Björnön

En liten ö av gammelskog

Här kan man kliva in i trollens skog, bland fallna träd och tjocka mossmattor. Men ganska snart är man ute på andra sidan igen, i produktionsskogen som omringar reservatet på alla sidor.

På gränsen till den hårt brukade västgötaslätten har få skogar undkommit motorsåg och skogsmaskiner. Därför är Björnöns naturreservat ett lite speciellt tittskåp bakåt i tiden. Här kan man få en aning om hur skogarna såg ut för omkring några hundra år sedan.

En livsviktig del av skogen är de döda träden. De blir mat och bostad för många av urskogens djur och växter som har blivit sällsynta idag. Norr om vägen i Björnöns naturreservat liknar skogen ett stort plockepinn, med broar av fallna träd åt alla håll. Mellan grova granar blir marken som ett diffust sudd av fräken och björnmossa. Men just som man börjar bygga upp trollskogsförtrollningen så bryts den. Reservatet är bara 6,6 hektar stort och den norra delen är minst. Söder om vägen kan man följa en markerad stig några minuter genom torrare tallskogar. Här finns inte lika många fallna träd, eftersom tallar brukar klara sig längre än granar. Fast till sist kommer även de att stupa för vedsvampar och höststormar. De äldsta träden i Björnöns naturreservat är omkring 170 år, vilket är långt ifrån Sveriges äldsta tallar som är över 700 år.