Riktlinjer för viltvård och skyddsjakt i Skara kommun

Innehållsförteckning

Inledning

Allmän jakt

Innebär jakt under allmän jakttid enligt bilaga 1 till jaktförordningen.

Viltvård

Alla markägare har ansvar att bedriva viltvård på sina marker. Kommunens naturområden fyller olika funktioner och viltet är en viktig resurs i vårt samhälle. Människan påverkar viltet och viltet påverkar människan. Viltvården i Skara kommun ska ta hänsyn till helheten och ska i sitt arbete med viltvård arbeta med hjälp av erfarenhet och kunskap om naturen.

Skyddsjakt

Innebär jakt enligt bilaga 4 till jaktförordningen och är ett sätt att förebygga skador som viltet kan orsaka eller av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse.

I jaktförordningen anges de skäl som kan medge skyddsjakt. Dessa skäl är:

1. Av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön,
2. Av hänsyn till flygsäkerheten,
3. För att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom, eller
4. För att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana djur och växter.

Skyddsjakt får bedrivas av jakträttshavaren utan myndighetsbeslut på vissa arter enligt jaktförordningens bilaga 4 under ordinarie jakttid. För övriga arter och vid jakt utanför ordinarie jakttid krävs tillstånd från länsstyrelsen eller Naturvårdsverket. Vidare har Polisen rätt att besluta om avlivning av vilt som medför avsevärd skada eller utgör fara för människors säkerhet enligt 9 § Jaktlagen.

Skyddsjakt inom Skara kommun

Skara kommun har avtal med enskilda kommunjägare vilka benämns som viltvårdare. Dessa har rätt att idka skyddsjakt inom detaljplanelagt område inom Skara kommun. Jägarna har för ändamålet polisens tillstånd (enligt 3 kap 6 § ordningslagen) för skjutning med eldvapen inom detaljplanelagt område i samband med skyddsjakt. Jägarna benämns som kommunal viltvårdare för att påvisa att uppdraget innebär både vård av vilt och skyddsjakt i Skara kommun.

Riktlinjer

1. På offentlig plats inom tätbebyggt område ska skyddsjakt av kommunens viltvårdare bedrivas endast på uppdrag av förvaltningen för service och teknik. Skyddsjakten ska ske enligt reglerna i bilaga 4 i jaktförordningen.
2. Kommunen tillhandahåller väst märkt ”Kommunal viltvårdare” vilken alltid ska bäras vid skyddsjakt. Västarna ska återlämnas till kommunen vid avtalets upphörande.
3. Vid skyddsjakt ska kommunal viltvårdare eftersträva ett så diskret fullgörande av uppdraget som möjligt. Vid val av tidpunkt, uppträdande och jaktsätt ska största möjliga hänsyn tas till allmänheten.
4. Inför all skyddsjakt ska polisen, 114 14, informeras om verksamheten. I det fall skott avlossats ska återrapportering om detta ske så snart som möjligt till polisen.
5. Ersättning betalas ut i form av arvode till viltvårdare för att täcka kostnader uppkomna i samband med viltvård och skyddsjakt som kostnad för rådgivning, resor och ammunition. Ersättning utgår per avtalsår. Ersättning betalas ut i förskott för hela avtalsperioden.
6. Avlivning av trafikskadat vilt inom tätbebyggt område bör ske av viltvårdare som har polisens tillstånd enligt 3 kap 6 § ordningslagen.
7. Vid skyddsjakt på område där annan har jakträtt ska viltvårdarna underrätta jakträttsinnehavaren om att skyddsjakt ska ske.
8. Djur som avlivats bör omhändertas. Viltvårdarna får behålla avlivat vilt.
9. Två gånger per år ska viltvårdarna redovisa genomförd verksamhet för nämnden för service och teknik.
10. Jakt på enskild fastighetsinnehavares initiativ enligt reglerna i bilaga 4 till jaktförordningen kan ske genom överenskommelse mellan kommunens viltvårdare och fastighetsägaren. Kommunen ansvarar inte för sådan skyddsjakt och inte heller för viltvårdande insatser. Kommunen bekostar inte denna typ av skyddsjakt eller viltvård utan parterna får själv göra upp om eventuell ersättning.
11. Sanering av skadedjur till exempel möss, råttor, sorkar med mera betraktas inte som skyddsjakt. Fastighetsägare ansvarar själva för ohyra och skadedjur i sina hus och trädgårdar.
12. Det är slutligen alltid viltvårdarens bedömning på plats som avgör om jakt ska ske, eller inte, i det enskilda fallet.
13. Överträdelse av ovanstående riktlinjer medför varning och vid upprepad överträdelse entledigande av berörd viltvårdare.