Vad är en detaljplan?

En detaljplan är ett juridiskt dokument som bestämmer exempelvis var gator ska gå, vilka områden allmänheten behöver ha tillträde till och vilka verksamhetstyper som passar att ligga bredvid varandra i ett område. Att sätta sig in i detaljplanen är det enda säkra sättet att få reda på hur ditt grannskap kan komma att utvecklas i framtiden, och vad du har för möjligheter att förändra byggnader och verksamheter på din fastighet.

När man tar fram en detaljplan är det mycket som ska utredas, från grundläggande förutsättningar som markens bärighet och eventuella föroreningar, till hur området kan trafikförsörjas och vilken karaktär vi vill att det nya området ska ha. Det är i detaljplaneprocessen man ser till att staden fungerar som en helhet och det är här man ser till att förebygga framtida intressekonflikter mellan grannar och verksamheter. Har du kollat detaljplanen när du köper nytt hus behöver du inte bli förvånad av att det plötsligt växer upp ett 5-våningshus, eller ett garage, mitt i bästa utsikten. Förutsägbarheten är avgörande för investeringar och en fungerande stad.

Detaljplanen är helt avgörande vid bygglovgivning. Strider en åtgärd mot detaljplan kan vi inte ge bygglov, vilket är själva syftet: att tänka efter före och inte låta dagsaktuella frågor diktera hur staden ska byggas. Därför är vi måna om att aldrig överreglera planerna, utan bara förhindra det som är direkt olämpligt. Dock har detta inte alltid varit melodin. En detaljplan gäller tills den ersätts av en ny. Det innebär att stora delar av Sverige täcks av bestämmelser från tidigt 1900-tal. Ibland är detta en kvalitet, eftersom områdets karaktär av exempelvis trädgårdsstad blir lätt att värna. Oftast innebär det att planen är otidsenlig och hindrar förändringar som ur praktisk synvinkel är oproblematiska.

Detaljplan och bygglov

Varför kan man då inte bara vara vettig och göra ett undantag i de lägena? Ibland kan man det, om det finns särskilda skäl och avvikelsen är liten. Men ibland måste svaret bli nej. Förutom att det är olagligt, så finns det några viktiga principer för ett rättssamhälle som jag som tjänsteman måste värna.

Likabehandling. Det får inte finnas skillnader i hur olika sökanden behandlas. Det innebär att vi måste se på frågan utifrån att varje beslut är ett prejudikat. Om Andersson får bygga ut sitt garage i strid med planen, så måste Pettersson och Johansson också få det. Funkar det? Om inte så måste Andersson få nej, trots att det i hans enskilda fall skulle funkat.

Förutsägbarhet. Det måste också vara förutsägbart hur staden byggs. Får grannen starta åkeri kan det ha viss påverkan på värdet på din villa. Men det måste också finnas förutsägbarhet i vårt agerande som myndighet, så det inte upplevs som godtyckligt.

Transparens. Det måste gå att förstå på vilka grunder ett beslut fattas. Ibland är det frågan om en bedömning utifrån profession, exempelvis huruvida en åtgärd är lämplig för områdets eller byggnadens karaktär. Det måste motiveras utifrån lagtexten så att argumentationen går att förstå.

Bemyndigande. Vi har bara möjlighet att besluta med stöd i landets lagar, och utifrån det förtroende som politiken gett oss. Fattar jag ett beslut om att tillåta en byggnation utan att ha stöd för det är det ett ogiltigt beslut. Det finns ingen säkerhet alls för den investering som görs. Det är en ordentlig björntjänst och ett tjänstefel.

Detalj av en detaljplan: Sörskogen 399

Vad är prickmark?

I detaljplanerna finns en mängd olika symboler och beteckningar. En av dem som oftast pratas om är så kallad prickmark. Det är mark som inte får bebyggas, eller som åtminstone har kraftiga restriktioner av vad som får byggas. Idag använder man prickmark restriktivt. Ett användningsområde kan vara att säkra god sikt vid en väg, tillräckligt brandskyddsavstånd eller att förebygga någon annan störning.

Så har det inte alltid varit. Under vissa epoker, särskilt under 1960 och 70-talen tog man fram skräddarsydda detaljplaner för varje byggprojekt och prickade då all mark där inte den tänkta byggnaden skulle stå. Det ger en extremt låst och opraktisk plan som omöjliggör även små tillbyggnader och uthus. Då tvingas vi säga: ”Tyvärr. Du kan inte bygga din superfina veranda, för någon i kommunhuset ritade prickar på ett papper för 60 år sedan, sorry”. Det är en minst sagt mindre rolig del i rollen.

Att ändra en detaljplan

Det tar tid att ändra en detaljplan, vilket faktiskt är bra. Planeringen är vårt redskap för att tänka efter före, och om det gick för snabbt och lätt att ändra skulle dagsaktuella önskemål riskera att prioriteras över viktigare långsiktiga behov. Dock innebär det att vi har mycket svårt att gripa in och städa i den typ av problem som beskrivits ovan. Se planprocessen. Länk till annan webbplats. Oftast får vi stället nöja oss med att justera fel och brister i samband med större förändringar.

Givetvis går det att ändra en detaljplan när den inte stödjer den utveckling man vill se i ett område, men det är inte något man gör lättvindigt.

Anders Kyrkander
Stadsarkitekt