Gödselhantering

Hela Skara kommun är klassat som nitratkänsligt område. Nitratkänsliga områden kräver särskild hänsyn vid lagring och spridning av gödsel. Vid felaktig hantering kan gödsel orsaka stort läckage av näringsämnen som fosfor och kväve som orsakar övergödning i vattendrag, sjöar och hav. Med bra hantering kan riskerna minskas väsentligt.

Lagringsutrymmen för gödsel

Alla lagringsutrymmen för stallgödsel ska vara utformade så att gödsel eller gödselvatten inte läcker ut i omgivningen.

• Om du har fastgödsel behöver du en tät lagringsyta. Det kan exempelvis vara en gödselplatta med stödmurar. Plattan ska vara utformad så att gödsel eller gödselvatten inte rinner ut från plattan. Stallar med gjutet golv kan också fungera som lagringsutrymme till exempel om du har djupströbäddar.

• Om du har flytgödsel innebär det att du behöver en tät behållare att lagra den i. Det behöver även vara ett stabilt svämtäcke eller annan täckning på behållaren för att minska avgång av ammoniak från gödseln. Påfyllning av behållaren ska också ske underifrån eller också ska påfyllningsröret gå ner under täckningen.

Spridningsareal och lagringskapacitet

Du behöver ha tillräcklig lagringskapacitet vilket betyder att du ska kunna lagra den gödsel som produceras från dina djur under en viss tid. Hur stor lagringskapacitet du behöver räknas fram utifrån antalet djur av olika djurslag som du har och hur lång lagringstid som krävs. Lagringstiden beror på område och vilka djur du har.

Om du har djur som producerar gödsel behöver du också ha tillräckligt med mark att sprida den på, så kallad spridningsareal. Syftet med att ha tillräckligt med spridningsareal är det inte ska läggas mer gödsel på den odlade marken än växtligheten kan tillgodogöra sig. För mycket gödsel på samma mark orsakar näringsläckage. Om du saknar tillräckligt med mark kan du sälja gödseln eller teckna avtal med någon som har outnyttjad spridningsareal.

Beräkna lagringsbehov och spridningsareal (jordbruksverket.se) Länk till annan webbplats.
Lagra gödsel (jordbruksverket.se) Länk till annan webbplats.

Sprida gödsel inom nitratkänsligt område

Hela Skara kommun är nitratkänsligt område. Med det menas att det finns sjöar och vattendrag som är påverkade av övergödning. Gödsel ska alltid spridas vid lämplig tidpunkt och väderförhållanden. Mängden ska också anpassas så att risken att näringsämnen läcker ut i sjöar och vattendrag minimeras.

Stallgödsel, annan organisk gödsel och mineralgödsel får bara användas på åkermark.

Det är inte tillåtet att sprida någon gödsel på ängs- eller naturbetesmark. En av anledningarna är att ängsväxter som är anpassade till mark med lågt näringsinnehåll kan konkurreras ut av växter som gynnas av näringsrik jord.

Det är förbjudet att sprida gödsel på mark som:

• är vattenmättad eller översvämmad
• är täckt av snö
• är frusen
• ligger närmare än 2 meter från en åkerkant som gränsar till en sjö eller vattendrag
• lutar mer än 10 procent mot ett vattendrag eller en sjö.

Tider med begränsning i gödselspridning

1 augusti­ – 31 oktober

Under den här period en får du bara sprida stallgödsel och organiska gödselmedel i växande gröda eller inför höstsådd. Grödorna ska vara avsedda för övervintring och får inte vara en fånggröda.

1 oktober – 31 oktober

Under den här perioden får du sprida fastgödsel i växande grödor och på obevuxen åkermark. Fastgödsel från fjäderfän får du bara sprida i växande grödor. Fastgödsel är gödsel som du kan stapla i en hög som är minst 1 meter utan stödvägg.

Om du sprider fastgödseln på obevuxen åkermark under oktober ska du bruka ner gödseln till minst 10 centimeters djup inom 12 timmar från spridningstillfället.

1 november – 28 februari

Under denna period är det förbjudet att sprida gödsel.

Så här mycket gödsel får du sprida

Det finns gränsvärden för hur mycket fosfor och kväve du får tillföra den odlade marken via stallgödsel, andra organiska gödselmedel och även mineralgödsel (konstgödsel).

Använder du Jordbruksverkets verktyg för att räkna ut lagringsbehov och spridningsareal får du även reda på hur mycket areal du behöver ha för att klara gränserna för fosfor och kväve.

• Du får sprida högst 22 kg fosfor per hektar spridningsareal och femårsperiod. Det betyder att du kan sprida mer än 22 kg fosfor per hektar ett enskilt år, men då behöver du sprida mindre andra år. Femårsperioden räknas löpande.

• När du sprider stallgödsel får du sprida högst 170 kg kväve per hektar spridningsareal per år.

Vid höstsådd finns det regler för hur mycket lättillgängligt kväve du får sprida. Här räknas all gödsel in både stallgödsel, annan organisk gödsel och mineralgödsel.

• I oljeväxter max 60 kg kväve per hektar
• I annan höstsådd max 30 kg kväve per hektar

Planera gödslingen

Vid all gödsling behövs en god planering. Den gör du enklast genom att ta fram en växtodlingsplan. Ett verktyg för att veta hur mycket lagrad näring det finns i marken är att göra en markkartering.

Sprida gödsel (jordbruksverket.se) Länk till annan webbplats.

Använda avloppsslam

Vill du använda avloppsslam på jordbruksmark gäller speciella regler. Du behöver också anmäla det till kommunen.

Sprida gödsel (Jordbruksverket.se) Länk till annan webbplats.

Snabb checklista för hantering av gödsel

• Hur stor lagringskapacitet finns det för stallgödseln?
• Finns det skriftliga beräkningar som visar att lagringskapaciteten är tillräcklig i förhållande till hur mycket gödsel som uppkommer?
• Är gödselplattor och gödselbrunnar täta? Finns det täckning på brunnen?
• Finns det en gödslings- eller växtodlingsplan?
• Har det gjorts en markkartering?
• Används avloppsslam eller andra organiska gödselmedel?