olika sätt ta omhand det så bra som möjligt. Förebyggande arbete ges högsta prioritet och det sista steget i återvinningen är energiåtervinning när soporna förbränns. Deponi är det minst önskvärda. Hela vägen kan alla hjälpas åt att generera mindre avfall. Det tjänar både samhället, individen och miljön på.

Avfallsplanen finns för att kommunen ska ha riktlinjer för avfallshanteringen, mål för arbetet och en möjlighet att följa upp hur arbetet går. Huvudsyftet är att få en förbättrad hantering av avfallet. Enligt lagstiftningen ska varje kommun ha en avfallsplan. Avfallsplanen är en del av renhållningsordningen och skall ses som en del av den. Det som framförallt presenteras i avfallspla- nen är målen för arbetet med avfallshanteringen i Skara kommun.

I renhållningsordningen finns även föreskrifterna för hanteringen i kommunen, de praktiska delarna om exempelvis var soptunnan ska placeras, hur ofta tömning sker och vad som får slängas i soptunnan. För att styra emot vissa av de mål som finns i avfallsplanen används dessutom avfallstaxan som gör att medborgarna kan styra vissa delar i sophanteringen själva. Tillsynen enligt miljöbalken är också en del av en korrekt avfallshantering.

Avfallsplanen sträcker sig från 2013-2021 men de allra flesta mål och åtgärder är satta till 2017. Detta för att avfallsplanen ska följas upp minst var fjärde år och det i uppföljningen kommer att sättas upp nya mätbara mål och åtgärder.

3 mål och åtgärder

De mål och åtgärder som tas fram styrs utifrån många olika behov och prioriteringar. EU:s avfallshie- rarki som en utgångspunkt, den ska gälla som prioriteringsordning för lagstiftning och politik som rör förebyggande och hantering av avfall. Avfallshierarkin illustreras med avfallstrappan i figur 1, målsätt- ningen är att hela tiden komma uppåt i trappan.

Figur 1: Avfallstrappans fem steg, målet är att alltid komma uppåt i trappan

3.1 nationella miljökvalitetsmål

Riksdagen har antagit totalt 16 nationella miljökvalitetsmål. Miljöpåverkan från avfallshanteringen berör främst följande miljökvalitetsmål:

• God bebyggd miljö
• Begränsad klimatpåverkan
• Giftfri miljö
• Frisk luft
• Ingen övergödning
• Bara naturlig försurning

Även miljökvalitetsmålet ”Skyddande ozonskikt” påverkas generellt sett av avfallshanteringen, men i detta fall bedöms inte genomförandet av planen medföra betydande ökning eller minskning av den påverkan som sker.

Till miljökvalitetsmålen har riksdagen fastställt etappmål och av dessa är det främst etappmål kopplade till miljökvalitetsmålen ”God bebyggd miljö” och ”Begränsad klimatpåverkan” som direkt berör avfalls- hanteringen.

Innebörden av ”God bebyggd miljö” preciseras på följande sätt när det gäller avfallshanteringen: ”Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet fö- rebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.”

Det är två etappmål i ”God bebyggd miljö” som handlar om avfallshanteringen.

Etappmålet om ökad resurshushållning i livsmedelskedjan innebär att insatser ska vidtas så att resurs- hushållningen i livsmedelskedjan ökar genom att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara senast 2018.

Etappmålet om byggnads- och rivningsavfall innebär att insatser ska vidtas så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och riv- ningsavfall är minst 70 viktprocent senast 2020.

Begränsad klimatpåverkan handlar om att minska utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser och en del av skrivningen i etappmålet är:

”Utsläppen för Sverige bör för år 2020 vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990”.

Etappmålen till ”Giftfri miljö”, ”Frisk luft”, ”Ingen övergödning” och ”Bara naturlig försurning” åter- ges inte här eftersom avfallshanteringen inte påverkar uppfyllelsen av dessa målformuleringar i någon större utsträckning. Däremot påverkar avfallshanteringen generellt sett dessa miljökvalitetsmål genom exempelvis insamling av farligt avfall.

Etappmålen håller nationellt på att ses över och fler etappmål kommer att tillkomma.

