Den vackra staden Skara

Jag lever, bor och arbetar i denna vackra stad. Känner mig trygg och snygg i den! Men hur ser det ut egentligen, bakom kulisserna och vad krävs för att hålla den trygg och snygg?

Funderar du ibland på hur vackert det är omkring dig? De olika gatumiljöerna, byggnaderna, parkerna med vackra höga levande träd? Blommorna och de olika vår- och sommarplanteringarna? Tittar vi närmare ner på gatan kan vi också se lite annat.

Eller är det så att du också förundras över hur folk faktiskt tänker när du ser skräp på marken? Hur hamnade det där på egentligen? Vem slänger fimpar, snus, plast och papper? Vem ”glömmer” att plocka upp hundbajset efter sin hund?

För visst är det så att det är väldigt långt till närmsta soptunna, hundlatrin eller papperskorg och det är så mycket lättare att skräpet glider ur din hand och blåser iväg med vinden, än att slänga det där skräpet i papperskorgen.

All nedskräpning är förbjuden i miljöbalken

80 procent av allt skräp i stadsmiljöer är tobaksrelaterade produkter som fimpar, cellofanpapper, snusdosor och cigarrettpaket. Det tar ungefär 20–25 år för ett tuggummi att försvinna. Tuggummi tillhör även en av de svåraste och mest kostsamma typerna av skräp att städa bort.

Vi gör som andra gör

Den ned­skräpning som vi ser är ett resultat av allt från vanor och värderingar till normer och kunskap. Beteendeforskning visar att människor gör som andra gör och att grupptryck och sociala normer spelar en stor roll för vad en människa väljer att göra. Om en plats redan är nedskräpad är det lättare att själv slänga skräp där. Att se någon annan slänga skräp eller plocka upp skräp påverkas oss. Vi anpassar oss efter vår omgivning och vad andra personer gör runt omkring oss.

Nja vi svenskar är faktiskt riktigt duktiga på att hålla rent. Ja, det är många timmar vi lägger på städning och tömning av de 181 papperskorgar och hundlatriner som finns i kommunen. Men det är ju inte bara tömning av papperskorgar och hundlatriner som finns i lagda timmar. Kommunen håller rent på grönytor, diken och infarter. Där ingår även den extra städning som blir vid studentfirande, större evenemang och nyårsfirande.

Sedan barnsben har vi fått lära oss att inte skräpa ner. Varje år kampanjar kommuner, företag, organisationer och privatpersoner tillsammans med Håll Sverige Rent för att just uppmärksamma nedskräpningen. I alla år har våra barn ställt upp och plockat skräp den här veckan. Förskolor och grundskolor plockar skräp som ett pedagogiskt inslag för att lära barnen hur man ska hantera skräp. Vad gör vi vuxna då? Ja det frågar jag mig också när jag ser skräpet som yr omkring oss emellan varven. För inte är det barnen som slänger skräpet. Det är barnen som lär oss vuxna hur man ska bete sig och är med det viktiga opinionsbildare. Miljön är allas tillgång och därmed också allas ansvar. Så häng nu med och plocka skräp kommande skräpplockarvecka. Men framförallt var rädd om det fina vi har och sluta skräpa ner.

Läs om aktiviteterna under Skräpplockarveckan

Petra Vedebrand
Verksamhetsutvecklare och framtidsstrateg,
Förvaltningen för Service & Teknik