3.2 regionala och lokala miljömål

De regionala miljömålen i Västra Götaland har i sin huvudsak samma skrivningar som de nationella miljö- kvalitetsmålen. I Skara kommun finns en miljöstrategi som bland annat tar upp frågan om insamling av matavfall.

3.3 nationell avfallsplan

Naturvårdsverket har tagit fram en nationell avfallsplan:

Från avfallshantering till resurshushållning, Sveriges avfallsplan 2012-2017.

I den nationella avfallsplanen lyfts fem områden fram som särskilt prioriterade. För dessa prioriterade områden finns även förslag på vad kommunerna kan göra vilket beskrivs under respektive punkt.

• Hantering av avfall inom bygg- och anläggningssektorn - Bedriva tillsyn över hanteringen och skapa rutiner vid rivningar och annan bygghantering i kommunen.

• Hushållens avfall - Exempelvis att avfall på återvinningscentraler styrs mot återanvändning, informera kring alternativ till att slänga fungerande produkter och att samarbeta med aktörer för återbruk. Bättra på insamlingssystem för olika material och att öka tillsynen av producenter.

• Resurshushållning i livsmedelskedjan - Informera kring matsvinn och dess effekter, mot medborgarna och inom kommunens verksamhet men också att öka matavfallsinsamlingen.

• Avfallsbehandling - Tillsyn och kontroll av bilskrotar och deponier.

• Illegal export av avfall

3.4 avfallsutredningen

Avfallsutredningen hade ett uppdrag att göra en allmän översyn av avfallsområdet. Översynen ska främst omfatta utformningen och ansvaret för insamling och omhändertagande av hushållens avfall men även ansvaret för verksamheters avfall, särskilt avseende hushållsavfall, förpackningar och returpapper ingår i uppdraget. Översynen ska ta sin utgångspunkt i att avfallshanteringen ska ske på ett resurseffektivt och miljömässigt sätt.

Utredningen presenterades september 2012 i SOU 2012:56 med en mängd olika förslag. Om dessa förslag blir verklighet finns det delar som Skara kommun måste ta hänsyn till och anpassa avfallsverksamheten utifrån dessa förändringar. Vissa frågor kan bli nödvändiga att utreda ytterligare för Skara kommun om avfallsutredningens förslag inlemmas i lagstiftningen. Nedan listas några av förslagen som innebär förändringar för kommunerna.

• Det fysiska ansvaret för insamling av förpacknings- och tidningsavfall från hushållen övergår från producenterna till kommunerna.

• Krav på att kommunen ska tillhandahålla medborgarna ett insamlingssystem för matavfall i den utsträckning det inte kan ses orimligt utifrån ett samhällsekonomiskt eller insamlingstekniskt perspektiv.

• Definitionen av hushållsavfall begränsas till att enbart omfatta avfall från bostäder, verksamheter får ansvar för hanteringen av sitt avfall.

4 mål och åtgärder i skara kommun

I Skara kommun har tre målområden tagits fram utifrån de nationella målen och de förutsättningar som finns i Skara för att kommunen i sin avfallshantering på bästa sätt kan bidra till att målen uppfylls. Som utgångspunkt har också Skaras miljöstrategi funnits och de målformuleringar som finns i denna.

• Minskade mängder avfall - Högt prioriterat nationellt i exempelvis avfallshierarkin för ett resurseffektivare samhälle men också viktigt för komunen då minskade avfallsmängder också innebär minskade kostnader för kommunens avfallshantering.

• Omhändertagande av farligt avfall - Farligt avfall är den enskilt viktigaste fraktionen att den hamnar rätt då utsläppen av farligt avfall är mer problematiskt än andra sorters avfall om det inte sorteras och lämnas till rätt hantering. I Skara kommun finns goda möjligheter att förbättra insamlingen av farligt avfall och elektronikskrot.

• Avfall som en resurs - Avfall är i dagens samhälle mycket mer än avfall. Mycket av det som finns bland soporna går i dagsläget att ta omhand och inför framtiden är det troligt att ännu mer går att återanvända och återvinna. Matavfallet är en del i soppåsen som går att göra biogas av och där resten är ett biogödsel som lantbruket kan dra nytta av.

4.1 målområde 1 - minskade mängder avfall

4.1.1 inriktningsmål

I Skara kommun ska det vara tydligt att minimering av avfallsmängderna är ett viktigt steg i arbetet med att hushålla med resurser och hålla en god ekonomi i avfallsverksamheten.

4.1.2 mätbara mål

1. Mängden brännbart grovavfall som lämnas till kommunens Återvinningscentral skall minska med 5 procent till år
2. Mängden hushållssopor per person som går till förbränning ska minska med 30 procent till år 2017
3. Mängden matavfall som slängs inom skolans verksamhet ska minska med 20 procent till år 2017
4. Mängden avfall från livsmedelsbutiker skall minska
5. Kunskap om avfallsströmmar från bygg- och anläggningssektorn år 2017 ska öka

4.1.3 åtgärder

4.1.4 kommentarer och konsekvenser av målområde 1

Att minska avfallsmängderna är svårt för en kommun då avfallsmängderna i mångt och mycket hänger samman med konsumtionen. Vad kommunen kan göra är att underlätta förutsättningarna för att lämna avfallet på ett sätt det där flyttas uppåt i avfallstrappan.

Kommunen kan också i sin egen verksamhet titta på möjligheterna att minska svinnet av ex mat. I avfallsplanen fokuseras främst på skolan men även andra verksamheter kan jobba på liknande sätt.

På återvinningscentralen siktar mål och åtgärder mot att det ska vara enklare att bli av med material som inte är avfall. I ett första steg innebär det att det ska gå att lämna exempelvis husgeråd i en separat container som sedan tas omhand av någon aktör. På längre sikt är tanken att det även ska gå att lämna defekta prylar som kan tas omhand och lagas.

Resurserna som krävs för att uppnå målen är främst personella resurser för att hålla igång samarbeten. Viss del handlar också om information som ska produceras och distribueras.

4.2 målområde 2 – omhändertagande av farligt avfall

4.2.1 inriktningsmål

Hanteringen av farligt avfall sköts på rätt sätt av hushåll och verksamheter.

4.2.2 mätbara mål

1. Mängden farligt avfall och elavfall i säck- och kärlavfallet minskar till 0 procent till år
2. År 2017 skall alla Skara kommuns invånare som berörs känna till var farligt avfall och el-avfall lämnas.
3. Förbättrad hantering av verksamheters farliga

4.2.3 åtgärder

4.2.4 kommentarer och konsekvenser av målområde 2

Minskad spridning av farligt avfall är viktigt för att minimera spridningen av oönskade kemikalier i sam- hället. Det är två ben att stå på för att komma framåt, dels att informera om hanteringen och dels att skapa förutsättningar så att det kan hanteras rätt. Det elavfall och farliga avfall som hamnar i soptun- nan (säck- och kärlavfall) eldas upp och får en diffus spridning.

Modell Ardala beskrivs mer i bilaga 1 men handlar om en lokal miljöstation där föreningslivet hjälper till med öppethållandet. Tanken med denna är att hanteringen ska finnas närmare hemmen men också att få ett lokalt engagemang i avfallshanteringen. Att samla in elavfall i butiker ger också ett engage- mang från butiksägare och är en annan väg att skapa enkelhet vid avfallsåterlämning. Hur denna ser ut kan variera från plats till plats.

Åtgärderna under målområde 2 kostar pengar att genomföra men är viktiga steg för att få kemikalierna rätt väg när de blivit avfall. Att få bättre kontroll på företagens hantering av farligt avfall kan dock mins- ka kommunens kostnader då det idag kan förekomma att detta avfall hamnar bland hushållens farliga avfall. Med bättre möjligheter till rätt hantering för företagen kan även de få en enkelhet i var de ska lämna sitt farliga avfall.

4.3 målområde 3 – avfall som en resurs

4.3.1 inriktningsmål

Att kommunen skapar tillsammans med hushåll, verksamheter och andra aktörer skapar bra förutsätt- ningar för att avfall enkelt ska kunna sorteras för att sedan återanvändas eller återvinnas.

4.3.2 mätbara mål

1. År 2017 kan 100 procent av Skaras hushåll ange hur de ska sortera sina
2. Matavfall som samlas in rötas för framställning av biogas och rötresten används som jordförbätt-
3. År 2014 har insamling av matavfall påbörjats och år 2018 sorterar hushåll och verksamheter ut minst 50 procent av matavfallet ur hushållssoporna.
4. År 2014-2017 håller det matavfall som lämnas till central behandling en renhet på minst 99
5. År 2017 sorterar hushållen ut minst 75 procent av alla tidningar och förpackningar för återvinning.
6. År 2015 ska en utredning finnas färdig kring hanteringen av avloppslammet i Skara

4.3.3 åtgärder

4.3.4 kommentarer och konsekvenser av målområde 3

För att öka utsorteringen av avfallets olika fraktioner och att det görs med en bra kvalitet krävs det att medborgarna i kommunen får bra in- formation vilket är avhängigt att målområde tre ska kunna genomföras på ett bra sätt.

För att samla in matavfall kommer troligtvis avfallstaxorna att behöva höjas då detta är en större förändring i verksamheten. Hur hög den extra kostnaden blir beror på vilket system som väljs och vad den kom- mande upphandlingen av insamlingen resulterar i för pris.

Samma sak gäller insamlingen av förpackningar och tidningar. Av dessa fraktioner samlas cirka hälften i Skara kommun idag in av producenterna och hälften slängs i hushålls- soporna enligt den plockanalys som genomfördes år 2012. Det visar på ett stort behov av förenklad sortering av förpackningar och tidningar, än mer aktuell blir denna fråga om avfallsutredningens förslag om att kommunerna tar över insamlingen går igenom. Det brukar då pratas om fastighetsnära insamling, FNI, vilket kan göras på olika sätt beroende på boendeform. Mer utbyggd insamling ökar dock kostnaden vilket är viktigt att ta hänsyn till när systemet väljs.

1998 byggdes ett sophus på Skaraberg, något som kan vara en idé att bygga vidare på för bostads- rättsföreningar och samfälligheter. Denna och liknande lösningar är viktiga att titta vidare på för en förbättrad insamling av förpackningar och tidningar.

5 konsekvenser av avfallsplanen

5.1 inverkan på miljön

Till största delen innebär avfallsplanen positiva miljöeffekter, framförallt genom ökad hushållning med resurser och en ökad kunskap hos människor om miljö- och avfallsfrågor.

En risk för negativa miljöeffekter, främst lokalt, finns vid eventuella etableringar av nya avfalls- och biogasanläggningar.

De åtgärder som kan medföra störst betydande miljöpåverkan under 2013-2021, både positiv och negativ, bedöms vara:

• Ökad utsortering och omhändertagande av avfallet medför att mer material flyttas uppåt i avfalls- hierarkin och att återanvändningen ökar.
• Att större andel farligt avfall tas omhand miljöriktigt får till följd att mindre gifter sprids i ekosystemen.
• Mer sortering kan få till följd att antalet transporter kan komma att öka för att forsla de olika avfallsslagen från och till olika angöringspunkter.

På längre sikt kommer även arbetet med att förebygga att avfall uppkommer och öka återanvändning att medföra betydande positiva konsekvenser för miljön. Genomförandet av avfallsplanen bidrar till möjligheterna att uppfylla sex stycken nationella miljökvalitetsmål.

Genomförandet av avfallsplanen medför flera positiva miljökonsekvenser, framförallt genom förbättrad hushållning med jordens ändliga resurser och minskad föroreningsbelastning i miljön, vilket är positivt ur hållbarhetssynpunkt.

Risk för negativa miljökonsekvenser av genomförandet av avfallsplanen är främst lokalt med byggna- tioner av avfallsanläggningar. Konsekvenserna handlar generellt sett om utsläpp till luft, mark, ytvatten och grundvatten, påverkan genom buller, trafiksäkerhet och i vissa fall lukt och nedskräpning.

5.2 påverkan på verksamheten

Flera av de åtgärder som finns under respektive mål är del av den ordinarie verksamhetens utveckling, avfallsplanen hjälper i dessa fall främst till att förtydliga den riktning som verksamheten ska ha.

För andra delar innebär det dock större insatser som kan vara både kostnadskrävande och arbetskrävande. Matavfallsinsamling som finns med i Skara kommuns miljöstrategi och även pekas ut i nationella miljömål och avfallsutredning är en förändring som troligtvis innebär en justering av avfallstaxorna uppåt. Samma sak gäller förbättrad insamling av förpackningar och tidningar även om det med en ökad utsortering av dessa material kan innebära en lägre kostnad för behandlingen så blir det totalt sett en högre kostnad med utökad insamling.

För att uppnå målen i planen krävs det informationsinsatser som är större än de som genomförs i dagsläget. Detta innebär ett merarbete jämfört med dagens arbete.

6 information och kommunikation

6.1 samråd och dialog om avfallsplanen

I arbetet med avfallsplanen har en dialog förts med olika intressegrupper; politiska partier, avfallsen- treprenörer, kommunala råd för pensionärer och funktionsnedsatta, kommunala nämnder, fastighetsä- gare med flera. Detta för att nå fram med ett så genomarbetat förslag som möjligt till samrådet. Samråd och utställning av avfallsplan och miljökonsekvensbeskrivning sker under början av 2013 enligt gängse regler för kommunala planer. Samrådsredogörelse finns i bilaga 8.

Framtagandet av avfallsplanen har skett i samarbete mellan Skara Energi AB och Samhällsbyggnads- kontoret. Styrgrupp under arbetet har varit politiker från Skara Energis styrelse och Samhällsbygg- nadsnämnden.

6.2 information om avfallshanteringen

I dagsläget ger Skara Energi AB varje år ut en almanacka kring kommunens avfallshantering, mycket av fokus på informationen är kring producentansvaret och hur olika material ska sorteras ut. Information om detta finns även på hemsida och i sorteringsguider.

En utökad framtida sortering kommer att kräva mer information för att systemen ska fungera på ett till- fredställande sätt. Information behöver finnas tillgänglig på olika språk och också på lättläst svenska, något som saknas idag.

Avfallsplanen kommer i ett första steg att kommuniceras under samrådet och utställningen i samband med denna. När de olika stegen i avfallsplanen sedan ska startas upp kommer det vara nödvändigt med punktinsatser för att öka förståelsen och för att få ett fungerande system. Väsentliga delar från uppföljningarna av avfallsplanen kommer också att kommuniceras med skara kommuns medborgare och omvärlden.

7 uppföljning av avfallsplanen

7.1 uppföljning av föreliggande avfallsplan

Avfallsplanen följs upp årligen med en kort status för mål och åtgärder. Uppföljningen delges kom- munstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden samt Skara Energi AB:s styrelse. Projektgruppen som ar- betat fram avfallsplanen med deltagare från Skara Energi AB och samhällsbyggnadsnämnden deltar i uppföljningen.

Krav i Avfallsförordningen (SFS 2011:927) finns på att en kommuns avfallsplan ska följas upp minst var fjärde år. Utifrån det kommer denna avfallsplan att mer genomgående uppdateras enligt nedanstående.

År 2017 görs en revidering av planen och nya mätbara mål och åtgärder arbetas fram.

År 2021 genomförs en uppföljning av hela planen som grund när den nya avfallsplanen ska tas fram.

7.2 uppföljning av 2002 års avfallsplan

Sedan den tidigare avfallsplanen antogs år 2002 har mycket hänt både med Skaras avfallssystem och med avfallsfrågan nationellt och internationellt. Avfall ses idag mer som en resurs än när avfallsplanen gjordes och mer material sorteras idag och tas omhand samtidigt som den totala avfallsmängden ligger kvar på en relativt oförändrad nivå. Kortfattat går det därför att säga att visionen om att se avfallet som en resurs till viss del har uppnåtts men att minskade avfallsmängder är en fortsatt prioriterad fråga.

Till sin största del har mål och åtgärder i Avfallsplan 2002 uppnåtts. En uppföljning av Avfallsplanens handlingsprogram finns i bilaga 5.

Bilagor

• Bilaga 1: Nulägesbeskrivning
• Bilaga 2: Industrins producentansvar
• Bilaga 3: Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall
• Bilaga 4: Nedlagda deponier
• Bilaga 5: Uppföljning av handlingsprogram i 2002 års avfallsplan
• Bilaga 6: Miljökonsekvensbeskrivning
• Bilaga 7: Uppgifter till Länsstyrelsen
• Bilaga 8: Samrådsredogörelse

(För att ta del av bilagorna är du välkommen att vända dig till kontaktcenter!)